Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 49. 9 December 1871
- Romerska guldvaror
- E. Toulmin Smith: Om användandet af växtformer i ornamentiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N:o 49. Stockholm den 9 December 1871.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: för 1/1 år 10 rdr, 1/2 år 5,25 rdr, 1/4 år 2,75 rdr.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Mästersamuelsgatan N:o 56.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Romerska guldvaror, komp. af Salvatori (illustr.) Om användandet af
växtformer i ornamentiken, af miss B. T. Smith (forts.), Om elektriska och
pneumatiska ringverk. Konstanta galvaniska staplar (illustr,). Lötsåg
(illustr.). Anmärkningar om tillverkning af smidbart gjutjern, af dr E.
F. Dürre. Notiser. Adresslista. Annonser.
–––––
 |
Romerska guldvaror,
komponerade af Salvatori i Rom.
|
Om användandet af växtformer i ornamentiken.
Af miss E. Toulmin Smith.
(Forts. fr. sid. 379.)
Den egyptiska konsten är den tidigaste, till hvilken vi
kunna gå tillbaks. Andra länder hafva otvifvelaktigt utarbetat
sina stilar långt förut, men vi äro obekanta med dem. Det är
ej kändt, när och huru denna konst först uppkom, men än nu
existerande lemningar af byggnader och monument, mera än
fyra tusen år gamla häntyda på ett ännu aflägsnare ursprung.
Tvenne växter, lotus och papyrus, voro typer, från hvilka större
delen af de egyptiska ornamenten hafva uppkommit, ehuru
tillfälligtvis äfven andra växter begagnades. Blomster-ornering
infördes. Stundom utgjorde den en del af sjelfva byggnaden,
och stundom användes den på den yta, som skulle orneras.
Vi finna ett exempel på det förra i templens kolonner, hvilka
ofta nog ej äro annat än en förstorad framställning af
papyrus-växten, hvar krona bildar kapitalet. Utaf typerna för lotus- och
papyrus-kronorna ensamt finnes en mängd variationer i
kapitälernas form, framställande blomman fullt eller blott till hälften
eller fjerdedelen utslagen. Inom den andra klassen af ornament,
der användningen skedde på plana ytor, finna vi representanter
af både djur och växter, men alltid i en strängt passande form.
Egypterna iakttogo den stora
principen för all dekoreringskonst
att aldrig kopiera direkte från
naturen. Deras former voro alltid
noga afpassade, men i deras metod
att låta blad utspringa från
stammen eller vid ådrors anbringande
å bladen följde de naturens lag,
iakttagande den tangentiela
krökningen. Framställningen af
torkade blad, anordnade enligt
principen för lotusblomman, har också
anträffats, äfvenså är infördt
palmbladet; men lotus- och
papyrusgrundformen förblir den
förherskande. Då Egypten kom under
romarnes välde, infördes ett
grekiskt element; och pelarnes
kapitäler befunnos förena de två
arkitektoniska stilarterna, egypternos
papyrus och lotus förenades med
grekernas acanthus. Icke blott
inom arkitekturen utan i all slags
industri, från fabrikerna för
spinning och väfning samt de
för husgerådsartiklars
framställande, sådana som skedar m. m.,
till Nilens båtar och deras åror
utarbetades lotus- och papyrustypen.
Den assyriska konsten anses hafva uppkommit från
egypterna, emedan framställningssättet och de alstrade föremålen äro
så lika, att man trott, det tvenne olika folk ej kunnat oberoende
af hvarandra härleda samma idéer från naturen. Detta må nu
vara förhållandet eller ej, så måste naturen, då den visar samma
föremål, mera eller mindre tala samma språk, och det är
ingalunda omöjligt, att tvenne af dess barn skulle tolka det på samma
sätt, ehuru i afseende på landet skilda från hvarandra.
Frukterna på de helgade träden och ett slags lotusblomma äro de
enda teckningar inom den assyriska orneringskonsten, som synas
blifvit hemtade från denna källa.
Mycket af det ornamentala löfverket, som anträffats vid
Persepolis, liknar det romerska så nära, att det synes vara af
ett senare dato. En form har påträffats, som kan tagas för en
lotus-blomrna eller knopp, och en snäcka liknande den grekiska.
Egypternas och assyrernas mål var symboliken, den
grekiska konstens åter var att uppnå en fullkomlig skönhet. Det
sköna består i användandet och hoppassandet af delarne, som
bilda ett helt, till detta hela, och det var i detta afseende
grekerna så underbart öfverträffade alla andra nationer. Deras
konst anses hafva något att tacka sina föregångares i Egypten
och Grekland för; men hufvudorsaken till, att de uppnått en så
hög grad af fulländning, var, att "de tre stora lagarne, vi finna
i naturen – utgrening från en hufvudstam, proportionerlig
fördelning af ytorna och liniernas tangentiela böjning – alltid
iakttogos." De olika delarne af en snäcka växa ut från hvarandra
i en kontinuerlig linie. Ornamentet på de grekiska vaserna och
andra hushållsartiklar härledes helt och hållet ur former, som
skola frambringa den bästa effekten, och dessa former äro
grundade på de ofvannämnda
principerna. Grekerna kopierade aldrig
naturen, men hemtade sina former
derifrån. Symboliken fattades i de
grekiska arbetena och gjorde att
de saknade en källa till kraft,
men denna brist balanserades af
det skönas makt.
De växtformer, från hvilka
större delen af det grekiska
löfverket ledde sitt usprung, voro
hemtade från acanthus. De
igenkännas i många af deras
karakteristiska ornament, men äro
ofta också så förändrade, att
de nästan förlorat all likhet med
den naturliga blomman.
Den stora hemligheten i
framgången af den grekiska konsten
var, att den, utgående från sanna
principer, utarbetade dessa med
all den kraft den egde för att ära
sina gudar. Religionen, och ej
sjelfförgudningen, var grundmotivet för
deras bemödanden; och intet
arbete värderades för högt, som
kunde tillägga något nytt behag
till templen, egnade åt religionens
tjenst, och hvilkas uppförande
sålunda blef ett offer. Det har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0401.html
