Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 31. 5 Augusti 1871 - J. H. F.: Svenska Landtbruksmötet i Göteborg 1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för skummjölksostens beredning på ett sätt, som gör denna
vara begärlig på engelska marknaden. Med stor sannolikhet
skall också detta lyckas, då mångas krafter för närvarande äro
riktade åt detta håll. När detta inträffar, komma vi att exportera
mera, än vi importera af alla landtbruksprodukter, och först då
kunna vi utan ringaste motsägelse tilldela landtbruket den
hederstitel, som ligger i benämningen modernäring, ty då lär väl ingen
kunna bestrida, att ej landtbruket närer oss. Vill man
uppskatta landtbrukets närvarande betydelse i all tings
värde-mätare – penningen, – så kunna vi aproximativt beräkna 1869
års öfverskjutande export till 35 millioner rdr och för
föregående år till vida mera. Detta är, som man säger, siffror,
som tala.
Samtidigt rned denna svenska landtbrukets utvecklingsperiod
är det, som landtbruksmötena inträffat. Dessa landtbruksmötet
som på visst sätt hvar för sig kunna betraktas såsom en exponent
för landtbrukets samtidiga ståndpunkt inom landet, hafva
otvifvelaktigt ej litet bidragit till den kraftiga utveckling, hvari
landtbruket isynnerhet på de sista fem åren varit stadt.
Naturligtvis hafva många andra orsaker varit dertill samverkande, och
icke minst förbättrade kommunikationer och en ökad
kapitaltillgång; men genom landtbruksmötena har den landtbruksidkande
befolkningen kommit till en lefvande insigt i icke allenast
möjligheten af ett rationelt landtbruks bedrifvande, hvilket för icke
så lång tid sedan var mycket omtvistadt, utan äfven i
detsammas ekonomiska företräden. Denna lefvande insigt i det
rationela landtbruket bibringades på de första företrädesvis genom
meningsutbyten, hvaremot på de senare, från och med
Malmö-mötet 1855, utställningarne varit det hufvudsakligaste, för att
ej säga det enda lärorika; men så hafva dessa också varit detta
i så mycket högre grad, ty lika så mycket som det lefvande
ordet öfverträffar det skrifna, lika mycket öfvergår åskådningen
det lefvande ordet.
Det nu pågående landtbruksmötet är såsom bekant det
trettonde. Det första försiggick i Stockholm 1846 eller för 25
år sedan, och var ledamöternas antal då endast 650, hvilket
ringa antal successivt minskades under de 4 följande, hvarje år
återkommande mötena. Derefter steg återigen ledamöternas
antal, tills det 1855 i Malmö uppnådde sitt maximum, då det
utgjorde 1,800. På det derpå följande, det 1868 i Stockholm
hållna, minskades deras antal till 1,000, men då i betraktande
tages, att Malmö-mötet utgjorde vändpunkten i mötenas
utveckling, är detta icke tecken på en minskad freqvens, emedan, då
diskussionerna förlorat sin betydelse, det stora flertalet af
ekonomiska skäl föredraga att endast taga utställningarne i
betraktande. Penningevärdet af de utfästa priserna har stigit från
1,500 rdr, hvartill de stego de 5 första mötena, till 25,000
rdr för Stockholmsmötet 1868 och till 28,000 rdr för innevarande.
Innan vi gå till en närmare redogörelse för detta möte,
företrädesvis dess tekniska del, vilja vi förutskicka en, om jag
så får säga, orienterande inledning.[1]
Utställningslokalen är belägen på den strax utom stadens
östra del och invid den i stadens periferi löpande, nya allén
belägna exercisheden, och håller den i längd 1,600 fot (475 m.)
och i bredd 600 fot (178 m.), upptagande cirka 18 tunnlands
(889 acres) areal. Hela utställningsfältet är omgifvet af ett
plank, invid hvilket byggnaderna, omkring 50 st. af olika
storlek, äro anordnade, hvilka i uppförande kostat den rätt
ansenliga summan af 60,000 rdr. Af alla dessa byggnader är det
endast en, det år 1867 uppförda och af Julius Lindström till
Göteborgs stad skänkta excercishuset, som ej är nybyggdt. De
andra byggnaderna äro utförda efter af arkitekten V. v.
Gegerfelt uppgjorda ritningar, som vid konstruktionen tillämpat en
här i landet ej förr använd princip, den s. k. triangel-principen,
hvilken innebär, att byggnadens stomme utgöres af
sammanfogade trianglar, sammanbundna genom nya triangelförband med
från takåsen till marken nedlöpande tak. Gaflarne utgöras sålunda
af trianglar, som kunna förses med utspringande balkonger etc.,
hvarigenom omvexling i formen kan vinnas. De förnämsta
fördelarna torde vara, att ytterväggarne reduceras till så godt
som intet, besparing af material, användning af klenare timmer
m. m. Men huru se de ut, torde någon fråga. Derom mera
en annan gång, då vi till dem återkomma.
Vid inträdet inkommer man på en, så att säga, förgård,
omgifven af de förnämsta byggnaderna och i midten försedd
med en till formen ofta vexlande vattenkonst med stundom till
100 fots höjd uppstigande vattenstråle. Till venster om
ingången har man excercishuset med husslöjdsutställningen. På
venstra långsidan ligger ett efter förutnämnda princip
konstrueradt hus af 40 fots (11,9 m.) längd och 30 fots (8,9 m.) höjd
och bredd, liknande ett stort tält med en prägel af jagthus,
hvilket, för att framstå i sin rätta karakter, borde vara omgifvet
af ett romantiskt skogsparti; derstädes förvaras jagt- och
skogsprodukter. På högra långsidan är i ett snarlikt hus, 140 fot
(41,6 m.) långt och 40 fot (11,9 m.) högt och bredt,
fiskeri-utställningen anordnad. I fonden befinner sig den äfven efter
triangel-principen utförda och till konstruktionen mest
komplicerade af alla byggnaderna, utgörande nämligen en
sammanfattning af 4 mot hvarandra vinkelräta flyglar, hvar och en af
qvadratisk grundform med 30 fots (8,9 m.) sida, öfverbyggd med
en likartad midtelbyggnad af samma dimensioner. Hela huset
påminner något om de egyptiska templen. I detta hus, hvars
hela innertak är klädt med granris, befinner sig trädgårdsalstren,
särdeles väl anordnade. I midten står en utmärkt grupp af
barrträd och dracena öfverskuggad af en midt i gruppen sig
höjande araucaria excelsa. Till venster är en grupp ormbunkar,
palmer och begonier i särdeles vackra exemplar. I högre
flygeln finnes en grupp af olika växter, pendant till den
föregående, och rundt kring husets väggar löper ett bord med växter,
blornmor och några få frukter, då årstiden lägger hinder i vägen
för sådanas frambringande.
Emellan ingången och excercishuset befinner sig ett mindre
hus som inriesluter kartor, kulturplaner jemte åtskilligt annat,
men hvilket hus sjelf är en expositionsartikel, på egen
bekostnad uppförd af fabriksfirman Bark & Warburg, framställande ett
fältlasarett för 30 sängar jemte smårum. Huset är förtjent af
uppmärksamhet. Vidare hafva vi emellan jagt- och
trädgårdspaviljongerna en af arkitekten Langlet komponerad paviljong,
som inrymmer de af brukspatron C. Ekman på Finspong
utställda skogsprodukter från fröen och plantan (alm- och barr-)
till fabrikatet, kol, takspån, töre, beck, träsyror, kreosotolja
jemte för skogskultur nödiga redskap, skogskartor och ritning
på en torr-destillations-fabrik. Slutligen förekommer mellan
jagtpaviljongen och exercishuset ett rnjölkförvaringsrum med
nödiga kärl och afkylningslårar, der mjölken behandlas efter
Schwartziska eller kallvattenmetoden af en från Stockholms
mejeri hitskickad mejerska, förutom åtskilliga förfriskningslokaler
och en musikläktare. Till venster om nu beskrifna förgård äro
maskinerna uppställda dels i skjul, dels i det fria på en
sammanräknad area af 20,000 qv.-fot (1,764 qv.-m.). Till höger
om förgården alldeles invid planket är ett större skjul,
innehållande diverse redskap m. m., och härmed hafva vi
rekognoscerat öfver halfva utställningsområdet.
Den återstående delen är upplåten till djurutställningen.
Djuren stå uppställda i stallar, vinkelrätt utgående från det
hela området begränsande planket, nötkreaturen i 14, hästarne
i 6, fåren i 2 1/2, svinen i 1 1/2 skjul, hvarjemte fjäderfän förvaras
i 4 utmed gaflarna till några af dessa skjul anbragta,
hopbyggda burar. Emellan stallarna äro 3 ringar en för hästar
och de öfriga begge för nötkreatur. För öfrigt äro alla
kommunikationsleder belagda med en vandring af bräder.
Sådana äro i korthet anordningarne för denna utställning
med dess symetriskt belägna och egendomligt konstruerade
byggnader, i sanning storartade och sitt ändamål utmärkt väl
motsvarande. Fåfängt söker man dock på den vidsträckta heden
några skugg-gifvande träd eller någon ögat smekande gräsmatta,
förutan hvilka omöjligen kan ernås den fulländning i det hela,
som utöfvade ett så tilldragande inflytande under Stockholmsmötet,
och hvarutinnan äfvenledes det 1864 i Köpenhamn hållna
ingalunda gaf efter. Den uttröttade besökaren saknar alldeles en
angenäm hviloplats, hvarest han, hemtande nya krafter, kan i
minnet rekapitulera det sedda. I stället tvingas han att, så
vidt sådant låter sig göra, söka skaffa sig en plats på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
