Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 31. 5 Augusti 1871
- Dürre: Om formsand för jerngjuterier
- Smärre notiser
- Patenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derigenom att kristallerna lägga sig på flata sidan emot formens
väggar och sålunda hindra jernets inträngande, och vidare
derigenom att det i den atmosfer, hvilken inuti formen består af
mycket vattenånga men föga luft, bildar koloxid och således
skyddar jernet från att oxideras. Huruvida icke äfven en
cementering, d. v. s. en vexelverkan i följd af beröringen mellan
den svärtade formytan och den långsamt afsvalnande metallen
inträder, har man ej kunnat urskilja. Men ett faktum är, att de gjutna
föremålens ytor hafva ett annat utseende, då svärta ej begagnas,
hvaremot, då svärtan anlitas, deri bekanta reguliera, vackert blågråa,
med täta korn förbundna ytan uppkommer, som är så karakteristisk
för en väl utförd jerngjutning. Den på mikroskopisk väg
upptäckbara grafiten på formens och den gjutna pjesens ytor
framträder i alla de fall, då icke hettan varit tillräcklig för att
förbränna grafiten.
Slutligen angifver Mallet följande rön om sandförbrukning:
15,989 centner (680 tons) rått gjutgods vägde 1,2 skålpund
(51 c. gr.) mera per centner, oputsadt, än då det var putsadt.
Till 42,203 centner (1,795 tons) diverse gjutgods kostade
formmassan i medeltal 17 öre per centner. Dervid är att märka,
att sanden var mycket dyr i följd af sjötransport. För samma
mängd gjutgods åtgick för halinflätor till kärnorna 1,6 öre å
3,8 öre per centner. Utskott hade blifvit efter stycketal räknadt
1 på 33 och efter vigt 4 procent. 1 kub. fot kolstybbe, något
torkad, väger 95 à 99 skålpund (40,4 à 42,1 K.gr.).
(Deutsche Industrie-Zeit.)
Smärre notiser.
Eldfasta kassaskåp. Vid ett möte helt nyligen af »Franklin
Institute» i Philadelphia förevisades ett nytt försök att öka
eldfastheten hos kassaskåp, hvarigenom papper och andra
värdefulla saker kunde i dem förvaras med större säkerhet. Den
angifna förbättringen består i att insätta ett slags kopparkärl,
fylldt med vatten mellan kassaskåpets inre och yttre väggar,
så att, då detta utsättes för hettan, ånga bildas, hvarvid en
stor qvantitet värme absorberas, och således skåpets innehåll
skyddas under en längre tid från inverkan af för hög
temperatur. Kopparomhöljet är hermetiskt sammanlödt med ett
smalt-bart slaglod, hvilket smälter och öppnar ångventilerna straxt
före, innan vattnet börjar koka, men deremot hindrar vattnet
att slippa ut, förr än eld utbryter. Särskilda rör, på ett
sinnrikt sätt anordnade, hindra vattnet från att rinna ut, om
skåpet skulle vid branden falla omkull.
Träs torkning. Följande äro de hufvudsakligaste data,
anförda vid en föreläsning inför den Polytekniska föreningen i
München, såsom svar på frågan: hvilka medel användas i
München för att ordentligt torka trä, erforderligt för
byggnadssnickeri och andra behof? Författaren ingår först i några
upplysningar om den mycket variabla vattenmängden, som
innehålles i olika trädslag vid skilda årstider, hvaraf framgår, att
enligt dr Hartigs experiment träden vanligen innehålla i
medeltal under vintermånaderna 50,7 procent, i Mars och April
46,9 proc., i Maj, Juni och Juli 48 proc. fuktighet, hvilken
derefter ökas något ända till slutet af November. Lufttorkadt
trä innehåller 20 à 25 proc. vatten och aldrig under 10 proc.
Trä, som genom artificiel torkning blifvit beröfvadt all
fuktighet, förändrar härigenom helt och hållet sina egenskaper; det
blir sprödt samt förlorar sin elasticitet och böjlighet. För att
torka alla träsorter ined konstgjorda medel, så att dess
väsentliga struktur och således äfven dess goda egenskaper bibehållas,
måste torkningen verkställas långsamt, och den värmegrad, träet
underkastas, bör till en början modereras, hvarjemte man bör
akta sig att borttaga all fuktighet. Författaren ingår derefter
i detaljerade beskrifningar öfver bästa sättet att torka trä i stor
skala samt visar dervid att smärre trästycken, som användas i
sriickeriyrket, torkas bäst och fortast i torr sand, som upphettas
efter träets inläggning till 100°. Sanden verkar för att
absorbera fuktigheten, på samma gång den fördelar värmen.
Föreslagen tunnel under engelska kanalen. Franska
tidningar berätta, att den för denna fråga nedsatta ingeniörskomitén
antagit mr Thomé de Gamonds förslag (se Ill. Teknisk Tidning,
N:o 8), samt att arbetet snart skall börjas på ena sidan vid
Dieppe och på den andra vid Newhaven. Hela kostnaden är
uppskattad till 157,500,000 rdr och år 1877 angifves såsom
den tidpunkt, då arbetet bör vara fullbordadt.
Paris’ luftballonger. Mr Tissandier bar nyligen meddelat
Vetenskapsakademien en intressant redogörelse öfver dessa
under belägringen af Paris begagnade kommunikationsmedel. De
4 första »aërostaterna», såsom de numera kallas, hvilka lemnade
Paris mellan den 23 September och 1 Oktober, voro gamla
ballonger, som blifvit reparerade, och lyckades de alla passera
preussiska linierna. De andra ballongerna, som konstruerades
under kriget, rymde 76,418 kub.-fot (2,000 kub. m.) och af
dessa lemnade 64 Paris mellan den 21 September och 18
Januari. 5 af dem togos af tyskarne vid Verdun, Chartres,
Wetzlar, Ferriéres och Rottenburg. 2 fördes ut till sjös och
hafva aldrig vidare hörts af. 1, »Ville d’Orleans» passerade
öfver Nordsjön och nedsteg i Norge, efter en resa af 150 sv.
mil (1,600 K.m.), tillryggalagda på 15 timmar. Dessa 64
ballonger medförde omkring 21,163 (9,000 K.gr.) depescher,
representerande i rundt tal 3 millioner bref om 0,7 ort (3 gr.)
hvarje, 354 brefdufvor och 91 passagerare, utom de 64
aeronanterna.
Patenter,
beviljade af kommersekollegium under dr 1871.
Juli månad.
Cederblom, J. E., 10 år å ny konstruktion af roterande
blåsmaskin.
Stockman, A., handlande, 6 år å sätt att inlägga och
förvara lax.
Hultqvist, J. F., musikdirektör, å förbättring af alla slags
ventil-blås-instrumenter.
Ekenstam, C., major, 5 år å apparater för kokning med
fotogen-låga.
Sandgren, T. E., verkmästare, 6 år å båtblock, benämnda
»tvillirigblock».
Taylor, William, 7 år å förbättring af symaskiner.
Ohlsen, A., handlande, 5 år å sätt att af bryggerijäst
tillverka pressjäst.
Lundborg, C. G., fabriksidkare, 6 år å sätt att fästa linor
af jerntråd eller annan metall vid någon bestämd punkt.
Deininger, A., 9 år å sätt att af åtskilliga vegetabiler
bereda en trädartad massa, användbar för pappersfabrikation samt
till spånad, äfvensom å de för sådant ändamål använda apparater.
OBS!
Hrr ingeniörers, konstruktörers, fabrikanters., verkstadsegares,
m. fl:s uppmärksamhet fästes vid, att
redaktionen, för att bereda tillfälle till
en hastig och allmän spridning af
kännedomen om någon ny uppfinning eller
i öfrigt intressant och allmännyttig
konstruktion eller tillverkning, med
beredvillighet öppnar tidningens
spalter för dessa och biträder vid
beskrifningars uppsättande utan annan
ersättning än for anskaffandet af träsnitt till
den illustration, som möjligen erfordras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0263.html
