Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 45. 11 November 1871 - Vogel: Om ljusets användning på det tekniska området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med den iakttagelsen, att magnesium-ljus, alstradt i en särskildt
för ändamålet konstruerad lampa, utvecklar en nästan
ögonblicklig verkan på känsligt jod-brom-kollodium. Bestämmandet
af ljusstyrkan på det angifna sättet, skall efter ytterligare
utbildning icke blifva utan värde för fotografiska ändamål äfvensom
vid många andra fall inom tekniken, då ljuset spelar en
särskild rol.
Vi veta att jemvigten i vår atmosfers sammansättning är
helt och hållet beroende af ljusets inverkan; det är solens
ljus, som, öfverstrålande vextriket, sönderdelar den af
andedrägts- och förbrännings-processen i så oerhörd mängd producerade
kolsyran, och dymedelst gör ett fortfarande både djur- och
plantlif möjligt.
Den lefvande plantan bär i sig en tydlig förkärlek för ljuset;
den sträfvar till ljuset med en allt besegrande energi. De om
vintern i källarne bevarade rotväxterna utveckla om våren
längtande sina skott för att finna ljuset. Jag vill blott erinra om
den mycket omtalade potatisen, som, förglömd i ett hörn af en
källare, dref sina groddtrådar först, till 20 fots (5,94 m.) längd på
golfvet emot dörren, och derefter följde uppåt väggen, för att uppnå
den enda i hvalfvet varande ljusöppningen för att der uppsnappa
en ljusstråle. Bladväxter, ställda i fönstren, vända sina ytor
emot ljuset; och de blad, i hvilka icke nog växtkraft innebor,
för att utföra denna instinktlika rörelse, dö bort. Plantan
sträfvar med all makt efter ljuset, ty (det är bevisadt genom
försök) äfven af påhängda tyngder, som tvåfaldigt öfverstiga
plantans vigt, låter den icke afhålla sig från att lyda sin inre
drift.
Att växterna väl veta att skilja på ljus och mörker veta
vi på grund af åtskilliga exempel, oafsedt den vegetabiliska
näringsprocessen, som är alldeles olika under dagen och natten.
Många blommor tillsluta sina kalkar vid den inbrytande natten;
de lägga sina blad tillsammans och synas sofva, de vakna icke,
förr än solen åter stiger upp. Lukten hos vissa blomsterarter
är under natten mycket intensivare än om dagen; ty, likasom
bland djuren, många hvila på dagen och först under natten
svärma omkring, så äro också några välluktande blommor om
dagen verksamma, och vakna först med stjernorna samt utströ
då sin doft i skymningen.
Ljusets nödvändighet för det animaliska lifvet känna vi
genom den aftärda existensen hos sådana fullkomliga djur, som
länge varit innestängda i mörka rum. Likaså är det ett bekant
faktum, att en fortfarande brist på ljus äfven på menniskans
hälsa utöfvar ett skadligt inflytande. Ljuset blir derföre med
framgång användt såsom läkemedel emot sjukdomar (solbad för
gamla och tillfrisknande); likasom i allmänhet sundheten i våra
bostäder med deras mot solsidan vända läge står i det innersta
samband härmed.
Af särskildt intresse för tekniken äro de organiska
färgämnenas förändringar i ljuset. Man skiljer väl i allmänhet mellan
äkta och oäkta färger, allt efter som de motstå ljuset. I denna
mening finnes det icke någon fullkomligt äkta färg, ty alla lida
de förändringar genom ljuset, en del långsammare och
obetydligare än andra. Ett slående exempel i detta afseende erbjuder
växtgrönt eller chlorophyll. Plantor, som växa i mörkret, blifva,
såsom bekant, hvita. Endast under inverkan af ljuset bildar
sig detta i naturen så vidt utbredda färgämne. Men då vi
utdragit chlorophyllen ur dess förbindelse (detta kan lätt ske
genom att utlaka färska, gröna blad med sprit eller ether) så
blekes den gröna vätskan snart i ljuset. Växtgrönt, – detta
barn af ljuset – fördrager då icke mera ljusets inverkan.
Rosenfärger af safflor blekna snart genom solstrålarne; äfvenså blekna
fort i solljuset sådana tyger, som äro färgade med fembock,
campecheträd, gulek (Quercus tinctoria) och dylikt. Färger, som
blifvit blekta i ljuset, återtaga efter längre tid en djupare färgton,
såsom genom noggranna jemförande försök blifvit bevisadt. Det
är således ingen fabel, att gamla kläder i klädskåpet
småningom åter kunna ligga till sig i afseende på färgen.
Till den kemiska inverkan af ljuset sluter sig ännu en
annan, som mindre synes vara en kemisk än kanske snarare en
molekulär. Härvid ändrar ämnet icke så mycket sin kemiska
natur som arten af sin inre byggnad. Fosfor, t. ex. utsatt för
solstrålarne, öfverdrager sig med en röd och hvit hinna, och blir
derigenom mera svårsmält och svårantändlig. Huruvida detta
ämne dervid erfar någon kemisk förändring, är icke utredt.
Nyss fäldt jernoxidhydrat är af ljusbrun färg och löser sig lätt
i utspädd saltsyra. Längre tid utsatt för ljuset, äfven under
vatten, färgar det sig rödt och har nu till en del förlorat sin
lättlöslighet i syror. Detta är så tillvida icke likgiltigt som
jernoxidhydrat, gifvet såsom motgift mot arsenikförgiftning, icke
mera i sitt genom ljuset förändrade tillstånd så lätt ingår
förening med arseniksyrligheten till en olöslig och derför oskadlig
förening, utan derigenom måste blifva overksam. Hit hör också
brynandet af ansigtsfärgen äfvensom af färgen på andra för solen
utsatta kroppsdelar; denna förändring beror af ljusstyrkan och
icke af värmegraden, och är för den skull starkare om våren än
om sommaren.
Göthe kallar ganska träffande färgerna "ljusets handlingar,
dess görande och lidande". Om vi i enlighet med detta uttryck
erkänna i färgerna blott till en del ljusets verksamhet, så har
ljuset dock äfven i nyare tid uträttat verkliga handlingar, som
fullkomligt utesluta all slags passivitet. Ibland de senast gjorda
upptäckterna af ljusets verksamhet äro de mest framstående,
fotografien och spektralanalysen.
Fotografien, denna underbara uppfinning, har i förhållande
till den jemförelsevis korta tiden för sin tillvaro, helt och
hållet utan afseende på dess artistiska betydelse, blifvit en
inflytelserik gren af tekniken. Talande bevis härpå gifva oss
verldsutställningarne, som frambära fotografiska apparater af
otrolig utsträckning och fullkomlighet. En föreställning om den
kolossala fotografiska verksamheten framgår af det faktum, att
man af pappersspinket i de sysselsatta atelieerna årligen erhållit
metalliskt silfver marktals. En berlinsk fotografisk atelier
erhåller årligen för 5,300 rdr metalliskt silfver af pappers-affall.
Likasom solljuset, då det faller på en grön äng, inleder tusende
och åter tusende vegetabiliska företeelser, likaså har ljuset i
sin märkvärdiga verksamhet, såsom den utvecklas i fotografien,
satt en massa krafter i rörelse. Nästan dagligen lemnar den
fotografien berörande delen af den tekniska kemien ett nytt
ändamålsenligt material och kemiska preparater, hvilka för få
år sedan träffades endast såsom sällsyntheter i samlingar. Vi
finna dem nu för tiden, tack vare åtgången i och för fotografien,
i största mängd samt i fulländad renhet, såsom artiklar i den
dagliga handeln. Man har hittills sökt att förnämligast utveckla den
konstnärliga sidan af fotografien, och detta med rätta, enär
frambringandet af lyckade bilder, som motsvara konstens fordringar
alltid måste synas såsom dess mest lönande uppgift. Men
fotografien har också en annan sida, som för tekniken och de
dagliga behofven lofvar af henne en stor betydelse. Utan att allt för
mycket vilja gå in på arbeten, som ännu icke kommit till sitt
slut, må här allenast omnämnas, att det med tillhjelp af
fotografien torde lyckas att skilja mellan arsenik- och
antimon-fläckar, äkta och oäkta förgyllning och försilfring, ull ifrån
bomull i tyger och mera dylikt. På lika sätt erbjuder oss
fotografien medel att bedöma genomskinligheten i olika slags
taffelglas. Genom vidare utveckling i denna riktning af fotografien,
som dock ej heller nu befinner sig i barndomsstadiet, kan ljuset
– så hoppas vi – blifva ett nyttigt hjelpmedel inom teknologien.
Såsom en icke mindre följdrik handling af ljuset träder i
nyaste tiden Spektralanalysen oss till mötes. Äfven den har
likt fotografien redan nu vunnit verldshistorisk betydelse. Vi
hafva genom densamma icke allenast lärt känna en lång serie
af nya elementer, af hvilka tekniken väntar sig mycket; den
har äfven gifvit oss de vigtigaste upplysningar om naturen af
de aflägsnaste himmelskroppar; det har lyckats den att draga
de aflägsnaste delar at verldsrymden inom kretsen för våra
noggranna forskningar. Men spektralanalysen inskränker sig icke
till vetenskapliga resultat allena; äfven i praktiken framstår
den direkte såsom en nyttig medhjelpare. Såsom bekant har
spektralanalytiska undersökningar om masugnsgaserna erbjudit
intressanta upplysningar, angående den rätta kunskapen om
hytteprocessen. Spektralanalysen lemnar tillika ett önskvärdt
bidrag till karakteriserandet af kemiska och farmaceutiska
preparater. Den lär oss att med säkerhet i lerorna bestämma
jernets olika syrsättningsgrader, likasom den i vinsaften gör en
tillblandning af lackmus- eller vallmo-saft märkbar. Ja, spektrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
