Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 31. 5 Augusti 1871
- E. Storckenfeldt: Lokomotivtillverkningen, dess utveckling och närvarande ståndpunkt
- Bläster-behållare för bessemerverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 1.
Fig 2.
 |
Kran.
|
Beträffande frågan om axlarnes
belastning, hvarpå ju lokomotivets
dragförmåga beror, kan man väl påstå, att
gränsen derför i det närmaste är
uppnådd; ty att belasta axlarne högre än
hvad, som skett vid några af de senast
byggda godslokomotiven, det är med
358,5 centner (15,2 tons), torde väl
knappast for våra nuvarande banors
bestånd vara rådligt, och bör sålunda
denna belastning åtminstone ännu till
en tid få betraktas såsom maximum
– n. b. för lokomotiv, som skola
trafikera de allmänna banorna. Huru stor
ofvannämnde belastning verkligen är,
derom torde man lättast kunna göra
sig en föreställning vid jemförelse med
de norska smalspåriga tanklokomotiven,
hvilka med vatten och kol väga 405
centner (17,2 tons), således föga mera
än, som i det åberopade fallet lägges
på hvarje axel. – De svenska
snälltågs-lokomotiven väga i tjenstbart skick,
d. v. s. med vatten och kol, 541 centner (23 tons), blandade
tågs-lokomotiven 576 centner (24,5 tons) samt gods-lokomotiven
640 centner (27,2 tons.)
För att nu slutligen gifva en idé om
några för närvarande brukade vanligare
lokomotivkonstruktioner, skola vi
afsluta denna korta öfversigt öfver
lokomotivbyggandets utvecklingshistoria
med att i nedanstående tabell anföra
hufvuddimensionerna på några af de
senast utförda maskinerna.
Hufvuddimensioner på några nyare lokomotiv.
Kurirtågs-lokomotiv för | Persontågs-lokomotiv för | Godstågs-lokomotiv för
Hannover-stats-banan. | Kursk-Charkors-banan. | Moscau Orel-banan.
Svenska. | Engelska. | Svenska | Engelska | Svenska. Engelska
Drifhjulens diameter .............. 6.22 fot 6 f.: f t. 5,39 fot of. 3 t. 4,11 fot 4 f.
Kopplade hjul ....................... 4 stycken 4 stycken 6 stycken
Cylindrarnes diameter ......... 1,41 fot l f. 4^ t. 1,37 fot lif- 4 t. 1,63 fot 1 f. 7 t.
Slagetslängd ........................ 1,88 » l f. 10 t. 1,88 » l f. 10 t. 2,«5 » 2 f.
Pannans längd (cylindriska delen) ... 12,32 » 12 f. 8 t. 10,27 » 10 f. 14,31 » 13 f. 11^ t.
Yttre fyrboxens längd ............... 6.96 » 6 f. 9J t. 5,^1 » 518 t. 6,34 » 6 f. 2 t.
D:o d:o bredd upptill...... 4,40 » 4 f. 3| t. 4,62 » 4 f. 6 t. 4.81 » 4 f. 8^ t.
D:o d:o d:o nedtill...... 4,03 » 31 ll-\ t. 4,32 » 4 f. 2^ t. 4,32 » 4 f. 2£ t.!
D:o d:o höjd framtill....... 6,69 » 6 f. 6£ t. 6.96 » 6 f. 9| t. 7,17 » 7 f. j
D:o d:o d:o baktill...... 4,16 » 4 f. \ t. 5,06 » 4 f. 11| t. 7 IV » 7 f. l
Inre fyrboxens längd upptill ...... 5,90 » 5 f. 9 t. 4,45 » 4 f. 4 t. 5.51 » 5 f. 4| t. j
D:o d:o d:o nedtill ...... 6,07 » 5 f. 10J t. 4,78 » 4 f. 7| t. 5.75 » 5 f. 7£ t.!
D:o d:o bredd upptill ...... 3.61 » 3 f. 6| t. 3,85 » 3 f. 9 t. 3,4< » 3 f. 4^ t.
D:o d:o d:o nedtill ..... 3,42 » 3 f. 4 t. 3,72 » 3 f. T^ t. 3,73 » 3 f. 1\ t.
D:o d:o höjd framtill ...... 5.19 » 5 f. f t. 5,10 » 4 i. 11-^ t. 5, i )) 4 f. 11} t.
D:o d:o d:o baktill ...... 2,60 » 2 f. 6J t. 3,16 » 3 f. l t. 5,11 )) 4 f. lif t.
Antal tuber .............................. 190 stycken 195 stycken 172 stycken i
Tubernas yttre diameter ............ 16 linier l J t. 16 linier If t. 17 linier 2 t. j
Rostytan.................................. 22,3 qv. f. 21,2 qv.-f. 19.6 qv.-f. 18,6 qv.-f. 21,8 qv.-f. 20,7 qv.-f.
Totala eldytan........................... 1,069 » 1,014 J> 1,173 » 1,113 » 1,548 » 1.469 »
Totala hjulståndet ..................... 14,37 fot 14 f. 13 fot 12 f.: 8 t. 10.77 fot 10 f. : 6J t.
Framaxelns tryck på skenorna ... 263 c:r 11 tons 251 c:r 10^ tons 306 c:r 12f tons
Midtelaxelns d:o » d:o ... 287 » 12 » 227 » 9^ » 287 )> 12 »
Bakaxelns d:o )) d:o .. 287 » 12 » 251 » 10| » 306 » 12f »
Maskinens vigt, tom ................. 743 » 31 » 657 » 27^ » 801 )) 33^ ))
D:o d:o , i tjenst ............ 839 » 35 )> 729 » 30| » 899 » \ 37| ))
Bläster-behållare för
bessemerverk.
Bergsnotarien J. Wiborghs patent.
För benseiner-färskning beräknas åtgå
omkring 600 kub.-fot (15,72 kub. m.)
luft af en atmosfers tryck per centner
tackjern. För att sålunda färska 40
centner (1,701 K.gr.) tackjern
behöfvas 24,000 kub.-fot (629 kub. m.),
hvilken luftmängd skall inpressas i
bessemerugnen under en pression af 200 à 250 linier (59 à
74 c. m.) qvicksilfver. För åstadkommande af denna
luftqvantitet och detta tryck erfordras naturligen en betydlig kraft, och
antages vanligen motorn till blåsmaskinen böra lemna en effekt
af 4 à 5 hundra hästkrafter. Om denna kraftmaskin endast
användes för färskningen af tackjernet från en eller några få
hyttor, kommer den att vara i verksamhet blott en helt kort
tid under dygnet, ty, då hela processen pågår endast 6 à 7
minuter, så tjenstgör blåsmaskinen för en hytta med t. ex. 4
utslag på dygnet endast 30 minuter, och äfven om den
betjenade 4 masugnar, blefve den stillastående 22 timmar på
dygnet. Detta förhållande har till följd, att hvarje
bessemer-anläggning blir mycket dyr, att en dylik anläggning blott på
få ställen kan komma till stånd, då låga fall, äfven med rik
vattentillgång, svårligen kunna tillgodogöras, samt att
åtminstone i vårt land utesluta all användning af ångkraft.
Annorlunda blir förhållandet om en mindre maskin,
arbetande hela dygnet om, kunde åstadkomma samma effekt. Vi
antaga t. ex., att maskinen skall lemna den erforderliga blästern
för färskningen af tackjernet från en hytta med 4 utslag,
hvardera om 40 centner. Eri blåsmaskin med 500 hästkrafters
motor verkställer denna färskning på en sammanlägg tid af 1/2
timme, och således kan en kontinuerligt verkande maskin af
500/2,24 = 10,5 hästkrafter på 24 timmar uträtta samma arbete.
Man ser häraf, huru vigtigt det är för bessemer-metodens
utbredning inom vårt land att kunna magasinera det arbete, som
en mindre blåsmaskin lemnar under tiden mellan
färsknings-prosesserna, och har jag på grund deraf konstruerat en s. k.
bläster-behållare, som afser att afhjelpa ofvan anförda olägenheter.
Apparaten är å föreg. sida framställd i figg. 1 och 2, af
hvilka den förra är en vertikalsektion efter linien c–d och den
senare efter linien a–b. I jorden utgräfves en stor bassin A,
hvars form är beroende endast af lokala omständigheter, och
utfordras dess väggar med slaggtegel eller plank – hvilket
som faller sig billigast. Omkring en fot från botten af denna
bassin fastankras eller fästes på annat sätt en blästerreservoir
B, förfärdigad af trä eller jern. Hela bassinen fylles med
vatten. Från den ständigt arbetande blåsmaskinen inledes
blästern genom rörledningen D och bortföres till
bessemerugnen genom en annan rörledning C. Rymmer nu reservoiren
15,000 kub.-fot (393 kub. m.), motsvarande 30,000 kub. fot
(786 kub. m.) af en atmosfers tryck, och bassinen är 30 à 35
fot (8,91 à 10,39 m.) djup, så erhålles från den fyllda
reservoiren en mera än tillräcklig mängd bläster för att med en
pression af 200 à 250 linier (59 à 74 c. m.) qvicksilfver
färska 40 centner (1,701 K.gr.) tackjern till smidesjern.
Ungefärliga kostnaden för anläggandet af dylika blästerbehållare,
antingen reservoiren är af trä eller jern? framgår af följande
kostnadsförslag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0261.html
