Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 37. 16 September 1871
- Toalettbord
- J. A. O.: Den Internationela utställningen i London 1871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 37. Stockholm den 16 September 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Toalettbord (illustr.). Den internationsla utställningen i London, III. Om
lokomotivpannor, af ingeniör E. Storckenfeldt (illustr.) Samuel
Worssam & C:o’s utställning af träbearbetningsmaskiner vid Landtbruksmötet
i Göteborg: borr- och tapphåls-maskin samt sågskärpnings-maskin (illustr.,
forts.). Kopiering af teckningar på fotografisk väg, efter ingeniör G,
Meissner. Ångcylindrar och rörledningars beklädnad med en
komposition, som ej genomsläpper värme, af J. Hauptfleisch. Notiser.
Upplysningar. Adresslista. Annonser.
–––––
 |
Toalettbord.
(Ur Museum der modemen Kunstindustrie.)
|
Den Internationela utställningen i London 1871.
(Från Ill. Teknisk Tidnings korrespondent.)
III.
Innan vi fortsätta redogörelsen för Londonerexpositionen,
anse vi oss böra upplysa, att de citater angående
undervisningsväsendet, som der förekomma, äro utdrag ur de berättelser, hvilka
blifvit utlemnade till granskning innan de publiceras för
allmänheten. Då en och annan af dessa recensioner, som det tyckes,
häntyder på fullkomlig missuppfattning, komma de med säkerhet i
de slutliga berättelserna få en annan lydelse, hvilket vi i sådant
fall ej skola underlåta att
meddela tidningens läsare.
Expositionen omfattar i år,
såsom redan är nämndt, äfven
nyare upptäckter och
uppfinningar. Åtskilligt är utställdt
inom denna afdelning, och
bland en mängd saker utan
betydelse finnes ett och annat
af intresse. Bland de
apparater, som särskildt tilldragit
sig uppmärksamheten, må
nämnas följande:
Elektrisk distansmätare af
Werner Siemens. Det vanliga
sättet att erhålla distansen
till ett ej åtkomligt föremål,
är att från ändpunkterna af
en uppmätt bas mäta de båda
vinklarne, och med dessa tre
storheter bekanta kan
triangeln lösas. Om åter de båda
observationsorterna hafva
telegrafförbindelse med
hvarandra, och man är i stånd att
från dem båda samtidigt
observera ett rörligt föremål,
t. ex. ett skepp, kan man
på grund af flera tid efter
annan företagna observationer
bestämma dess bana.
Siemens distansmätare är ett
fullkomnande af denna idé, ty
hans uppfinning sätter den
ena observatören i tillfälle
att omedelbart afläsa den
andras observation, hvarförutom
instrumentets konstruktion
gör alla beräkningar öfverflödiga. Det är inrättadt på följande
sätt: En stor horizontel tafla är upplinierad i qvadratiska
rutor i en viss skala. På denna tafla rör sig två visare
af cirka 3 fots (89 c. m.) längd hvardera, af hvilka den ena
är fästad vid en tub på sådant sätt, att den med största
noggrannhet angifver syftliniens riktning. Den andra visaren står
medelst telegrafledningen i förbindelse med den andra
observationsorten, så att den beskrifver samma rörelse som
observationstuben derstädes. De båda visarnes centra äro med tillhjelp
af en tub, hvars syftlinia är parallel med den linie, som kan
tänkas sammanbinda dem, inriktade i baslinien. Såväl denna
som distansen emellan centra äro på det skarpaste uppmätta.
Derigenom att de båda visarne följa tubernas rörelse, angifva
de de observerade vinklarne, hvilkas storlek man dock ej
behöfver efterse, ty visarnes skärningspunkt angifver omedelbart
det sökta föremålets läge i en skala, beroende på det
förhållande, hvari afståndet mellan visarnes centra står till afståndet
mellan de båda observationsorterna. Genom ofvannämnde
inrutning af taflan, uppgjord i öfverensstämmelse härmed, kan
afläsningen ske. Denna metod, som bör kunna vara af nytta
vid militära operationer,
föreställa vi oss ock användbar
vid uppmätning af en
skärgård, isynnerhet vid
markerandet af grund etc. Ett
fartyg hejdande sig vid dylika
eller seglande längs efter en
bank kan således direkte
inmätas och dess bana
bestämmas o. s. v.
Pyrometer af C. W.
Siemens. Detta instrument
grundar sig på den
omständigheten, att det elektriska
ledningsmotståndet i en tråd
ökas eller minskas med dess
temperatur. En elektrisk
ström fördelas på två
ledningar, som under samma
förhållande hafva lika
ledningsmotstånd. Den ena af
dessa ledningar utgöres af
platinatråd, spiralformigt
lindad omkring en lercylinder,
innesluten i en platinadegel,
så att den på ett lämpligt
sätt kan utsättas för den
temperatur, som skall
uppmätas. Hvarje ledning är
försedd med sin voltameter.
Om nu temperaturen är
densamma hos de båda
ledningarne, sönderdelas lika
mycket vatten, och frambringas
således lika mycket gas i de
båda voltametrarne; om
deremot den ena ledningen är
varmare, frambringas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0305.html
