Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 47. 25 November 1871 - Oxyhydrogen-ljus - J. O. Andersson: Grafisk lösning af några praktiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarje kubikfot lysgas, förbränd med sagde syremängd, skall
lemna en ljusqvantitet, lika med den, som utvecklas vid
förbränning af 5 kubikfot (131 lit.) lysgas på vanligt sätt. Detta är
det oaktadt en punkt, med afseende på hvilken vi måste tala
med en viss reservation, då vi ej äro i besittning af några
bestämda data med afseende härpå. Hvilken de noggranna
proportionerna än må vara mellan ljusstyrkan, som utvecklas, då
gasen brännes enligt Tessié du Motay’s metod, och då
förbränningen sker på vanligt sätt, kan det dock ej blifva något tvifvel
om, att det förra systemet lemnar ett ljus, som vida öfverträffar
det vid det senare producerade, ja så mycket, att, då de
nya och de vanliga lågorna visades brinnande bredvid hvarandra i
Crystal Palace, de senare syntes likna lågan på ett sekundaljus,
då detta tändes i ett med gas klart upplyst rum.
Det nya ljusets framgång eller misslyckande beror
naturligen på möjligheten att framställa syrgasen i stor skala till
ett tillräckligt modereradt pris; och det är i sjelfva verket
Tessié du Motay’s metod att tillverka syrgas, som utgör själen
i hans uppfinning. Han erhåller vanligen sin syrgas från
atmosferen, i det han begagnar sig af den omständigheten, att
öfvermangansyradt natron afgifver en del af sitt syre, då det
underkastas inverkan af öfverhettad ånga, och att detta ämne
åter absorberar syre, då en het luftström får stryka öfver
detsamma. I praktiken utföres denna tillverkning sålunda:
Öfvermangansyradt natron, blandadt med en viss qvantitet kopparoxid
och brunsten för att hindra massan att smälta tillsammans, lägges
på galler i gjutjernsretorter, hvilka anordnas på samma sätt
som vanliga gasretorter och upphettas till mörk rödglödgning. För
att afskilja syret utsättes innehållet i retorterna för en ström af
öfverhettad ånga, och den med ånga blandade syrgasen afledes till
en kondensor, hvarest ångan afskiljes genom kondensering.
Härifrån öfvergår gasen till en lämplig gashållare. Sedan det
öfvermangansyrade natronet varit utsatt för ångans inverkan under
några få minuter, genompressas retorterua medelst lämpliga
luftpumpar med en varm luftström. Denna luft åstadkommer
ämnets re-oxidering, hvarvid qväfvet får afgå genom ett stort rör.
Derpå underkastas det öfvermangausyrade natronet ånyo inverkan
af ånga och så vidare i oändlighet, då detta ämnes verkan icke
synes försvagad genom de successiva des- och re-oxideringarne.
I praktiken äro retorterna naturligen delade i tvenne grupper,
af hvilka den ena underkastas inverkan af ånga, under det att
den andra genomströmmas af varm luft, och vice versa, så att
ett konstant förråd af syrgas linnes. Då det öfvermangansyrade
natrouet åverkas af ångan, sönderdelas det i en blandning af
manganoxid och natronhydrat; och för att förekomma detta
natrons förvandling i soda, är det nödvändigt att aflägsna
kolsyran från luften, innan den får passera genom retorterna. För
detta ändamål får luften gå genom kalkvatten eller en lösning
af kaustik natron eller kalk. Vid Crystal Palace, hvarest
operationerna utföras blott såsom experiment (endast två retorter
begagnas), och der man ej tänker fortsätta tillverkningen för någon
längre tid, är likväl denna tvättning af luften uraktlåten. 100
skålpund (42,5 K.gr.) af det öfvermangansyrade natronet lemna
omkring 175 kub.-fot (4,585 lit.) syrgas för hvarje gång det
behandlas med ånga.
Hvad beträffar kostnaden för syrgasens tillverkning, kan
man derom ännu ej yttra sig med bestämdhet, alldenstund den
i väsentlig grad beror på efterfrågan och lättheten att leverera.
Det är likväl konstateradt, att det verkliga tillverkningspriset icke
är mera än omkring 2,70 rdr per 1,000 kub.-fot (26,2 kub. m.),
samt att denna gas, äfven om den levereras med gasometrar i
husen, icke skulle kosta mera än 13,50 rdr per 1,000 kub.-fot.
Med detta pris, och om den begagnas tillsammans med bästa
lysgas, som kostar per 1,000 kub.-fot 90 öre mera än vanlig
lysgas, uppskattas kostnaden för oxyhydrogenljuset till omkring
20 procent mindre än för det vanliga gasljuset af samma styrka,
men af vida mindre renhet. Detta är emellertid blott
approximativa uppskattningar, hvarföre vi måste lemna denna del af
ämnet till ett kommande tillfälle, då vi hafva erhållit närmare
detaljuppgifter.
Slutligen må tilläggas, att en vigtig egenskap hos det nya
ljuset är dess anmärkningsvärdt ringa förmåga att utveckla
värme, äfvensom den lätthet det erbjuder att förekomma de
olägenheter, som alltför ofta uppkomma till följd af den vanliga
gasens ofullständiga förbränning. (Engineering,)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
