- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
346

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 44. 4 November 1871 - Anteckningar under en studieresa i tekniskt ändamål - J. O. Andersson: Grafisk lösning af några praktiska problem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som ej begagnats mera än ett par år, torde på grund af sin
enkelhet och billighet förtjena att med några ord vidröras.
De utgöras af vanliga, små grusvagnar med samma spårvidd
som på den stora banan, så att de kunna föra smärre godståg fram
till stationen. På dessa vagnar appliceras en stående ångpanna,
konstruerad för ett tryck af 5 atmosferer, å ömse sidor om
hvilken äro fastade cylindrar med cirka 84 liniers (25 c. m.)
diameter och 1 fots (30 c. m.) slag, kombinerade på vanligt
sätt medelst vef och vefstake med drifaxeln. Hjulen voro massiva
samt förfärdigade af gjutjern. Inga buffertar funnos, utan voro
å såväl lokomotiv som vagnar gaflarne klädda med ett dubbelt
lager af tjock platting, utanpå hvilken voro anbragta tvenne
stockar i vertikal led 51 x 34 lin. (15 x 10 c, m.). Hvarje
sådant lokomotiv lär ej kosta mera än 7,000 à 8,500 rdr samt
skötes af en pojke. Vi sågo dessa lokomotiv draga 4 vagnar,
lastade med ungefär 60 centner (2,6 tons) hvarje.

Att erhålla inträde i bessemerhyttorna, gjuterierna,
finvalsverken samt sänksmidesverken är alldeles omöjligt utan
generaldirektörens särskilda tillstånd, och fordras dertill dessutom mycket
goda rekommendationer. Endast maskinverkstäderna fingo vi äran
att se, men detta dock i fyrsprång, ty man åtföljes hela tiden
af en pojke, som drifver på en, så snart man stannar för att
taga någonting i närmare skärskådande Att under dylika
omständigheter föga kan hinna att inhemtas, är klart, och kunna
derföre blott antyda ett par maskiner, som särskildt tilldrogo
sig vår uppmärksamhet. Dessa voro pressar för tillverkning af
skrufämnen, nitnaglar och muttrar.

Skrufämnena pressades medelst tvenne stämplar, i hvilka
funnos fördjupningar, motsvarande hvar sin halfva af skrufven.
Dessa stämplar rördes båda emot hvarandra medelst kammar af
en hjertlik form, då af det insatta jernstycket utpressades en
skruf. Å samma maskin fanns äfven applicerad en klippsax.

Nitnaglarne tillverkades på det sätt, att af förut utvalsadt
rundjern afklipptes i glödande tillstånd lika stora bitar af
tillbörlig längd. Dessa insattes den ena efter den andra i passande
hål, 10 till antalet, på periferien af en cylindrisk skifva om
cirka l fots (30 c. m.) diameter och 34 liniers (10 c. m.) tjocklek.
Omkring axeln till denna skifva är fästad en stark bygel, i hvilken
en excenterskifva sätter en stång i rörelse, vid hvars ände är
fästad likasom en stålkolf, bildande ett sänke för sjelfva
nithufvudet. Rörelsen å skifvan är så afpassad, att då ett hål
kommer midt för sänket, stannar densamma för ett ögonblick, tills
kolfven hunnit pressas emot ringen och dervid format hufvudet
å nitnageln. Ett slags klo under kolfven utdrager derpå den
färdiga nageln. På det att denna, likasom de öfriga pressarne,
ej skola skadas af värmen från det glödande jernet, sprutas
ständigt vatten å de arbetande delarne i form af fina strålar.
Med denna maskin, som var särdeles enkel och nätt samt
arbetade väl, gjordes 40 à 50 naglar i minuten. Den sköttes af
tvenne pojkar.

Mutterpressen var något mera komplicerad och bestod af
tvenne kombinerade pressar. Vid tillverkning af gröfre muttrar
pressas först hålet, på samma sätt som i en vanlig lockmaskin, uti
det glödande Jernet, hvars tjocklek motsvarar den blifvande
mutterns. Derefter uttryckas i den andra pressen de yttre konturerna.
För smärre muttrar åter sker båda dessa operationer i ett tempo.
Äfven här åstadkommes stansarnes rörelse med hjertformade
kammar. 20 à 25 muttrar pressas i minuten, då maskinen
skötes af 3 personer.

En särdeles vacker anblick företedde i maskinverkstaden
de 30 nästan likadana hyfvelmaskinerna, som arbetade vid sidan
af hvarandra, och likaledes de 53 vackra svarfstolarne. I
uppsättningsverkstäderna funnos för tillfället under arbete bland
annat 11 lokomotiv, en blåsmaskin, hvars cylindrar höllo
10,0 fot (3 m.) i längd och 8,4 fot (2,5 m.) i diameter, m. m.

Ej långt från Seraing ligger Sclessin med sina stora
masugnar. Vid ett derstädes befintligt gjuteri begagnades en maskin
för formning af cylindriska kugghjul
(engelsk konstruktion),
hvilken torde förtjena någon uppmärksamhet, hvarföre vi vilja ur
minnet beskrifva den, så godt sig göra låter utan tillgång på ritning.
I första hand formas på vanligt sätt en cylindrisk yta med så stor
radie som det blifvande hjulets yttre periferi samt med slät botten.
I centrum för denna cylinder nedsattes säkert ett slags dubb,
på hvilken en vertikal axel är rörlig. Från denna senare utgå
tvenne horizontela armar, justerbara till sin längd medelst
skrufvar, samt uppbärande ett ungefärligen 8,37 fot (1 m.) långt,
vertikalt stycke af 34 liniers (10 c. m.) fyrkantsjern, på hvilket
i ett spår kan höjas och sänkas, likasom en hejare, ett massivt
jernblock cirka l fot (30 c. m.) högt och 51 linier (15 c. m.)
i fyrkant. På framsidan af detta block finnas ett par
framstående lister, mellan hvilka trämodellen för de blifvande
kuggarne placeras. Sådana formar finnas naturligen färdiga,
passande till olika stigningar. Rörelsen upp och ned hos det
omnämnda blocket åstadkommes medelst en konisk vexel och
kedja genom vridning på ett vid öfre änden af den vertikala
jernstången befintligt handhjul.

För inställandet af kuggmodellen på behörig plats samt
cirkelns indelning i ett antal, hvilket som helst, lika stora delar,
är å öfre änden af den i hjulets centrum uppställda vertikala
axeln appliceradt ett snäckhjul af ungefär 2 fots (60 c. m.)
diameter med omkring 200 kuggar, i hvilket ingriper en
evighetsskruf, på hvars axel är fästadt ett mindre kugghjul,
ingripande i en cylindrisk utvexling, hvilkens hjul äro placerade i
en bygel och der kunna bytas om, så att sådana med ett efter
den ifrågavarande delningen å det blifvande kugghjulet lämpadt
antal kuggar kunna insättas. På den förlängda axeln till det
sista af dessa hjul är anbragt en vef för hela utvexlingens
kringvridning, oah hålles denna vef medelst en fjäder fast i spår å
kanterna på en rund skifva, ur hvilka den utryckes, då
inställandet af kuggmodellen skall ske. För hvarje helt hvarf af
sagde vef flyttas modellen ett stycke, motsvarande stigningen.
För insättande af lämpliga hjul är, likasom för svarfstolar, en
tabell uppgjord, efter hvilken man har att rätta sig, då
delningen å det blifvande kugghjulet är bestämd.

Formningen tillgår nu sålunda. Medelst de horizontela
armarne inställes kuggmodellen på behörigt afstånd från centrum
samt nedsänkes, så att den ligger an mot den släta bottnen af
formen, och formsand inpackas på vanligt sätt, då tvenne kuggar
uppkomma. Så snart dessa äro färdigformade, lossas modellen
och upplyftes, hvarefter den genom vridning på den omnämnda
vefven framflyttas en delning. Den nedsänkes nu igen och en
ny kugge formas o. s. v., tills hela den cylindriska ytan är full
med kuggar. På detta sätt går formningen särdeles fort och
blir exakt. C-t.

Grafisk lösning af några praktiska problem.


Af ingeniör J. O. Andersson.

I.

Huruvida den matematiska vetenskapen ensidigt studeras
eller ej, derom våga vi ej yttra oss; säkert är, att den mycket
ensidigt tillämpas. Alltför länge har formelväsendet ensamt
herrskat vid praktiska beräkningar, under det att geometrien
försummats. Likväl erbjuder den geometriska konstruktionen i
många fall stora fördelar framför den vanliga kalkylen, såväl
genom den lätthet, hvarmed man kommer till målet, som
isynnerhet genom den åskådlighet, man får öfver det ifrågavarande
problemet och dess resultat. Det är förnämligast vid den
polyteckniska skolan i Zürich, som geometrien på senare tider
kommit till heders, och har den der uppnått en relativt hög
ståndpunkt. Förberedd af den beskrifvande geometrien, som här
har karakteren af vetenskap, ej af en blott metod, samt af den
s. k. "Geometrie der Lage", som egentligen blott är en vidare
utveckling häraf, följer såsom praktisk afslutning den grafiska
statiken,
som kan sägas bilda epok inom ingeniörvetenskapens
konstruktiva del. Det var professor Culmann i Zürich, som
1866 i sitt värdefulla arbete "Die graphische Statik" först
framträdde med den grafiska räknemetoden, systematiskt ordnad samt
tillämpad på en stor mängd vigtiga problem. Culmann söker
häri gifva den af honom namngifna grafiska statiken en
vetenskaplig riktning genom att låta den så mycket som möjligt
bevisas i och genom sig sjelf. Han är dock för mycket praktisk
för att ensidigt låta binda sig i sitt sträfvande härefter. Den
grafiska statiken har sedan företrädesvis genom honom sjelf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free