- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
252

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 32. 12 Augusti 1871 - Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändamål - Turbin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en utmärkt vacker produkt.
Lerjordshydratet sändes till
en fabrik i Tyskland, der
det användes för
tillverkning af alun. För
fluorcalciet har man här ännu
ej funnit någon annan
användning än såsom
utfyllnadsmedel.

En liten vacker fabrik i
närheten af Köpenhamn är
Erichsen Wilhjem & C:is
för tillverkning of
konstgjord sten efter Ransome’s
metod.
Pulveriserad och
målen flinta kokas med sin
eqvivalenta mängd
natronlut i 30 à 40 timmar
under 5 à 6 atmosferers tryck
i en cylindrisk panna om
3,37 fots (1 m.) diameter
och 5, 2 fots (1,67 m.)
längd, då flintan upplöses
och med natronet bildar
kiselsyradt natron eller
vattenglas. Då lösningen
erhållit en koncentration af
1,7 egentlig vigt, uttappas
den och blandas med väl
tvättad sand till en tjock
gröt, som, då massan är
tillräckligt plastisk för att
antaga hvad form som
helst, inpressas i efter de
åstundade föremålen
afpassade formar. Sedan de
färdigformade artiklarne fått
torka något, nedsättas de i
en varm lösning af
klorcalcium om 1,10 egentlig
vigt, då en dubbel
dekomposition mellan det
kiselsyrade natronet och
klorcalciet inträder, så att ett
olösligt, sandpartiklarne
sammanbindande medel,
kiselsyrad kalk, samt
klornatriurn bildas. För att
påskynda denna
sönderdelning, sättas de större
föremålen i förbindelse med
en sugapparat, som insuper lösningen i stenarne, så att dessa
äfven till sina inre delar omsättas och blifva homogena ända
genom. Då stenarne för slag klinga såsom väl brändt tegel,
får lösningen afdrypa, hvarefter under strilduschar koksaltet
af tvättas, hvilket eljest skulle bidraga till Stenarnes snara
förstöring. Slutligen få de torka och äro då färdiga. En
stor mängd arkitektoniska detaljer för husbyggnader tillverkas
med fördel på detta sätt i stället för att göras af
sandsten, först och främst emedan de blifva 1/4 till 1/5 billigare, och
vidare emedan deras varaktighet emot atmosferens inverkan
enligt hittills gjorda rön är fullt tillfredsställande. Det enda, som
kan anmärkas mot denna konstgjorda sten, är, att efter en tids
exponerande för fria luften gula fläckar och ränder ofta
uppkomma, hvilka härleda sig från det i flintan och stundom äfven
i sanden dels i form af oxid, dels såsom oxidul förekommande
jernet. Bland detta år tillverkade saker må specielt omnämnas
de små pelarne till balustraden omkring Riddarhusgården i
Stockholm. Vidare ser man denna sten mycket använd till
grafvårdar samt isynnerhet till golfsten i förstugor och dylikt,
hvartill den passar särdeles väl, alldenstund den med lätthet
kan gifvas både olika form och färg. Slutligen har denna
industri en storartad tillämpning för slipstenstillverkningen. De
naturliga af sandsten
erhållna slipstenarne äro dels
mera eller mindre lerartiga,
dels innehålla de en
blandning af gröfre och finare
sandkorn, hvilket allt gör,
att de sällan ärofullt jemna.
Vid Ransome’ska
fabrikationsmetoden åter har man
ju helt och hållet i sina
händer såväl valet af sand
som tillverkningen,
hvarföre också en fullkomligt
homogen produkt kan
erhållas. Tillverkningen och
omsättningen af slipstenar
är också här ganska stor.
(Forts.)

Fig. 3.
illustration placeholder

Fig. 1.
illustration placeholder

Fig. 4.
illustration placeholder

Turbin,

konstruerad af bergsnotarien J. E. Cederblom.

Turbin,


konstruerad af bergsnotarien
J. E. Cederblom.

Teckningarne på denna
och följande sida framställa
i 1/16 af naturliga storleken
en för 100 hästkrafters
effekt och 27 fots (8,02 m.)
fall konstruerad turbin,
görande under normala
förhållanden 200 hvarf per
minut. Fig. 1 är en
vertikalsektion efter linien e–f,
fig. 2 horisontalsektioner
efter linierna a–b och
c–d, fig. 3 vertikal sektion
af dubben samt fig. 4 axeln
sedd ofvanifrån. Vid A
inleder ett rör af 4 fots
(1,19 m.) diameter vattnet
till cisternen B, 5,18 fot
(1,54 m.) hög, vid hvars
nedre del
ledskeneapparaten C, innehållande 16
ledskenor, är fastskrufvad.
Dennas höjd är 70 linier
(208 m. m.), dess bredd
upptill i radiel riktning
1,07 fot (318 m. m.) samt
nedtill 66 linier (196
m. m.) Omedelbart under ledskenorna är sjelfva turbinen
D, 65 linier (193 m. m.) hög, yttre och inre diametern
upptill respektive 3,36 fot (998 m. m.) och 2,04 fot (606
m. m.) samt nedtill 4 fot (1,19 m.) och 2,04 fot (606 m. m.)
med 24 skofiar fästad medelst särskildt gjutet centrum vid den
ihåliga gjutjernsaxeln J af 54 liniers (160 m. m.) yttre och 36
liniers (107 m. m.) inre diameter, som är lagrad nedtill genom
4, medelst skrufvar ställbara tackjernsskålar K samt upptill
genom den å cisternlocket befintliga påckningsdosan L. Axelns
J öfra ände är itugreriad och utböjd såsom en bygel för att
bilda en säker förening med axeln M, 44 linier (131 m. m.) i
diameter, från hvilken kraften fortledes medelst remskifva eller
kugghjul. Mellan de förenade, bygelfonniga ändarne af axlarne
är dubbinrättningen anbringad. Den består af en 33 linier (98
m. m.) grof ståltapp P, fästad i axeln M samt löpande i en
metallpanna O, hvilken upptill är skålformad för smörjan, som,
sedan den begagnats, utrinner genom de små fina hålen. Denna
panna, som dessutom kan höjas och sänkas medelst kilarne Q,
är genom hylsan N förenad med den 28 linier (83 m. m.)
grofva stödpelaren G, hvilande i skålen H på bottenplattan.
Pådragsinrättningen består af en upp och ned flyttbar, 1,7 fot
(505 m. m.) hög ring F, som omsluter den nedanför turbinen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:39:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1871/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free