Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 45. 11 November 1871
- Bolzano's rost för kolstybbe
- Destillationspanna för träoljefabriker
- Vogel: Om ljusets användning på det tekniska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omständigheten,
att dåliga
kolsorter, som förut
bortkastats
såsom värdelösa
och för eldning
under ångpannor
obrukbara, på
denna rost
kunnat ganska bra
och med temligen
fullständig
förbränning användas. Denna
konstruktion får
härigenom äfven en
nationalekonomisk
betydelse, då en stor del
brännmaterial
stegras i ej så
ringa mån till
sitt värde.
Destillationspanna för träoljefabriker,
konstruerad af ingeniör G. H. Lassen.
Destillationspanna
för träoljefabriker,
konstruerad af ingeniör
G. H. Lassen.
Å sidan 37,
N:o 5, af denna
tidning i en
artikel om
"torrdestillation af
töre för
framställning af
träolja, tjära, kol, m. m." hafva vi beskrifvit den vid våra
träoljefabriker då och ännu, så vidt oss är bekant, uteslutande använda
konstruktionen af destillationspannor. Att denna konstruktion dock
lider af en mängd ofullkomligheter, är för alla, som sysselsätta
sig i denna riktning, nogsamt bekant, och hafva vi på grund häraf
sökt åstadkomma någonting bättre i denna väg. Det försök vi
sålunda gjort, framställes i ofvanstående teckning, och afses
i första rummet med denna konstruktion att blifva befriad från
den å vanliga destillationspannor befintliga hjelmen, hvilken
genom den kondensation, den föranleder, är hinderlig för en god
gång, isynnerhet då, såsom fallet är vid destillation af tjära, så
lätt kondenserbara ångor som de af paraffin skola gå öfver.
Sjelfva pannan f har ett vid sidan utgående och med
densamma hopgjutet tackjernsrör p, inuti hvilket afloppsröret g af
plåt, som förer destillationsprodukterna till kylaren, är placeradt.
Genom denna anordning, kommer detta senare rörs förening q
med pannröret att finnas utanför muren och är således dess
fläns y lätt åtkomlig. Upptill är pannan vidare försedd med ett
par kringgående flänsar, den ena, bredare h på yttre sidan för
lockets tätning, den andra k inåtgående, hvilken har till ändamål
dels att vara stöd åt droppsamlaren i d o, som med sina fötter
m hvilar på densamma, dels äfven att skydda för stänk genom
den ringformiga öppning, som uppkommer till följd deraf, att
droppsamlaren har mindre diameter än pannan. De gasformiga
destillationsprodukterna bortgå nära nog fullständigt genom denna
öppning i pilens riktning.
Droppsamlaren, som insattes löst, utgöres af en i
förhållande till sina proportioner mycket vid och låg tratt med en
kort, nedgående hals o samt likasom en krage s, hvilken senare
hindrar de uppstänkande partiklarne, som stöta emot samlarens
undre sida, att rinna ned i röret g. För att ytterligare skydda
detta föreningsställe från stänk finnes äfven å sistnämnda rör
en kringgående fläns x.
Locket a b c, som fastskrufvas vid flänsen h, är något
litet sluttande mot midten, för att hindra de genom afkylning
mot lockets
undre yta
uppkommande flytande
produkterna att
nedfalla
annorstädes än der,
hvarest
droppsamlaren kan
upptaga samt
afleda dem genom
halsen o till röret
g, som sålunda
kommer att
bortföra både gaser
och flytande
ämnen. I röret g,
som har
ungefärligen destillationshetta, öfvergå visserligen en
del af de flytande
produkterna åter
till gasform, men
de blanda sig då
med de från
pannan kommande
och till kylaren
gående gaserna
samt medfölja
sålunda dessa till
sin
bestämmelseort. På öfre
sidan af locket är
rundt omkring
anbragt en
uppviken plåtkant n,
och erhålles
härigenom en
lämplig afdunstningsplåt. Med en diameter af 4 fot (1,19 m.) är
denna vid framställning af ättiksyrad kalk af träsyra från 300
kub.-famnar (16,98 kub. m.) tillräcklig för den sista
afdunstningen af den qvantitet salt, som då fås. Denna afdunstning
kan i motsats till den, som sker medelst direkt eldning,
verkställas utan någon noggrann tillsyn, alldenstund temperaturen, då
träsyra destilleras, aldrig kan blifva så hög, att någon
sönderdelning af saltet kan uppstå. Vid destillation af tjära torde
locket lemna lagom värme för kalksats röstning.
Genom att i pannans sida införa ett ångrör kan densamma
med några modifikationer och tillägg, såsom en tappningskran
vid botten, äfven blifva lämplig för destillation af träolja.
Om ljusets användning på det tekniska området.
Af professor Vogel i München.
Vi hafva, lika litet som för värmets mängd, mått och vigt
för ljuset. Men ljuset – och må vi först fästa oss vid solljuset
– är i stånd att frambringa vägbara och mätbara förändringar,
och dessa äro såväl i den lefvande naturen, som också i tekniken
af den allra största betydelse.
De förändringar, som ljuset förmår föranleda, gifva oss medel
vid handen att indirekt bestämma ljusets intensitet och dermed
också dess qvantitet. En sinnrik metod för bestämmandet af
solstrålarnes intensitet har man grundat på egenskapen hos
salpetersyrad jernoxidul att i ljuset afsätta en qvantitet nitroprussid-jern,
proportionell emot ljusstyrkan. Försök öfver olika konstgjorda
lysningsmaterialers förhållande till detta reagens för ljuset hafva visat,
att under mera än 48 timmars inverkan af en ganska klart brinnande
petroleumlampa visserligen frambringas en färgförändring i
vätskan, men ingen vägbar fällning af nitroprussid-jern. Deremot synes
af det ljus, som uppkommer vid magnesiums förbränning på
jemförelsevis kort tid en tydlig verkan. Detta öfverensstämmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0373.html
