Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 36. 9 September 1871
- Motorer för mindre kraftbehof
- Om gaser från bessemer-konvertorer
- Carl Kröthe: Om tillverkning af stärkelsesirap och stärkelsesocker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en möjligen inträffande explosion förbunden, hvilket deremot
på intet sätt är att befara vid de förra, hvarföre ej heller
assuransbolagen fordra högre premier för byggnader, der dylika
maskiner finnas apterade, hvilket åter är fallet, då ångmaskiner
der anbringas, (läsmaskinerna äro äfven lätt uppsatta hvar som
helst utan några vidlyftiga arrangementer med grundläggning,
pannor, pumpar, etc., hvilket allt erfordras för
ångmaskinerna. Slutligen äro de särdeles lättskötta och erfordra ej någon särskild
skötsel, utan kunna de, om de vid igångsättningen smörjas
ordentligt, undvara all vidare tillsyn, så länge de hållas i gång.
Härigenom undvikes en vid ångmaskinerna ganska dryg utgiftspost,
förorsakad genom behofvet att hålla en särskild, dyrt aflönad maskinist.
Tagas alla dessa fördelar i betraktande, så är att förmoda
och hoppas, det gasmaskinerna, äfven hos oss snart skola komma
till en ej så obetydlig användning vid alla de tillfällen, då
motorer om 1/2 till 2 hästkrafter äro tillräckliga att fylla de ofta
intermitenta kraftbehofven vid byggnadsföretag, uppfordring af
varor i magasiner samt af vatten, för tryckerier, bagerier,
smedjor, choklad- och färg-qvarnar, hos snickare, svarfvare,
sodavattensfabriker, m. m., eller i allmänhet vid en mängd af de
smärre industriela företagen. En annan tillämpning, som de
kanske äfven torde komma att få, är för drifvande af
brandsprutor. Glädjande är äfven att se, det början redan blifvit gjord
med att begagna dessa löftesrika kraftmaskiner här i Stockholm.
Grosshandlarne Otto Dahlström & C:o hafva nämligen i sina
magasiner vid Bredgränd N:o 2 låtit uppsätta tvenne dylika maskiner,
nämligen en på 1/2 hästkraft af Otto och Langens konstruktion
(agenter L. A. Groth & C:o, Patentbyrån, Stockholm) samt en på 1
hästkraft af Hugons (liggande anordning), (agenter Otto
Dahlström & C:o). För dem, som äro i behof af dylika små
motorer, är ett besök på sagde ställe att rekommendera, dervid
hvar och en kan sjelf öfvertyga sig om dessa nätta maskiners
praktiska användbarhet och nytta. – Otto och Langens maskiner
tillverkas hos Otto und Comp. i Köln och August Faas i
Frankfurt am Main; Hugons hos P. Hugon, Paris, 187 rue de Vaugirard
och Fredr. B. Vallance, London; samt Lenoirs hos Gustaf
Lefebvre, Paris, 155 rue de la Roquette.
Om gaser från bessemerkonvertorer.
Sammandrag af ett föredrag, hållet inför »the Iron and Steel Institute»
vid dess sammanträde den 29 Augusti detta år af mr G. J. Snelus.
Undersökningen om sammansättningen af de gaser, som
utströmma från bessemer-konvertorer under blåsningen, företogs i
förhoppning, att derigenom några af de svårigheter, hvarmed den
spektroskopiska undersökningen af bessemerlågan är förbunden,
skulle kunna undanrödjas, hvarjemte målet äfven var vinnande
af en närmare insigt om naturen af den process, som dervid
pågår i konvertorn.
För gasens analysering samlades den medelst ett gasrör af
jern, hvilket var försedt med ett i form af en svanhals böjdt,
trumpetartadt munstycke af eldfast lera, som infördes i mynningen
af konvertorn, sedan denna blifvit vänd uppåt. Gasen passerade
till följd af dess tryck i konvertorn genom röret med en viss
hastighet, och sedan luften blifvit fullständigt utjagad, vidfogades
glasrör, som efter att hafva blifvit fyllda med gas under olika
perioder af blåsningen tillslötos hermetiskt, innan de borttogos.
Gasen analyserades stundom på två olika sätt, och
befunnos då resultaten öfverensstämma. Följande tabell visar gasens
sammansättning vid olika tidpunkter under en blåsning, som
varade 18 minuter:
| N:o 1, tagen 2 minuter | N:o 2, tagen 4 minuter | N:o 3, tagen 6 minuter | N:o 4, tagen 10 minuter | N:o 5, tagen 12 minuter | N:o 6, tagen 14 minuter |
| Beståndsdelar. | efter blåsningens början. | efter blåsningens början. | efter blåsningens början. | efter blåsningens början. | efter blåsningens början. | efter blåsningens början. |
| Kolsyra . . . | 10,71 | 8,57 | 8,20 | 3,58 | 2,30 | 1,34 |
| Koloxid . . . | 0 | 3,95 | 452 | 19,59 | 29,30 | 31,11 |
| Syre . . . | 0,92 | – – | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Väte . . . } | | 0,88 | 2,00 | 2,00 | 2,16 | 2,00 |
| Qväfve . . .} | 88.37 | 86,58 | 85,28 | 74,83 | 66,24 | 65,55 |
| –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– |
| 100,00 | 100,00 | 100,00 | 100,00 | 100,00 | 100,00 |
Vid granskning af dessa resultat finner man, att syret
svarande mot qväfvet i N:o 1 är tillräckligt att oxidera icke blott
de 4,43 vigtsdelarne kol, som innehållas i gasen, utan äfven 11,91
delar kisel, och då dessa båda ämnen äro de enda, som
förbrännas i det engelska bessemerjernet vid denna period af
blåsningen, kan man anse, att dessa i verkligheten äro de
proportioner, i hvilka kol och kisel hafva blifvit frigjorda från
metallen. Detta är också noggrannt, hvad analyserna å
metallen vid denna tidpunkt af blåsningen visar, ty det befanns att
vid ett bestämdt ögonblick den metall, som innehöll 3,57 delar
kol och 2,26 delar kisel, i början förlorat 0,53 delar kol mot
1,305 kisel under de första fem minuterna. Analyser å gasen
från en annan blåsning, utförd vid samma tid af mr W. Thorp
från »the Rivers’ Commission Laboratory» visa i praktiken samma
resultat. N:o 3 visar, att 5,27 delar kol hafva blifvit förbrände
med 11,74 delar kisel. N:o 4 togs, sedan koket börjat, då
kolprofvet blifvit konstant. Det visar alldeles olika resultat från
den föregående analysen, och förklarar det stora procenttalet af
koloxiden, hvarföre lågan nu blifvit så mycket mera lysande.
Man finner då, att 9,6 delar kol hafva oxiderats jemte 6,25 delar
kisel. N:o 5 profvades särskildt på kolväten, hvaraf dock
ingenting upptäcktes. N:o 6 visar, att 13,45 delar kol förbrunnit
under denna period, men blott 0,46 delar kisel, hvilket äfven
öfverensstämmer med analysen å metallen, hvarigenom
ådagalägges, att de sista spåren af kiseln bortgå helt långsamt.
Författaren anser, att skälet, hvarföre kolsyra uppkommer
under första delen af blåsningen och koloxiden senare, är att
söka i temperaturens tillvext under blåsningen. Detta stämmer
äfven öfverens med mr Bells experiment, hvilka visade, att vid
låg temperatur kolsyran var beständigare än koloxiden i beröring
med jern, men att vid högre temperatur förhållandet blef
motsatt. Den slår äfven in med de allmänna observationerna.
Såsom ett generelt resultat visar jemförelsen mellan gasanalyserna
och de spektroskopiska undersökningarne, att skälet, hvarföre
man erhåller ett kontinuerligt spektrum vid början af
blåsningen är, att man har endast deri hvitglödande fasta massan att
se på, då det ju ej blir någon verklig låga, och temperaturen
är för låg för att gifva kolsyrans prof, medan under
blåsningen man får öfverflöd på kolsyra, brinnande i mynningen af
konvertorn, hvilken derjemte innehar en mycket hög temperatur.
Man erhåller derföre då ett kolspektrum, som skiljer sig från
andra hittills observerade kolspektra, emedan man ännu ej kunnat
undersöka koloxidspektrumet vid den speciela temperatur, som
bessemerlågan innehar. Mr Snelus tror, att Deville’s teori om,
att lågornas tilltagande lysande förmåga under starkt tryck
uteslutande beror på temperatur tillväxten, äfven är tillämplig på
bessernerlågans tilltagande glans i jemförelse med koloxid,
brinnande vid låg temperatur. Då gasen från bessemerkonvertorn
under senare delen af blåsningen jemföres med masugnsgas
och med analyser på gas från Siemens generatorer, synes det
att den förstnämnda är ett likaså värdefullt brännmaterial som
de andra; och då ett verk, som nedsmälter 23,500 centner
(1,000 tons) tackjern i veckan, bortslösar gas af ett värde,
motsvarande 588 centner (25 tons) kåks per vecka, så blir den
ekonomiska betydelsen häraf af stor vigt.
(Engineering.)
Om tillverkning af stärkelsesirap
och stärkelsesocker.
Af Carl Krötke.
(Forts. fr. sid. 279.)
Krötke gifver vidare följande beskrifning på tillverkningen
af det s. k. mascovad- eller puder-sockret (drufsocker i lådor), i det
han anmärker, att denna industri på de sista åren vunnit mycket
i utsträckning, så att det nu finnes fabriker, hvilka utom sirapen
årligen framställa 10,000 centner (425 tons) dylikt socker
och ändå mera.
»Om 35 centner (1,489 K.gr.) fuktig stärkelse skola kokas
till mascovadsocker, så tages, likasom vid sirapskokningen,
samma qvantitet vatten för stärkelsens upplösning; likaledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0302.html
