Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 44. 4 November 1871
- Om ojemna färger å tyger
- Smärre notiser
- Patenter
- Upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp i varans nedhängande ände, så kan det lätt hända att spadet
efteråt verkar på enstaka ställen af stycket och derefter gör
dessa märken färgade. Deraf kommer det att, när ofta de båda
ändarne af stycket synas mörkare färgade än de öfriga delarne,
det sker, emedan de båda ändarne vanligtvis nedhänga från
de bockar, på hvilka stycket upplägges.
Af allt detta följer, att man i allmänhet aldrig kan säga,
hvilken har skulden vid en ojemn färgning af yllestycken, tvättaren,
dekatören eller färgaren. Till och med vid enstaka fall är
saken svår att afgöra. Framför allt måste färgaren noga akta
på styckenas liggning efter uttagningen ur spadet, isynnerhet
kromsyrad, ty ofta felar man också i det hänseendet.
(R. Färberzeitung.)
Smärre notiser.
Ett stort rälsvalsverk är under byggnad vid Betlehem i
Förenta Staterna af ett bolag. Dess disponent och
hufvudingeniör är mr Fritz John. Verket består af en 105 fot (31,2 m.)
bred byggnad, öfverslagen med ett jern- och skiffer-tak utan något
stöd mellan väggarne. Byggnaden, som är 30 fot (8,91 m.)
hög till takfästet, utföres i form af ett kors, hvars längsta arm
är 900 fot (267 m.) och de kortare 142 fot (39,2 m.) hvardera,
och sålunda betäckande tillsammans en area af nära 2 1/4
tunnland (10,000 qv. m.). Den öfverträffas endast af verkstäderna
vid Creusot i Frankrike, hvilka bestå af 3 byggnader, hvar och
en af 1,400 fots (416 m.) längd och 60 fots (17,8 m.) bredd.
Verkets produktionsförmåga kommer att uppgå till 7,055
centner (300 tons) stålgöt per dag, men för närvarande uppsattes
ej mera maskineri än för valsning af 2,352 centner (100 tons)
räls eller mera än dubbelt så mycket som det hittills varande
största valsverk. Der kommer att finnas 8 konvertorer på 118
centner (5 tons) hvarje samt tvenne valsträner, den ena af
2,05 fots (61 c. m.), den andra af 2,33 fots (70 c. m.) diameter,
drifna af tvenne kondenseringsmaskiner, hvilkas cylindrar äro
respective 4,11 fot (1,21 m.) och 4,78 fot (1,42 m.) och slagens
längd 3,75 fot (1,11 m.) och 4,11 fot (1,22 m.). Detta verk
är anmärkningsvärdt ej blott för sin storlek och
produktionsförmåga utan äfven för de många arbetsbespärande inrättningar,
föreslagna af mr Fritz, hvilken personligen studerat en mängd
Bessemerverk både i Amerika och andra länder.
»Kameleont-Barometer». Mr Lenoir i Paris, känd genom
de af honom konstruerade gasmaskinerna samt genom ett
system för autografisk telegrafi, har nyligen uppfunnit ett slags
barometer, som åtminstone har förtjensten af att vara något
nytt. Den består af en skifva, å hvars midt är uppdragen en
cirkel af skifvans halfva diameter. Den ringformiga ytan, som
sålunda bildas, är delad i fyra sektioner, af hvilka den nedersta
bär uppfinnarens namn samt instrumentets, »barométre caméléon».
Den till venster är blekt röd och har inskriften »mycket regn»;
den öfversta delen är grå med ordet »föränderligt», och den till
höger grön-blå med uttrycket »beständigt vackert». Skifvans
midt förändrar färger, allt efter atmosferens natur och i
öfverensstämmelse med någon af de färgade delarne af cirkelringen,
så att man äfven kan bedöma öfvergångarrie. Instrumentet är
egentligen mera en hygrometer än en barometer, ty
förändringen i färg beror på luftens fuktighetshalt. Det känsliga
papperet är beredt med en blandning af koboltklorur och
hafssalt, tillsatt med glyserin för att tilldraga sig fuktighet.
Till strykning af hus rekommenderar »Zeitchrift für
practische Baukunst» följande färgblandningar: En grågrön stenfärg
erhålles af 74 delar släckt kalk, 1 del kimrök, 1 1/2 delar umbra
och 1 3/4 delar gulockra. Ingredienserna uppmätas efter volym
och ej efter vigt samt utröras med mjukt vatten (ej källvatten).
En stengrön anstrykning med någon dragning i blått gifva
följande beståndsdelar: 2 skålp. (851 gr.) hvitt (kalk eller krita),
25 ort (106 gr.) kromgult, 25 ort (106 gr.) ultramarinblått och
3 ort (13 gr.) svart. En gulröd färg, som isynnerhet vid sidan
af träds och buskars grönska tager sig bra ut, erhålles af följande
blandning: till 12 kub. fot (0,31 kub. m.) släckt kalk tages 3
skalp. (1,28 k.gr.) Frankfurter-svart, 9 skålp. (3,83 k.gr.) ljus
ockra, 8 skålp, (3,40 k.gr.) umbra och ett skålp. (425 gr.)
engelskt rödt. En gulaktig sandstensfärg gifva: 4 skålp. (1,70
k.gr.) krita, 25 ort (106 gr.) ockra och 6 ort (26 gr.) svart.
Det är fördelaktigt att fore användningen uppmjuka färgämnena
åtminstone 2 dagar och först derpå tillgjuta kalkvattnet.
Tillverkning af vegetabilisk pergament. Den vanliga
metoden att med konst framställa pergament genom olimmadt
pappers neddoppning i utspädd svafvelsyra synes öfverträffas af
mr Colin Campbell’s i Buffalo förfaringssätt. Vid denna
begagnade metoden beror operationens framgång på den största
omsorg vid neddoppningen, på tidslängden, under hvilken denna
fortfar, äfvensom på styrkan hos svafvelsyran, hvilket allt
tydligen försvårar operationen. Enligt det Campbell’ska
förfaringssättet åter neddoppas papperet i en stark alunlösning och torkas
derpå fullständigt. Sedan drages det genom koncentrerad
svafvelsyra, hvarvid alunet tjenar såsom betäckning mot svafvelsyrans
allt för starka inverkan. Slutligen torkas papperet efter
uttvättning långsamt. Uppfinnaren föreslår pergamentets tillverkning
i långa banor, då vid sjelfva pappersfabrikationen alun- och
svafvel-syrebaden kunna bringas i direkt förbindelse med
maskinen. – Äfven skrifna och tryckta pappersark samt dokument
kunna behandlas på samma sätt för att blifva varaktiga, utan
att skriften, trycket eller papperet lider något deraf.
Spetsindustrien i sachsiska Erzgebirge. Från
Schwarzenburg i sachsiska Erzgebirge meddelas följande, som ej torde
vara utan intresse för våra provinser, der spetsknöppling
bedrifves: Om också det sista kriget en lång tid störde vår
industris utveckling, så har likväl spetsknöpplingen, den
qvinnliga befolkningens hufvudsakligaste förvärfskälla, ej det ringaste
menligt åverkats genom kriget, utan har den fast mera under
detsamma och genom detsamma på ett i ögonen fallande sätt
utvidgats och förbättrats, så att öfver 20,000 knöpplerskor med
stigande arbetsförtjenst, hafva full sysselsättning. Frankrike
uteslöts genom kriget från konkurrens, och sålunda komma de
beställningar, som eljest finna väg dit, till Sachsen, Österrike,
Belgien och England. Trots utställningen af det gamla lagret
kunna knappast alla beställningar effektueras. Utom att den nu
sedan ett år fortgående affärsrörelsen ännu alltid skall stegras,
hafva vi att hoppas, det utlandet nu skall öfvertyga sig om våra
knöppleriprodukters jemförbarhet med Frankrikes. Skickliga
knöpplerskor förtjena i medeltal nu 5,30 till 6,60 rdr per vecka.
Det kan sålunda ej slå felt, att flera qvinnor kasta sig på
spetsindustrien, samt att således de 30 knöppelskolorna i Erzgebirge
blifva starkt anlitade. De räknade i slutet af förra året 1,800
lärjungar, af hvilka de mera öfvade med 6 timmars arbetstid
om dagen förtjena omkring 5,30 à 8 rdr i veckan.
Patenter,
beviljade af kommersekollegium under dr 1871.
Oktober månad.
Törnvall, J. F., musikdirektör, 5 år å skrifapparater.
Lundin, A. W., fabriksidkare, 4 år å patronväskor.
Upplysningar.
Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarande ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att granska
alla insända förfrågningar, innan de i tidningen intagas.
Svar:
Mfj. Mr C. W. Siemens, 3 Great Georg street. Westminster,
London, tillverkar profvare för högre temperaturer, och lära de enlig,
»The Journal af iron- and steel-institute» kosta omkring 290 rdr för
temperaturer ej öfver hvitglödgning. För ännu högre värmegrad blifva
de 180 rdr dyrare genom tillkomsten af ett platinarör.
Prenumerant. Det bästa arbete om papperstillverkning anses vara,
»Die Fabrikation des Papiers von dr L. Müller», Berlin, Julius
Springers förlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0367.html
