- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
223

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 28. 15 Juli 1871 - Skydd för foglar! - Smärre notiser - Patenter - Upplysningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidigt vänjas vid att älska och värdera de insektätande foglarne
såsom outtröttlige försvarare af den med svett och möda ur
åkerns fåror framkallade växtligheten. Likasom svalor och
storkar i allmänhet betraktas såsom vänliga husandar, så borde
äfven ett dylikt uppskattande komma hela denna stora skara af
befjädrade sångare till godo, för hvilka man nu så ifrigt
utlägger försåt, antingen detta sker af blott förstörelselusta eller af
en simpel njutningslystnad, som några gurmander längta att
tillfredsställa, men som dock kostar dem oberäkneligt mycket mera, än
det dermed förknippade, suponerade nöjet någonsin kan vara vardt.

Då ziffror i allmänhet äro mest bevisande, må följande af
en stor fogelvän, pastor Baldamus, efter gjorda iakttagelser och
beräkningar uppställda data tjena att väcka den tanklöse
landtmannen, som hittills likgiltigt betraktat förföljelserna mot foglarne
utan att lägga något hinder i vägen derför, och skall han
sannolikt förvånas och förskräckas öfver sin kortsynthet samt kanske
snart genom egna iakttagelser kunna bekräfta och fullständiga
dessa uppgifter. Baldamus har beräknat den nytta, som ett par
gulhanar, den i Tyskland minsta inhemska fogelarten, kunna
uträtta. Hvar och en af dessa småfåglar förtära efter noggranna
kalkyler dagligen 1,200 till 1,900 myrägg eller i rund summa
1,000 på 12 timmar. 1,000 uppmjukade myrpuppor väga omkring
1,5 ort (6,4 gr.), och då gulhanarne sjelfva ej väga mera än 1 à
1,4 ort (4,3 à 5,6 gr.), förtära de således dagligen mera, än de
väga. Räknar man nu på hvar och en af dessa foglar dagligen
1,5 ort (6,4 gr.) föda, så gör detta per år, 5,48 skalp. (2,33
K.gr.). Omkring 640,000 fjärilsägg eller nästan lika många
små bladlöss, puppor eller dylika snyltgäster gå på ett skålpund,
hvaraf följer att hvarje gulhane förmår på ett år utrota omkring
3,500,000 fjärilsägg, bladlöss eller likartade insekter. De
uppmjukade myräggen hålla likväl ungefär 50 procent vatten, och
då dessa foglar derjemte äta flugor, hampfrön och dylikt, torde
man böra nedsätta den erhållna summan till hälften. Den blir
det oaktadt stor nog för att tydligen ådagalägga dessa små djurs
stora nytta. Vid denna kalkyl är ännu ej taget i betraktande,
att dessa foglar under tiden utkläcka ungar och dertill ganska
många sådana. Den engelska naturforskaren Montague har
observerat, att ett gulhanepar under 16 timmar tillförde sina
ungar mat 36 gånger i timmen, d. v. s. 576 gånger på dagen.
De utkläcka årligen 8 à 10 ungar, hvilka öfver hufvud taget
dagligen behöfva 0,4 ort (0,17 gr.) föda. Af dessa uppgifter
kan man göra sig en föreställning om, hvilken mängd insekter
förtäras, om blott ett par af dessa foglar få lefva ostörda och
häcka i ro. Och huru många sådana älskliga vänner har icke
menniskan! Om man på en gång kunde borttaga alla våra
sångfoglar, skulle inom några år våra skogar och fält blifva
öfverfyllda af ohyra och förvandlas till ödemarker, hvilka då
dömde de i detta afseende så kortsynta menniskorna till en
oundgänglig hungersdöd. (Der Fortsehritt.)

Smärre notiser.


Tackjernstillverkningen i Europa under 1872 kalkyleras af
»The mechanics magazine» till följande: Storbritannien 5,100,000
tons; Frankrike 1,062,000 tons; Tyskland 1,907,000 tons;
Belgien 526,000 tons; Ryssland 420,000 tons; Österrike 365,000
tons; Sverige 293,000 tons; öfriga länder i Europa 100,000
tons. Inalles skulle således under nästa år i Europa komma att
tillverkas 9,773,000 tons. År 1866 producerades 8,813,000 tons
tackjern.

Erichsen’s eldfasta asfaltpapp. För ett par veckor sedan
utfördes en serie experimenter i Greenwich för att visa verkan
af den utaf herrar J. Erichsen & C:o i Köpenhamn tillverkade
asfaltpappen till takläggning. Tvenne träskjul 7 fot (2,08 m.)
höga, 10 fot (2,97 m.) långa och 6 fot (1,78 m.) breda
uppbyggdes särskildt för detta ändamål och betäcktes det ena med
skiffer, det andra med asfaltpapp. Byggnaderna antändes båda
inifrån klockan 3,5 e. m.; klockan 3,12 föll en del af
skiffertaket in, och kl. 3,17 var det helt och hållet förstördt. Det
med papp betäckta taket hade ännu kl. 3,22, då båda eldarne
släcktes, ej helt och hållet brunnit upp. Taken försöktes äfven
mot yttre eld genom förbränning af halmbundtar, hvarvid
taksparrarne under skiffern befunnos icke så obetydligt kolade,
men deremot under asfalten helt litet angripna.

Filtrerinrättning för vattens rening. En tillräckligt stor
reservoir af trä eller med oljefärg bestruken jernplåt inrättas
så, att tvärt öfver densamma ända nedifrån och upp är insatt
en skiljevägg, bestående af tvenne ramar, öfverspända med
tråd- eller hår-gas. Dessa ramar ställas på 15 à 25 liniers
(45 à 74 m. m.) afstånd från hvarandra, och mellanrummet
fylles med ull, som förut blifvit renad med kall eller ljum
sodalösning. Ullen inpackas mellan ramarne. Fylles derpå det
orena vattnet i den ena hälften af reservoiren, stiger det i den
andra nästan ögonblickligt till samma höjd, men är der klart
och färdigt att genast användas. Ullen håller sig ganska länge
verksam, och då den efter längre tidsbruk blifvit uppblandad
med för mycken orenlighet, behöfver den blott uttagas och
tvättas för att ånyo kunna användas. Den bevaras utmärkt bra
mot förruttnelse genom kokning med någon jernlösning och
efterföljande tvättning, hvilket lättast utföres mellan grofva
linnedukar. Vid hvarje klädesfabrik finnes dylik ull, och
behöfver för detta ändamål ej fästas något afseende vid hvarken
färg eller olikhet i färger.

Patenter,


beviljade af kommersekollegium under år 1871.

Juni månad.

Sjöberg, A. P., fabriksidkare, 8 år å att af s. k. hartsolja
eller en genom torrdestillation af harts framställd olja tillverka
vagns- och maskin-smörja samt maskin-olja.

Lundgren, P. P., 6 år å s. k. kakform och påtmaskin för
tillverkning af spisbröd.

Lagerlöf, M., regementsläkare, 4 år å ett af honom
uppfunnet fodral, benämndt rök-etui.

Rasmussen, R., fabrikör, 10 år å maskiner för tillverkning
af skrufvar och skruf bultar i glödhett tillstånd.

Tyfe, David Adam, 9 år å förbättringar såväl i
behandlingen och beredningen af materialer, använda vid
papperstillverkningen, som i förfaringssättet vid andra ämnens blekning.

Ekman, C. L., kapten, 5 år å ritstift för begagnande af
flytande färger vid linear- och frihands-teckning samt vid skrift
och liniers uppdragande i allmänhet.

Guttke, Anders, 9 år å maskiner för tillverkning af alla
slags buffers-fjädrar för jernvägsvagnar och landsvägsåkdon.

Smith, Albert Reginald Parks och Granville, Charles
Wedderburn, 6 år å förbättringar i sättet att tillverka pappersmassa
af trä.

Östlund, C., ingeniör, 6 år å konstruktion af kokapparater
för gasolja, sprit, samt andra flygtiga oljor och vätskor.

Nygren, A. G., byggmästare, 4 år å ytterligare
förbättringar af täckta diken.

Viborg, J. G., 6 år å en apparat, benämnd väderbehållare.

Hedberg, K., inspektor, 7 år å maskiner för sågspåns
transportering från såg till förbränningsugn.

Torps gjuteri-aktiebolag och Horn, J. E., 8 år å
konstruktion af takspåns-sågmaskiner.

Upplysningar.


Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarandes ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att granska
alla insända förfrågningar, innan de i tidningen intagas.

Fråga:

Hvarest här i landet eller utrikes tillverkas trianglar att
användas såsom ringklockor? Prenumerant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free