- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
298

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 38. 23 September 1871 - Cuuningham's träsniderimaskin - Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändamål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket det trästycke c, som bearbetas, och modellan d, som
kopieras, ligga bredvid hvarandra. Denna modell är antingen af
messing, en galvanoplastisk afgjutning eller förfärdigad af hvilket
material som helst, blott det är tillräckligt hårdt för att ej skadas
af det öfver modellen glidande kopieringsstiftet e. Vid andra
änden af bädden höja sig tvenne ståndare f, på hvars framsida är
anbragt en släde g, som efter behag kan höjas eller sänkas, och
på baksidan uppbär lagren till en lodrät axel h samt på
framsidan ett par centrumspetsar, mellan hvilka ramen k är insatt.
Med denna senare äro medelst gångjern förenade tvenne styfva,
radielt utgående armar l, förenade med en andra tvärram m,
hvilken i sin ordning uppbär lagren till en annan lodrät axel
n, äfvensom anordningen för fästandet af spindeln o, vid hvilken
är anbragt kopieringsstiftet e. Ramen m ar dessutom apphängd
på en fjäder (vanligen en kautschukfjäder), till följd hvaraf
hela armen jemte axeln n, skärverktyget q och kopieringsstiftet
e med största lätthet kan röras upp och ned. De båda vertikala
axlarne h och n stå i förbindelse med hvarandra genom en rem,
under det att axeln h sjelf erhåller sin rörelse från en
transmissionsinrättning. Slutligen finnes mellan armarne l ännu en
fast, från släden g utstående arm, genom, hvars ände en
ställskruf går, som ligger an mot en de radiela armarne l
förbindande tvärstång r och derigenom bestämmer inskärningens
största djup.

Då maskinen begagnas för utskärning af plan relief, läggas
trästycket samt modellen bredvid hvarandra på maskinens bord,
och skärverktyget samt kopieringsstiftet inställas noga på samma
höjd. Sedan maskinen blifvit satt i rörelse, föres svängramen
fram och åter i sidoriktningen, äfvensom bordet skjutes fram
och tillbaks, så att kopieringsstiftet och skärverktyget röra sig
öfver modellens, respektive arbetsstyckets hela yta. Har man
på detta sätt ernått ett visst djup å utskärningen, göres ett
andra skär o. s. v., i det att kopieringsstiftet vid sin rörelse
fram och åter kommer ramen att stiga eller sänka sig och
sålunda sätter skärverktyget i stånd att å trästycket framställa en
noggran kopia af modellen. Skärverktyget och kopieringsstiftet
måste naturligen hafva lika form; och brukas det vanligen att
först använda ett gröfre verktyg till grofskärningen och derefter
allt finare, ju mera arbetet närmar sig att blifva färdigt.

Vid statyetters förfärdigande begagnas i stället för bordet
en släde med två dockor, mellan hvilkas spetsar insättas
trästycket och modellen, som skall kopieras. Genom en enkel
anordning vridas dessa samtidigt kring sina axlar, hvarvid
kopieringsstiftet och skärverktyget, såsom förut är beskrifvet,
passera öfver alla punkter af ytan.

Maskinen kunde utan tvifvel i flera afseenden förbättras,
t. ex. skärspindellagren så anordnas på svängramen, att spindeln
erhölle bättre stöd. Derjemte vore en större massa hos
svängramen sannolikt fördelaktig. Icke desto mindre lemnar
maskinen redan i sitt närvarande tillstånd ett utmärkt arbete ock
utför medaljonger och statyetter, som i fulländning utvisa en
utomordentlig finhet. Säkerligen är den en af de maskiner,
som tilldraga sig största appmärksainheten vid den nämnda
utställningen.
(Ill. Gewerbe-zeit.)

Anteckningar under en studieresa
i tekniskt ändamål.


(Bref till Ill. Teknisk Tidning.)

II.

Tillverkning af kritpipor. Grundläggning för några större
offentliga bygnader i Rotterdam. Desinfektionsmedel.


En industri, som, oaktadt råmaterialerna för densamma saknas
inom landet, i Holland erhållit ej så obetydliga dimensioner är
tillverkningen af s. k. kritpipor (lerpipor) för tobaksrökning.
Deras afsättning i Europa har visserligen på grund af den allt mer
och mer tilltagande cigarrökningen och det billiga priset på
cigarrerna på sista tiden ganska mycket förminskats, men deremot
gå nu stora qvantiteter till Ostindien, Kina och Norra Amerika.
Gouda, en stad cirka 3 24 sv. mil (40 K.m.) öster om Rotterdam,
är hufvudsätet för denna industri. Hos en af de
förnämsta fabrikanterna Jan Prince & C:o blefvo vi i tillfälle att
taga kännedom om denna fabrikation från början till slut, hvilket
i allmänhet icke lär tillåtas främlingar. Fabrikens och de der
varande arbetarnes fina, propra och nätta utseende gör, att den
specielt i detta hänseende kan uppsättas såsom ett mönster för
lerfabriker.

Den bolus eller piplera, som utgör råmaterialet för denna
tillverkning, erhålles dels från Tyskland (sannolikt Coblenz),
dels från Belgien (troligen Namur) och äfven från England.
De olika sorterna blandas, eget nog utan föregående slamning,
under vertikala stenar, och vatten tillsättes, så att massan får
en tjock, grötformig konsistens, hvarpå den pressas till stycken
af ungefär pipans yttre form, hvilka få torka en dag, tills de
blifva mycket sega. Arbetaren gör då hålet i pipan på fri
hand med en lång, oljad jerntråd, hvilken operation har
temligen likhet med en masks påträdande på en metkrok. Vidare
inlägges stycket med qvarsittande jerntråd i en midt itudelad
messingsform, som medelst skrufpress hårdt sammanpressas och
dervid gifver åt pipan dess yttre form. Under tiden inpressas
äfven i hufvudet en konisk tapp, hvarigenom den åstundade
urhålkningen framställes. Jerntråden utdrages nu, pipan tages
ur formen och lägges på ett reffladt bräde tillsammans med en
mängd andra pipämnen, der den får torka ett par dagar, då
pressömmar och dylikt borttagas samt stämpel inslås. Då något
mera artistiskt utarbetade hufvud skola förfärdigas, utföres detta
arbete vid denna tidpunkt af processens fortgång. Pipan torkas
ytterligare ett par dagar, tills den ej tager intryck af nageln,
hvarefter den poleras med flinta och är då färdig att brännas.
För detta ändamål insättas piporna i en casett af chamotte af
1,35 fots (40 c. m.) vidd och 3,37 fots (1 m.) höjd, i hvilken
finnes ett groft pulfver, bestående af söndriga, brända pipor.
I hvarje casett rymmas 320–1,000 pipor. Sedan den blifvit
tilltäckt med ett lock, som fastmuras med lera, införes den i en
ugn, rymmande omkring 70 casetter för hvarje bränning. Ugnen
liknar en vanlig råbränningsugn vid porslinsbruken.
Bränningen, som verkställes med torf, varar 20–24 timmar. Efter
afsvalning uttagas piporna, synas, sorteras och inpackas i långa
videkorgar samt försändas ut i verldshandeln. Vid ofvannämnde
fabrik tillverkss årligen med 40 à 50 arbetare (mest qvinnor)
öfver 7 millioner pipor af ända till 260 olika modeller.

För civilingeniörer erbjuder Holland många intressanta
arbeten, af hvilka några här må anföras såsom exempel på de
särdeles svåra och omständliga grundläggningsarbeten, man här
till följd af markens beskaifenhet alltid har att utföra. Såsom
bekant är Rotterdam genomkorsad i alla riktningar med
kanaler, hvilka utgöra pulsådrorna till stadens industriela lif
och handel. Vid förekommande större husbyggnadsarbeten
komma vederbörande ofta, då dessa kanaler ej få igenfyllas eller
stängas, i förlägenhet för anskaffande af härför lämpliga och
tillräckligt stora platser. En annan svårighet är äfven, att hela
marken härstädes är blott och bart en strandbildning,
hvarigenom storartade pålningsarbeten måste företagas till vinnande af
säker grund. Sådana äro t. ex. förhållandena på den plats, der
det nya post- och telegraf-huset skall uppföras. Denna byggnad
måste läggas centralt och utsågs således för densamma en plats
vid sidan af börsen, just der en af de största kanalerna, Blaak,
framgår. Kanalen fick dock ej af stängas för trafik vare sig
under arbetet eller efteråt, hvarföre åtskilliga vidtomfattande,
förberedande åtgärder vidtogos. Dessa bestodo först och främst
i indämmandet af ett stycke å ömse sidor om börsen af kanalen
till 185 fots (55 m.) bredd och 741 fots (220 m.) längd, af
hvilken sedan två tredjedelar afstängdes och pumpades läns från
vatten. I denna bassin togo sjelfva grundläggningsarbetena
sedan sin början. Derjemte är utefter hela längden uppförd
en 26,9 fot (8 m.) bred och 33,7 fot (10 m.) hög, öfverhvälfd
kanal. Murarne till denna äro af särdeles grofva dimensioner,
nästan såsom fästningsmurar. Vederlagen äro nämligen 4,72
fot (1,4 m.) breda och hvalfvet 2,69 fot (80 c. m.) tjockt. De
hvila på bastanta pålar, nedslagna till ett djup af 67,4 à 84,2 fot
(20 à 25 m.); och äro dels för kanalmurarne dels för
byggnaden nedslagna omkring 7,000 sådana pålar. Pålningen
fortgår ännu på den ej afstängda tredjedelen. Denna operation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free