- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
394

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 50. 16 December 1871 - Polytekniska utställningen i Moskwa 1872 - E. Toulmin Smith: Om användandet af växtformer i ornamentiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppnas den 11 Juni och fortgår till den 12 September 1872 samt
afser, att till möjligaste utsträckning omfatta systematiskt ordnade
grupper af föremål från det naturvetenskapliga och tekniska
området;

dess närmaste ändamål är vidare, icke att utgöra en täflan
emellan skilda nationer, utan att åskådliggöra, bland annat, den
ryska industriens ståndpunkt vid sidan af hvad Ryssland uti
industrielt hänseende från andra länder har att hemta, äfvensom
att efter utställningens slut af ett urval af de utställda artiklarne
bilda ett permanent Museum;

i följd häraf böra från Svensk sida såsom deltagare i
utställningen endast ifrågakomma sådana kuranta artiklar, hvilka
å den ryska marknaden kunna göra sig gällande.

Af det för utställningen utfärdade reglemente inhemtas i
öfrigt:

att den ryska utställningskomitén förbehåller sig
bestämmandet, hvilka bland de anmälda föremålen komma att mottagas,
och att således inkomna anmälningar först måste underställas
nämnde komités godkännande;

att utställningsföremålens emottagande fortgår från den 13
Januari till 13 Maj 1872;

att tullfrihet medgifves föremål, som efter utställningens
slut antingen återföras till Sverige eller öfverlemnas såsom gåfva
vare sig till det Polytekniska museet, universitetet, eller annan
vetenskaplig institution;

att försäljning af de utstälda föremålen är medgifven;

att drifkraft till maskiner erhålles afgiftsfritt i
utställningsbygnaden;

samt att åtskilliga nedsättningar i transportafgiften för
föremål till utställningen från rysk hamn och dit åter blifvit
medgifna.

Styrelsen är derjemte bemyndigad tillkännagifva, att de
föremål, som komma att utställas i Moskwa, må vid
försändning å svenska statens jernvägar afgiftsfritt forslas till
Stockholm och likaledes efter utställningens slut från Stockholm
åter till den ursprungliga afsändningsorten, om egaren önskar
få dem dit återförda; samt att, derest ett allmännare deltagande
från svensk sida i utställningen kommer att ega rum, K. M:t
vill taga i nådigt öfvervägande, om och till hvad belopp
understöd för befraktningen från Sverige och dit åter af
utställningsföremål och för uppehållande af en Svensk agentur i Moskwa
må af allmänna medel beviljas.

Som Svenska Slöjdföreningens Styrelse har att till den Ryska
Komitén insända anmälningarne innan den 13 instundande Januari,
böra alla anmälningar till deltagande i utställningen vara
inlemnade till Svenska Slöjdföreningens Styrelse före den 4:de
Januari 1872.

Reglementen och blanketter till anmälningssedlar
tillhandahållas alla helgfria dagar från och med den 14 dennes i
Slöjdskolans hus, n:r 36 vid Mäster Samuelsgatan, 2 tr. upp, samt
försändas på begäran kostnadsfritt till landsorten.

Skriftliga meddelanden adresseras till "Svenska
Slöjdföreningens Styrelse, Stockholm".

Om användandet af växtformer i ornamentiken.


Af miss E. Toulmin Smith.

(Forts. fr. sid. 386.)

Då vi nu vända oss från den del af den ornamentala konsten,
som sett dagen på den östra hemisferen, låtom oss kasta en
blick på gotiken – de för det kristna Europa egendomliga
växtformerna! En bred stil i anordningen var karakteristisk
för de rikaste götiska teckningarne, och man förtröstade oftare
på massornas effekt af skuggor och dagrar än på detaljerna;
men alla slags former af löfverk användes deribland, särskildt
de, som hemtades från de nordligare ländernas växtformer.
Några äro symboliska, såsom klöfverbladet af treenigheten eller
passionsblomman af korset. Af alla de olika grenarne af denna
stora grupp är den tidigare engelska att anse såsom den mest
fulländade i den götiska perioden både till princip och utförande;
och den excellerade särskildt med sitt löfverk och de ornamentala
former, som deraf härledas. Tidigare än kristendomens
återinförande i England under sjette århundradet hade de
engelska artisterna sina egna orneringssätt, olika dem, som följdes
i andra länder, men användningen af naturformer synes ej hafva
börjat förr än i nionde århundradet. Den götiska arkitekturen
uppnådde i England sin högsta ståndpunkt under trettonde
århundradet, vid hvilken tidpunkt principerna för det, som
lämpade sig och anstod, iakttogos i hvarje detalj af byggnaden så,
att intet kunde borttagas utan att skada återstoden.
Illustrationerna i det trettonde århundradet äro sålunda af en utmärkt
teckning, men sedermera aftogo beständigt verken af detta slag,
d. v. s. artisterna närma sig i sina ornament mera naturen,
glömmande att dessa måste vara underordnade formen, skriften
eller allting annat, hvarmed de äro förenade. I domkyrkorna
i Salsbury och Lincoln samt i Westminster Abbey hafva
anträffats exempel på den utmärktaste allmänna effekt, förenad
med rik dekoration. Anglo-normanerna egnade särskild omsorg
åt portarne till sina kyrkor, prydande dem med bladformer;
och i det inre varseblir man en stor omvexling i grupper af
blommor, blad och frukter, utgörande slutstenar eller andra
framstående partier, som förena bågarne och byggnadens
hufvudlinier. Vackra exempel i detta hänseende finnas i Wells och
Exeter domkyrkorna, i St. Mary Redcliffe, Bristol, och på flera
andra ställen. Detta löfverk är anmärkningsvärdt för sina rena
linier, för djerfheten i behandlingen och den sköna effekten af
skuggor och dagrar. Utom i arkitekturen och för illustrationer
använde anglosaxerna bladornamentet på sina broderier, hvilka
voro beryktade öfver hela Europa.

Föga framsteg gjordes i alla konstens grenar under
trettonde århundradet, men i det fjortonde gafs impulsen härtill af
italienska artister, hvilka gingo tillbaks till Greklands och Roms
mästerstycken för att der söka hjelp i att reformera det, som
sedan var förherskande. Denna den gamla konstens pånyttfödelse
kulminerade i det, som är kalladt renaissancen eller
cinquecento-stilen. Införandet af boktryckerikonsten i Italien i medlet af
femtonde århundradet blef återupplifvarne af den gamla stilen
till stor hjelp, alldenstund den öppnade för dem de klassiska
författarnes verk, skrifna medan Grekland och Rom voro på
spetsen af sin glans. I renaissanceperiodens ornament arbetade
de förnämsta artisteraa, af hvilka må nämnas Cimabue, Giotto,
Ghiberti, Donatello, Raphael och Michael Angelo. I spetsen
för dem alla stod Raphael, hvars fulländade verk i den
dekorativa konsten utgöras af hans teckningar för Villa Madonna,
som anses hafva blifvit utförd under hans egna ögon.
Öfverlägsenheten består här i den mera framhållna symetrien och den
storartade effekten, som utvecklas af ornamenten såsom
någonting helt, oaktadt de utsökta detaljerna af hvarje del. Sedan
Raphael genomträngt principerna, representerade i den äldre
konsten, var han äfven i stånd att så använda hvarje form, att
den passade tör hans afsigter utan att störa effekten; och från
honom uppkom smaken för arabesker, som sedermera spred sig
öfver hela Italien. Det karakteristiska för denna orneringsstil
i dess renaste form är skickligheten, med hvilken man drog
nytta af skuggornas och dagrarnes spel, då ornamentet är i relief,
för att understödja effekten. Löfverk, frukter och blommor
funnos blandade med foglar och andra djur, men å de bästa
mönstren har allting hållits på tillbörligt sätt underorduadt
den allmänna storheten i effekt. Ciriquecento-ornamentet är
ett exempel på, huru principer för en tidigare konststil af
erkänd förtjenst kunna utarbetas till ett ännu mera utveckladt.
Om italienarne under fjortonde och femtonde århundradet hade
handlat, såsom några af vår tids artister synas göra, och
återvändt till att studera sina föregångares verk endast för att
reproducera dem, så skulle vi blott hafva haft en sekunda-upplaga
af den grekiska och romerska konsten i stället för de vackra
alstren af cinquecento-perioden, hvilken visar oss grundprinciperna
för ornament, använda med större variation i form än dittills
hade blifvit försökt, samt framställer en fulländning, som, aldrig
mindre än föremålet fordrar, ej heller är för mycket. En ren
kärlek till det sköna synes hafva ledt artistens pensel och hafva
förmått honom att till barnet af hans fantasi lägga drag för
drag, tills det stod fram för verlden i fullkomlig älskvärdhet.

Renaissancen odlades i Frankrike och Tyskland på sextonde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free