Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 37. 16 September 1871
- J. Hauptfleisch: Ångcylindrar och rörledningars beklädande med en komposition, som ej genomsläpper värme
- Smärre notiser
- Upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägarne till pannor, cylindrar, ledningsrör m. m. i möjligaste mån
kunde förhindras eller upphäfvas.
Olägenheterna, som förorsakas genom värmeutstrålning,
blifva så mycket kännbarare, ju större anläggningen och ju
längre ledningen från ånggeneratorn till maskinen är. Ångan
förlorar till följd af den genom värmeutstrålningen
uppkommande afkylningen betydligt i spännkraft, ångförbrukningen
blir större, hvarigenom omkostnaderna på grund af förökad
bränsleåtgång för genererandet af den erforderliga drifkrafter!
äfven blir flera procent större. Vidare är det utstrålade värmet
icke blott förloradt, utan alstrar äfven i maskinhusen en för
arbetarne ofta nog besvärande hetta, så att maskinens skötsel
förstöres och således anledningar till åtskilliga olyckor och
störande afbrott i maskinens verksamhet lättare uppkomma.
Mångfaldiga beklädnadsmaterialer hafva hittills begagnats, af hvilka
dock alla blott till en del voro tillfyllestgörande: de besitta
alla fel, som ingalunda äro i proportion till det med dem vunna
resultatet.
Det måste sålunda betraktas såsom ett glädjande framsteg
i denna riktning, att ändtligen messrs F. Leroy et C:o i London
uppfunnit ett beklädnadsmaterial, en komposition, som på bästa
möjliga sätt motsvarar alla praktiska fordringar. Denna
kompositions företräden framför andra beklädnadsmaterialer äro
följande:
1) Kompositionen adhererar med större styrka vid alla
metaller utan att ingå någon förening med dessa, och kan
anbringas på ytor af hvilken beskaffenhet som helst utan att t. ex.
eldningen under en panna behöfver afbrytas eller en maskins
verksamhet störas ett enda ögonblick.
2) Den bildar, sedan den blifvit pålaggd och fått torka,
en enda homogen massa utan springor, hvilken utan menlig
inverkan kan utsättas för värme, kyla och regnväder, och som ej
tager eld eller fortleder densamma. Dess yta kan efter behag
poleras eller strykas med färg.
3) Kompositionen medgifver äfven upptäckandet af i
metallen uppkomna läckor, håller den betäckta metallytan fri från
rost och är särdeles varaktig.
4) Vid reparationer ingår den till nyes pålaggda massan
en så intim förening med den förut befintliga, att ingen skilnad
kan märkas.
5) Kompositionens påläggning erbjuder inga svårigheter,
och kan den förvaras på kalla ställen under flera år.
Kompositionen har redan vid flera tillfällen erhållit
praktisk användning till deras fulla belåtenhet, som begagnat den.
På sista tiden hafva försök dermed äfven utförts vid valsverket
i Simmering, tillhörigt grefve Henkel-Donnersmarck. En centner
är tillräcklig för betäckning af nära 9 qv.-fots (0,794 qv. m.)
yta med ett lager af 17 liniers (50 m. m.) tjocklek. Priset
vid fabrikerna varierar mellan 5,50 och 7 rdr per centner.
(Niederösterr. Gewerbebl.)
Smärre notiser.
Cotelle’s nya apparat för koncentrering af svafvelsyra. I
stället för de hittills använda platinakärlen, har Cotelle
uppfunnit en enkel apparat för sagde ändamål. Denna apparat
består af en hög cylinder, som på insidan är förfärdigad af
eldfast, men på yttersidan af vanligt tegel. Cylinderns båda ändar
äro tillslutna med lock af eldfast lera. I nedre delen af den
med pimpstensstyckeri fyllda cylindern äro öppningar anbragta,
genom hvilka upphettad luft inledes, under det syran oafbrutet
inflyter genom en öppning, som är anbragt i midten af det
öfre locket. Syran utbreder sig öfver pimpstensbitarne,
kommer i beröring med den uppvärmda luften och koncentrerar
sig mer och mer, ju längre den nedkommer i cylindern, och då
den hunnit till cylinderns botten, har den erhållit den
koncentration, som erfordras. Med tillhjelp af denna apparat kan äfven
syran destilleras, om man låter den långsammare nedrinna i
cylindern och till denna på vanligt sätt fogar ett förlag. I
betraktande af platinakärlens höga pris och de stora omkostnader,
hvarmed deras reparation är förenad, torde denna apparat vara
för svafvelsyrefabrikanter högeligen välkommen.
Erhållande af ammoniakgas utur gasvatten med tillhjelp
af en luftström. Enligt en af Braby och Baggs patenterad
metod försättes gasvatten med kaustik kalk och uppvärmes i en
dertill afsedd jerngryta till + 40 à 100°. Medelst ett rör, som
in mynnar i kitteln nära dess botten, inblåses atmosferisk luft.
Den med ammoniak mättade luften, hvilken dessutom innehåller
vattengas, ledes ifrån grytans öfre del medelst ett rör uti
afkylda, med vatten, svafvelsyra eller saltsyra fyllda förlag. I
Deptford, der detta förfaringssätt användes, går den med
ammoniakgas mättade luften först genom en reningsapparat,
innehållande kalkmjölk. Denna apparat är så inrättad, att den den
befintliga kalkmjölken hålles i ständig rörelse. Härifrån ledes
gasen vidare uti trenne förlag, af hvilka de två första äro till
2/3 fyllda med vatten, men det tredje med en koncentrerad
lösning af jernklorid. Genom ammoniakgasen sönderdelas då
jernkloriden, så att jernoxidhydrat faller, under det kloren med
ammoniumoxidhydratet bildar salmiak, hvilken stannar i
lösningen.
Ny drifkraft. Enligt »Newyork Times» har en person i
New Orleans vid sina experiment med ammoniak-gas såsom
drifkraft erhållit sådana resultat, att han anser denna kraft böra
öfverträffa hästkraften, använd vid gatu-spårvagnarne. Flytande
ammoniak, underkastad 16 graders värme, öfvergår i gasform
med ett tryck af 60 skålp, per qv. v. tum (4,16 K.gr. per qv. c. t.).
Detta tryck tillgodogöres på samma sätt som ånga och kan
äfven underkastas samma slags kontroll. Då gasen skall användas
såsom drifkraft, införes den i ett system af rör, nedlaggda i en
vattenreservoir på sådant sätt, att gasen, som passerar genom
cylindern, i stället för att utsläppas i fria luften, utgår i vattnet
och absorberas af detsamma. På detta sätt behålles
ammoniak-vattnet, och är, då det blifvit omdestilleradt, färdigt att åter
nyttjas om igen huru många gånger som helst; och bortgår af
detsamma blott 25 proc. på ett år. Gasen uppsupes så
begärligt af vattnet, att derigenom all obehaglig lukt samt allt buller
till följd af uppblandning med luft förekommes. Vid slutet af
hvarje kurs fyllas tuberna med flytande ammoniak från en fast
reservoir, och det värme, som under resan går förloradt genom
rören, upptages af vattnet, som åter aflemnar det och sålunda
hindrar ammoniaken att falla under den erforderliga
temperaturen.
Upplysningar.
Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarande ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att granska
alla insända förfrågningar, innan de i tidningen intagas.
Frågor:
Vid generering af gas för pyrotekniska behof och vid densammas
rening i Lundins kondensator erhålles, såsom bekant, en mängd tjära,
hvilken ända hittills måst anses såsom värdelös, till följd af att den
är uppblandad med vatten, aska och syror m. m. Att denna tjära,
som vid en vällugn uppgår till hundradetals kannor per år,
ändamålsenligt behandlad, lemnar värdefulla produkter, t. ex. lyss,
maskinsmörja, konserveringsmedel o. a. d. lider intet tvifvel. Med
anledning häraf framställas följande frågor:
1:o) Har någon lyckats att på ett praktiskt och billigt sätt rena
denna tjära, och i så fall hvilka metoder begagnas härtill?
2:o) Hvilka värdefulla produkter har man erhållit vid denna
rening?
3:o) Kan den tjära, som erhålles vid tvättning af torfgas
underkastas samma behandling som den, hvilken erhålles af ved- och
sågspåns-gas, eller äro förfaringssätten olika?
4:o) Hvilken af de nämnda tjärsorterna lemnar de mest
värdefulla produkterna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0311.html
