- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
322

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 41. 14 Oktober 1871 - J. O. A.: Den internationela utställningen i London 1871

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sidan roterande knifvarne afskära ullen. Rörelsen erhålles från
en remskifva, och är maskinen så konstruerad, att ofvannämnde
cirkelsax kan med största lätthet föras, huru man behagar.

Som bekant innehåller ullen mycket fett, som bör
bortskaffas, innan den vidare bearbetas. En ulltvättningsmaskin af
nyare konstruktion, som dock någon tid redan varit begagnad
i fabrikerna, består af en cirka 20 fot (5,94 m.) lång samt 4
fot (1,19 m.) bred gjutjernslåda. Ullen inmatas vid ena änden
samt uppluckras och föres så småningom medelst en slags
gaffelformiga rifver fram till andra änden, der den uppfordras och
föres mellan ett par valsar, som utpressa smutsvätskan.
Utkommande härifrån faller ullen på en hastigt kringgående haspel,
som likasom piskar den samt kastar den framåt, så att den
luckert lägger sig på golfvet. Ullen får ytterligare passera en
dylik maskin, der den egentligen sköljes.

Det var en lång tid, som man vid klädesfabrikerna
förgäfves sökte på fabriksmässigt sätt arbeta vissa ullsorter, om
vi ej misstaga oss isynnerhet den s. k. capullen, på grund af
den massa med kardborrar, som i ullen finnas inblandade, och
hvars tillvaro inan har fårens odygd att ligga och rulla sig; på
den dermed uppfyllda marken att tacka för. Denna ull hade
derför föga värde, tills man var i stånd att konstruera en
maskin, som fullständigt borttog dessa borrar. En dylik
rensmaskin fanns utställd af Martin i Verviers, hvilken dock föga
skilde sig från de som i fabrikerna någon tid varit begagnade.
Roterande nålvalsar utreda ullen, under det att en slags
kamvals i förening med en slaga bortskaffar kardborrarne. Två
firmor hafva hufvudsakligen bidragit med maskiner inom
kardullsfabrikationen, nämligen Platt Brothers i Oldham samt C.
Martin i Verviers. Båda hafva hvar för sig utställt ett system
af förberedningsmaskiner. Platt Brothers hafva kombinerat de
tre kardstolarne, som vanligen förekomma, på så sätt, att de
inbördes mata hvarandra. Det från den första maskinen
afkammade floret transformeras i band, hvilka öfver rullar ledas till
matarduken för den mellersta maskinen, hvarpå de placeras
diagonalt. Det härifrån kommande floret öfverföres på den sista
maskinens matarduk, men ej såsom ett snodt utan som ett platt
band, hvilket lägges vinkelrätt emot banan, hvarvid ett
efterföljande lager till en del täcker ett föregående, hvaremot det
svagt pressas, så att härigenom en fäll erhålles. Martin, som
likaledes har ett system af tre kardstolar, anser det vara bättre
att låta floret ett visst antal lager få placera sig på en filt
utan ände, hvarifrån fallen, sedan den på detta vis erhållit
erforderlig tjocklek, aftages och för hand utbredes på matarduken
å nästföljande maskin. Särdeles sinnrik är Martins sätt att vid
sista maskinen sönderskära floret i band i och för den derpå
följande frottersnodden. Han låter nämligen detsamma passera
mellan två valsar, försedda med svarfvade spår af ungefär 3
liniers (9 m. m.) bredd samt 1 linies (3 m. m.) djup, på så
sätt arrangerade, att mot spåren i den ena valsen svara de lika
breda upphöjda ringarne å den andra samt tvärtom. I dessa
spår ligga läderremmar, som korsande hvarandra öfvergå från
den ena valsen till den andra och dervid likasom sönderklippa
floret. Denna konstruktion har i praktiken visat sig särdeles
fördelaktig. – Det är först på senare tider, som man lyckats
konstruera sjelreglerande mallstolar vid ullspinning. Två stycken
sådana voro i gång, den ena från Platt Brothers, den andra
från Parr Curtis. De skilja sig ej särdeles mycket från den
i bomullspinnerierna använda. I allmänhet anses de belgiska
maskinerna i konstruktivt hänseende öfverlägsna de engelska,
med hvilka de dessutom rivalisera, hvad arbetets utförande
beträffar. – Man behöfver emellertid ej resa till London för att se
nyare maskiner inom klädesfabrikatiorien. Allt hvad som häraf
visas af värde på Londonerexpositionen finnes, förutom
åtskilligt annat nytt, vid Drags Aktiebolags fabrik i Norrköping, som
gjort till sin uppgift att följa med sin tid genom att använda
allt, som i maskin väg finnes nytt och utmärkt.

Inom kamullsfabrikationen finnes, förutom åtskilliga andra
maskiner två kammaskiner, den ena för lång den andra för
kortare ull, hvilka utgjort de mest intressanta maskinerna på
hela expositionen och ständigt äro omgifna af en beundrande
menniskomassa. Båda äro utställda af mr Walmsley. I den
förstnämnda, konstruerad af mr Lister, framföres ullen, som
förut blifvit utredd i förberedande sträckmaskiner, ungefär på
samma sätt som i dessa mellan vertikalt ställda nålar,
hvaremellan den af upp- och ned-gående borstar väl, intryckes. Under
de horizontela rörliga tvärstyckena, hvarpå nålarne äro fastade,
brinna gaslågor som meddela erforderlig värme åt dessa senare.
Ullen drages af en slags mekanisk hand, som svajar fram och
tillbaka genom nålarne, hvarje gång medtagande en ullflock,
som den i ordning placerar på ett ringformigt system af nålar,
fastade på ett horizontelt roterande bord af ungefär 5 fots
(1,49 m.) diameter. Den sålunda kammade ullflocken nedtryckes
af en upp- och ned-gående borste med sin ena ände i det
ringformiga nålsystemet, som består af 6 à 7 st. koncentriska
nålringar på en linies afstånd från hvarandra, hvilka tillsammans
bilda ett ringformigt nålbord af 10 liniers (30 m. m.) bredd
samt 4,5 fots (1,34 m.) diameter. Den i radiel riktning
utstående ullen, 60 à 80 linier (18 à 24 c. m.) lång, vikes, under
det bordet roterar, af blästern från en liten fläkt i rörelsens
riktning, så att den får liksom en tendens att vilja tangera
nålringen. Härigenom äro ett par små refflade valsar i stånd att
uppfånga samt undanrycka ullen, hvilken, emellan dem
transformeras till ett kontinuerligt band, som faller i en bredvid
stående kanna. Den mellan nålarne qvarblifna ullen är endast
kort affallsull, som medelst mellan de respektive nålringarne
snedt ställda stillastående skifvor af stål upphöjes härur samt
sedan af ett reffladt valspar äfvenledes transformeras i band.
Den andra maskinen består likaledes af en dylik nålring.
Invändigt tangeras den å två motsatta punkter af tvenne smärre
nålringar ungefär 1,4 fot (42 c. m.) i diameter. Derigenom att
ullen på ett sinnrikt men kompliceradt sätt inmatas samt af
upp- och ned-gående borstar nedtryckes vid tangeringspunkterna,
kammas den, när de båda nålringarne, som rotera åt samma
håll, vika ifrån hvarandra. Äfven här uppfångas den utstående
ullen af refflade valsar såväl från de mindre som från den större
nålringen, hvarigenom således fyra band erhållas, hvilka sedan
under ett par andra valsar förenas till ett enda. Affallet
borttages på samma sätt som vid föregående maskin. Dessa båda
maskiner arbeta utmärkt väl, och äro båda mästerstycken i
konstruktivt hänseende.

Af väfstolar finnes en stor mängd med mera eller mindre
nya förändringar. Bland dessa må omnämnas en pneumatisk
väfstol, hos hvilken skytteln kastas fram och tillbaka genom
komprimerad luft. Redan länge har man försökt utföra denna
idé, men har, förutom en komplicerad mekanism, stött på
olägenheten af luftens uppvärmning vid dess komprimering. Mr O.
Boy har undvikit denna sistnämnda svårighet genom att
använda en hydraulisk luftpump. Han har å expositionen anbragt
sin uppfinning å en gammal väfstol för att visa, att detta låter
med lätthet utföra sig. En större jacquard-väfstol för
mattväfnad, utställd af mr Robert Hall, är egendomlig, derföre att
han begagnar sig af den magnetiska kraften för att undvika en
eljest troligen komplicerad rörelsemekanism. Redan länge har
denna kraft funnit användning på vetenskapliga instrumenter,
mindre deremot inom maskinverlden, der den emellertid i
framtiden med all säkerhet kommer att spela en stor rol inom den
finare rörelsemekanismen. Å de med ofvannämnde maskin
dubbelväfda mattorna erhåller rätsidan, derigenom att jernnålar
inväfvas samt sedan utdragas, ett likasom reffladt utseende.
Maskinen ombesörjer sjelf införandet samt uttagandet af dessa
nålar. En slags mekanisk hand fattar den inväfda nålen och
utdrager den, som då till följd af den magnetiska kraften hoppar
öfver till en annan hand, hvilken inför den i skälöppningen,
hvarvid nålspetsen äfvenledes genom magnetism riktas emot denna
öppning. – En vertikal bandväfstol, utställd af John Moore i
Manchester, väfde 30 band på en gång, arbetade väl och med
stor snabbhet.

Härmed afsluta vi vår redogörelse för detta årets
exposition i London, som, om den ej motsvarade, hvad man väntat
sig, dock erbjuder mycket af intresse. Den för nästa år, hvilken,
man får hoppas, skall försiggå under gynsammare omständigheter,
omfattar: bomullsindustrien, bijouterier, musikinstrumenter,
akustiska instrumenter (med experiment), papper, skrif- och
tryckmaterialer, maskiner för denna grupp samt råämnen för alla
ofvannämnda fabrikater. J. O. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free