Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 44. 4 November 1871
- Tvättservis af porslin i nordisk stil
- Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 44. Stockholm den 4 November 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Tvättservis af porslin i nordisk stil komp. af arkitekten M Isaeus (illustr.).
Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändamål. III (slut;. Grafisk
lösning af några i praktiken förekommando problem, af ingeniör J. O.
Andersson. I (illustr., forts.). Schauwecker’s sjelfverkande smörjapparat för
ångmaskin-kolfvar och slider (illustr.). J. Schweizer’s nya målningsgrund
för stereokromi. Om ojemna färger å tyger. Notiser. Patenter.
Upplysningar. Adresslista. Annonser.
–––––
Tvättservis af porslin i nordisk stil,
komponerad af arkitekten M. Isaeus.
Närstående teckning framställer en vid Gustafsbergs
porslinsbruk i nordisk stil utförd tvättservis, efter teckning af
arkitekten derstädes M. Isaeus. Den har varit exponerad vid årets
Internationela utställning i London, och der tillvunnit sig en
rättmätig uppmärksamhet, att döma af den omständigheten, att
flere exemplar af densamma blifvit på beställning till England
öfversända,
Dekorationen å den vid sagde exposition utställda servisen
är utförd på följande sätt: Kannans öfre kant tillika med pipen
och handtaget samt fotens nedre kant äro mörkt blågrå. De
pipen och handtaget omgifvande ringarne äro högröda med små
prydnader och begränsningar af guld; och de under bröstet
gående ränderna äro hvarannan i guld och hvarannan i rödt.
Mellan vingarne äfvensom mellan smådrakarne å foten bildas
fält, hvilka hållits i högrödt, hvaremot sjelfva ringarne och
drakarne framstå hvita med uddprydnad af guld samt på
yttre och inre sidorna
omgifna af guldränder.
Kannans hela kropp bär för
öfrigt en fin, ljust gråblå
färgton, och äro alla kanter,
fjäll och ringar dessutom
skuggade med fina, svarta
linier.
De öfriga till servisen
hörande kärlen äro utförda
och prydda i
öfverensstämmelse med den nyss
beskrifna kannan.
Tvättservis af porslin i nordisk stil,
komponerad af arkitekten M. Isaeus
samt utförd vid Gustafsbergs porslinsbruk.
Anteckningar under
en studieresa i
tekniskt ändamål.
(Bref till Ill. Teknisk Tidning.)
III.
(Forts. fr. sid. 340.)
Seraing är, såsom bekant,
namnet å de storartade
etablissement, hvilka 1817
anlades af John Cockerill
vid floden Maas, 15
minuters väg med bantåg från
Liége. Före 1830 tillhörde
ena hälften deraf
grundläggaren och den andra
konungen af Nederländerna, Wilhelm I. Då revolutionen fördref denne
sistnämnde från Belgien, köpte Cockerill äfven den andra delen,
och blef sålunda ända till sin 1840 i Warschau timade död
ensam egare af detta verldsbekanta verk. Företaget var så
storartadt och af så omfattande natur, att det fordrades ett snille och
en energi, sådan som Cockerills, för att bibehålla kapitalisternas
förtroende till verket; med hans död visade sig också
otillräckligheten i kapitaltillgångar. Under den belgiska regeringens skydd
och på grund af dess hjelpsamhet bevarades dock Seraing åt
landet. Det innehafves nu af ett aktiebolag »Société
Cockerill» med ett grundkapital af ungefär 9 millioner rdr, hvars
general-direktör är G. Pastor, en anförvandt till Cockerill.
Seraing, som med rätta kan kallas ett mönsterverk, består
egentligen af trenne hufvudafdelningar: kolgrufvorna, jernverken
och maskinverkstäderna. För att gifva ett begrepp om
anläggningens storlek, se här några siffror, hemtade ur en resehandbok:
På en yta af ungefär 115 tunnland (57 II. ares) äro 3
stenkolsgrufvor, 2 rostugnar, 2 masugnar, 15 puddelugnar, 18
vällugnar, 2 förvärmningsugnar, 2 ugnar för bränning af tegel, flere
kåksugnar, 81 mindre härdar, 1 metallgjuteri, 1 storartad
verkstad för tillverkning af ångpannor, 1 lokomotiv-verkstad, 1 för.
sammansättning af större maskiner; vidare flera större
svarfvare- och snickare-verkstäder, ritkontor samt modellförvaringslokaler.
Byggnaderna, i hvilka de mekaniska verkstäderna, magasinerna
och byråerna finnas, bilda tvenne stora gårdar. Medelst 16 till
en del kolossala ångmaskiner af en sammanlagd styrka om 695
hästkrafter sättas maskinerna i rörelse. Omkring 1,500 centner
(63,8 tons) jernmalm
nedblåsas dagligen i de båda
masugnarne.
Stenkolsuppfordringen går till 16,000
centner (681 tons) per dag.
Antalet af de vid detta
etablissement sysselsatta
arbetarne uppgår till 5,000,
hvaribland 500 à 600
qvinnor. De stå under trenne
direktörer, en för
maskinverkstäderna, en för
jernverken och en för
bergverken.
En kanal, hvars bäcken
kan inrymma öfver 50 stora
Maasfartyg, förenar anstalten
med sagde flod, genom
hvilken åter Seraing står i
direkt förbindelse med Ourthe
och Sambre och således
äfven med de jern- och
kolrikaste trakterna. För
kommunikationen med
stenkolsgrufvorna samt mellan
jernverken, maskin verkstäderna,
gjuterierna m. m. äro
jernbanor anlagda till mera än
en mils längd. Transporten
å dessa verkställes med 2
större och 8 mindre
lokomotiv, af hvilka de senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0361.html
