Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 30. 29 Juli 1871
- Nytt qvarnsystem
- J. B. Newbrough, E. Fagan: Om behandling af kautschuk och guttapercha för tillverkning af nödvändighets- och prydnads-artiklar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men vill man nu ej använda semolinan direkte såsom gryn,
utan önskar densamma förvandlad i mjöl, behöfvas för detta
ändamål, äfvensom till förmalning af det öfriga, för grofva mjölet
5 par qvarnstenar. En Carr’s desintegrator af ofvan anförda
storlek uträttar således per timme lika mycket arbete som 25 par
qvarnstenar. I drifkraft tager den i anspråk cirka 40 hästkrafter
samt för de 5 par qvarnstenarne 50 hästkrafter (10 per par
stenar); alltså tillsammans 90 hästkrafter mot 300 hästkrafter,
erforderliga för drifvandet af 30 par stenar. En betydlig
besparing i drifkraft uppstår således. Läggas härtill besparingen
i såväl anläggnings- som underhålls-kostnad till följd af litet
utrymme samt stor varaktighet hos maskinen, framgår tydligen
detta nya qvarnsystems ekonomiska fördelar.
Om man också ej får sätta full tro till dessa nästan
fabelaktiga resultat, visa de dock så mycket, att man med intresse
måste följa utvecklingen af denna sinnrika uppfinning; och hafva
vi derföre satt oss i förbindelse med vederbörande för att om
möjligt få fullständigare och fullt tillförlitliga uppgifter.
Dessförinnan hafva vi dock ansett oss böra redan nu fästa
allmänhetens uppmärksamhet på en konstruktion, som kan komma att
ega ett ingalunda obetydligt inflytande på den industrigren,
som har till föremål mjöl- och gryn-tillverkningen, m. m.
Om behandling af kautschuk och guttapercha
för tillverkning af nödvändighets- och prydnads-artiklar,
af messrs J. B. Newbrough & E. Fagan i Newyork.
Messrs J. B. Newbrough’s och E. Fagan’s förbättrade
behandling af kautschuk och guttapercha har för ändamål att med
bättre medel, än hittills varit använda, erhålla det under namn
af »hård kautschuk» kända ämnet. Detta medel består
hufvudsakligen i att förena jod med kautschuk eller andra likartade
gummisorter för att derigenom bilda en komposition, hvaraf
man kan forma alla slags nödvändighets- och prydnads-artiklar.
Innan denna komposition hårdgöres genom vulkanisering, kan
man tillblanda lera, kaolin eller andra mineraliska beståndsdelar
för att förändra dess konsistens. Likaså kan man tillsätta
volfram eller tungsten till kompositionen för att förekomma dess
öfvervulkanisering under gummits och jodens förening genom
värme eller tryck.
Uppfinningen består äfven i broms användning i den ofvan
angifna kompositionen på det sätt, längre ned beskrifves, och
rör äfven tillverkningen af hvarjehanda föremål, hvilka först
formas af opreparerad kautschuk eller likartade ämnen och
derefter behandlas med en lösning af brom och kloroform. I detta
fall kan blandningen begagnas för att dermed öfverdraga
metaller och andra ämnen.
Kautschuken, guttaperchan eller andra gummiarter
sönderskäras på ett eller annat sätt i tunna skifvor, hvilka
placeras den ena ofvanpå den andra, och mellan hvarje inlägges
ett lager af jod i pulverform. Sålunda erhålles ett paket, som
utplattas mellan varma valsar för att åstadkomma en fullkomlig
förening mellan joden och gummit. I stället för att använda
jod i pulverform, kan man behandla gummit med jodångor, tills
föreningen blifvit fullständig. Äfven kan joden först smältas
med linolja, innan den får inverka på gummit.
När med denna komposition vissa artiklar prepareras, hvilka
skola till en del eller helt och hållet göras hårda medelst
vulkanisering, formas desamma först, hvarefter de under olika lång
tid, från en till tre timmar, utsättas för en temperatur, som
kan variera mellan 110° och 166°, allt efter kompositionens
beskaffenhet och artiklarnes art. Man kan nämligen erhålla ett
elastiskt, half-elastiskt eller alldeles oelastiskt ämne, i det man
förändrar proportionerna af de ingående ingredienserna och
värmegraden. Sålunda gifva t. ex. 106 ort (450 gr.)
guttapercha eller 53 ort (225 gr.) kautschuk med 14 ort (60 gr.)
jod ett halfelastiskt ämne, om det värmes med ånga, men ett
nästan oelastiskt, då uppvärmningen sker med torr luft, eller
då medelst ånga uppvärmes en blandning, bestående af 118 ort
(500 gr.) guttapercha eller 59 ort (225 gr.) kautschuk med 26
ort (110 gr.) jod. Massan kan dessutom färgas genom att
tillsätta vissa ingredienser, sådana som cinnober eller andra
färgande ämnen. Om derjemte de tillverkade föremålen indränkas
i ammoniak, borttages all elak lukt. Svaflet kan äfven förenas
med joden, och öfverhettad ånga användes för kompositionens
behandling, hvilken i öfrigt också kan uppvärmas i olja eller
hvilket annat ämne som helst, som icke upplöser gummit.
Under det ingredienserna amalgamera sig med hvarandra
med tillhjelp af värme eller tryck, vulkaniseras blandningen
blott till en del, hvarvid dock noga måste tillses att
vulkaniseringen icke försvagar kompositionen, så att denna förlorar
sin konsistens efter att hafva blifvit formad, och innan den
egentliga vulkaniseringen företages. För att hindra
blandningens fullständiga vulkanisering, under det att ingredienserna
ännu inverka på hvarandra, tillsättes volfram eller tungsten i
följande proportioner, hvilka uppfinnarne funnit fördelaktigast:
12 delar gummi, 6 delar volfram eller tungsten och l del jod.
En ännu bättre produkt erhålles, då så fordras för vissa
ändamål, genom att tillsätta 6 delar lera, kaolin eller andra
likartade ämnen. Volframen eller tungstenen med eller utan lera
sönderdelas i pulverform i vatten, innehållande jod, innan de
förenas med gummit.
Bromens användning vid kautschuks eller andra
gummiarters behandling grundar sig i första hand på tillverkningen
af ett särskildt, härför passande preparat enligt någon af
följande metoder:
1:o. En lösning af 1 till 5 vigtsdelar brom i 20 delar
kloroform.
2:o. En lösning af 1 del jod och 2 delar brom i
terpentin, hvarvid proportionerna dock kunna varieras.
3:o. Ett preparat, uppkommande genom svafvels kokning
i terpentin, tills det blifvit dekomponeradt, hvarefter lösningen
får stå tillsammans med oljan på bottnen af kärlet, i hvilket
materialerna behandlas. Oljan afdrages derpå och återstoden
får afdunsta till torrhet under lindrig uppvärmning. Slutligen
tvättas den, om så befinnes vara nödvändigt, med svafvelsyra.
4:o. Ett preparat, tillverkadt af jod på samma sätt som
med svafvel i föregående fall, med undantag deraf att
terpentinen ej får koka, hvarjemte den oljeaktiga återstoden kan
användas.
För att hindra uppkomsten af explosioner vid bromens,
jodens eller svaflets direkta behandling med terpentin, blandas
denna sista beståndsdel först med omkring en fjärdedel af sin
vigt svafvelsyra, eller också kokar man den med en ringa
qvantitet svafvel.
Kautschuken prepareras med joden på redan anfördt sätt.
På samma sätt kan äfven det andra, brom-jod-preparatet
användas, hvarvid proportionerna vanligen äro 106 ort (450 gr.)
af gummit och 10 ort (42 gr.) af preparatet. Gummit kan
emellertid ökas, om man vill hafva mera elastiska produkter. För
att af de sålunda erhållna massorna bereda hvarjehanda föremål,
formas de först, underkastas inverkan af torr värme af sådan
temperatur och under så lång tid, som anses lämpligt.
Praktiken har visat, att föremålen böra upphettas till 100° à 160°
under 10 minuter à 1 timme, hvarvid produktens hårdhet
tilltager, ju längre operationen varar. Äfven dessa artiklar kunna
erhålla hvilken färg som helst, och bör då färgämnet tillsättas
före hårdgörningen.
Ännu en annan komposition kan åstadkommas genom att
förena gummit med både det tredje och fjerde af ofvanstående
preparater, hvilka då först smältas tillsammans. Af blandningen
tages 23 ort (90 gr.) på 106 ort (450 gr.) gummi. Denna
komposition kan formas och fasoneras huru som helst, och
artiklarne, som af densamma förfärdigas, göras äfven hårda
genom att i en ugn utsätta dem under de 30 första minuterna
för en temperatur, växande till 160°, hvilken sedermera
bibehålles omkring en timme eller mera, om man anser det
nödvändigt.
I stället för att preparera gummit på ofvan anförda sätt,
kunna de åstundade artiklarne förfärdigas af oprepareradt gummi
(på förhand formadt i enlighet med de äskade föremålen)
genom att nedsänka dem i preparatet 1:o, hvarest de böra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0254.html
