279 (Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 35. 2 September 1871 - Carl Kröthe: Om tillverkning af stärkelsesirap och stärkelsesocker - Smärre notiser - Patenter - Rättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jodprofvet, så skulle den genom tillsats af salpetersyra blifva
färdig på 3/4 timme. Vid druf- och mascovad-socker är
besparingen å tid och bränsle efter mitt system ännu större, ty
sockret fordrade förut 4 till 6 timmars kokningstid, nu deremot
2 till 3 timmar, beroende på om mascovad- eller färgadt (kulör-)
socker skall beredas».

»Förfaringssättet vid salpetersyrans tillsättande är följande:
Antaget att t. ex. 35 centner (1,489 K.gr.) färsk, våt stärkelse
skall kokas till sirap, så behandlas allt såsom hittills, ända tills
svafvelsyran skall tillsättas, då för hvarje skålpund tillblandas
12,₅ ort (53 gr.) koncentrerad salpetersyra. Vanligen tages vid
sirapskokning 1 skålpund svafvelsyra per centner våt stärkelse;
och åtgå sålunda till 35 centner stärkelse 35 skålp. (14,₈₉ K.gr.)
svafvelsyra, hvartill blandas 4,₃₈ skålp. (1,₈₆ K.gr.) salpetersyra,
Då svafvelsyran skall begagnas uppväges den likasom
salpetersyran; den senare hälles derpå i svafvelsyran, och blandningen
öfverföres genast till kok-kitteln eller karet. Har man hittills
kokat stärkelsen i 2 timmar för att få den omsatt, så måste
man redan efter 3/4 timme företaga jodprofvet. Är stärkelsen
icke förvandlad, upprepas profvet åter 5 à 15 minuter, och efter
1 timmes kokning är stärkelsens förvandling i sirap med
säkerhet fullbordad. Detta kan dock icke gälla såsom en allmän
regel för alla fabriker, ty vid några af dessa användes mindre
svafvelsyra, och följaktligen måste kokningen fortgå längre tid,
ända till 3 timmar. Men förhållandet blir i alla fall så till
vida detsamma, att på grund af salpetersyrans tillsättande alltid
blott hälften så lång kokningstid som eljest är nödvändig».

»Alla andra tillsatser, såsom kol och soda, blifva desamma,
blott något mera slammad krita tages. För att finna, om i den
till sirap kokade stärkelsen all syra är dödad eller neutraliserad,
anlitar man det vanliga profvet med lackmuspapper».

I afhandlingen framställes vidare vigten af jodprofvet för
sirapsfabrikationen. Man måste fortsätta massans kokning, tills
ett prof af detsamma med jodtinktur icke färgas violett eller
rödaktigt, utan visar rum- eller jod-färgen; först då skall man
upphöra med kokningen. Om man afbryter denna behandling
af stärkelsen, redan då profvet ännu är violett, öfvergår sirapen
i jäsning; och fortsätter man åter kokningen 10 till 15 minuter
efter, sedan med jod rumfärgen inträdt, så kristalliserar den.
I båda fallen erhåller man således sirap, som är svår att afyttra.

För att gifva sirapen en klar färg, använder man enligt
Krötke på senare tider utom ben äfven svafvelsyra. Denna
syra bidrager äfven mycket till att förhindra jäsningen, ifall
sirapen ej skulle vara tillräckligt kokad. Dess användning är
följande: Sedan svafvelsyran neutraliserats med slammad krita
och det erforderliga benkolet blifvit tillsatt, blandas till massan,
om 35 centner (1,489 K.gr.) våt stärkelse kokas, 17,₅ skålp.
(7,₄₄ K.gr.) svafvelsyra (af sådan styrka, att den på sirapsvågen
visar 3,₅° till 4°) i neutraliseringskaret under omröring. Sålunda
tages per centner okokad stärkelse 0,₅ skålp. (213 gr.) af syran.
För att undanrödja hvarje spår af syra i massan, tillsätter man per
skålp, syra 6,₂₅ ort (26,₆ gr.), således på 17,₅ skålp, 1 skålp.
(425 gr.) kristalliserad soda, som förut är upplöst i ungefär 22
k. tum (0,₅₈ lit.) vatten. (Forts.)

Smärre notiser.

Mont Cenis-Tunneln, I »Engineering» läses: »Många
oroande rykten hafva på sista tiden varit i omlopp rörande Mont
Cenis-tunneln. Det har berättats, att hvalfvet störtat in på en
sträcka af omkring 170 fot (50,₅ m.); det påstods att hettan i
tunneln var outhärdlig samt att maskinisterna blifvit qväfda af
röken från lokomotiven. Ej en enda sten har emellertid
rubbats af hvalfvet till denna alptunnel, hvilken är så solidt utförd,
att arbetet är nästan likaså varaktigt som sjelfva klipporna. Den
enda omständighet, som kunnat gifva anledning till de
osannolika berättelserna, är nedrasandet af 18 till 20 fot (5,₃₄–5,₉₄
m.) af arbetet vid Bardounéche i slutet af Juni, hvilket
föranleddes deraf att några ställningar, som krossats vid ett
bergskott, nedrasat. Härvid dödades 2 och skadades 5 arbetare. –
Hittills hafva ännu ej några experiment blifvit utförda med att
gå med ångkraft genom tunneln, men efter all sannolikhet skola
lokomotiven uppfylla de å dem gjorda pretentionerna. En god
ventilation är anordnad, och om den skulle befinnas vara
otillräcklig, kunna luftkomprimeringsmaskinerna, som förut
tjnistgjort vid borrningen och nu stått stilla en längre tid, begagnas
vid tunnelns begge ändar. Hettan är ingalunda öfverdrifven,
ty före arbetets fullbordande öfversteg den aldrig 29°; och
derefter har den blifvit så modererad, att arbetarne numera ej
behöfva vara till en del afklädda under arbetet, alldenstund
luftdraget genom tunneln förorsakar ventilation. – Tunneln säges
komma att öppnas för trafik den 17 i denna månad.

Verldsexpositionen i Wien kommer att hållas 1873, och äro
redan stora förberedelser påbörjade. Utställningsbyggnaden skall
uppföras i Prater – Wienarnes Djurgård – af glas och sten.
För hela expositionen är anslaget ett område af omkring 2,500
tunnland (123,425 ares). Ett stycke af parken sträcker sig ned
emot den del af Donau, som nu håller på att regleras, och skall
detta storartade arbete vara färdigt före expositionens öppnande,
så att denna del af floden skall kunna navigeras af de största
ångare.

Ett nytt ämne, dambonit, har nyligen blifvit upptäckt af
prof. Aimé Girard i guttapercha från Gaboon. Då det
behandlas med svafvel- och salpeter-syra, förvandlas det i en
gummiartad, tjock och genomskinlig vätska. Kastas det i vatten,
afsätter det sig i flockar, hvilka, då de blifvit omsorgsfullt
tvättade och upplösta i alkohol, afsätter kristaller af nitro-dambonit,
som är olösliga i alkohol och detonerar under hammaren. Den
nya basen gifver, behandlad med rökande jodvätesyra, dambos,
som förhåller sig på samma sätt.

Borrning af s. k. isjern underlättas mycket genom
pågjutning med vanlig sill-lake, då borrningen bör ske långsamt men
under stark matning.

Ett stort vattenhjul. Ett högre bröstfallshjul, 40 fot (11,₈₈
m.) i diameter och 10 fot (2,₉₇ m.) bredt samt helt och hållet
konstrueradt af jern, har blifvit utfördt vid »Douglas Foundry»
i Dundee i England. Hjulringarne äro genom radial- och
diagonal-sträfvor förenade med starka gjutjernscentra, hvilka äro
fastkilade på den af smidesjern förfärdigade axeln. Ingen
midtelring finnes, utan äro skoflarne och botten utförda till hel
bredd. De förra, 80 till antalet, äro stagade sins emellan
medelst smidesjernsbultar. Drifkraften uttages genom ett kugghjul
med tänderna på inre periferien af nära nog lika stor diameter
som vattenhjulet samt fastskrufvadt vid detta.

Patenter,

beviljade af kommersekollegium under år 1871.

Augusti månad.

Rosén, C. G., 5 år å besparingsspislar och kaminer
äfvensom strykjern.

Gerdström, C. M., 3 år å kalktegel.

Wiman, E. A., civilingeniär, 10 år å en inrättning, för
tillgodogörande af det från vällugnar, härdar eller flamugnar
bortgående värmet till torkning af ved, torf, byggnadsvirke m. m.

Haag, J., Civilingeniör, 10 år å förbättringar i
uppvärmningen af jernbanvagnar.

Boman, L. E., 9 år å flamugnar för smältningar vid
koppar-, bly- och nickel-verk.

Rättelse.

N:o 33, sid. 259, spalt 2, rad 7 uppifr. står 1 1/4; läs 1/2.

» », » », » », » 13 nedifr. » rapsrifnings-; » rofrifnings-.

»,

kranmaskiner;

krossmaskiner.</table>

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/tektid/1871/0295.html

		Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 / 279 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|