Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 50. 16 December 1871
- Drillborr
- C. G. Zetterlund: Några statistiska uppgifter om de vigtigaste industrigrenar, som närmast beröra landets jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försedd med en mot stiftet svarande utskärning,
så att, då häfstången vrides uppåt, stiftet
tränger in i denna utskärning och fasthåller borren
– Verktyget göres medelst maskin i tvenne
olika storlekar.
(Der prakt. Maschinen Constructeur.)
Fig. 1.
Fig. 2.
Drillborr.
Några statistiska uppgifter om de
vigtigaste industrigrenar, som
närmast beröra landets jordbruk.
Af ingeniör C. G. Zetterlund.
Under den period af utveckling inom
snart sagdt industriens alla grenar, i hvilken vi
för närvarande här i Sverige lefva, och hvilken
vi hoppas skall bringa vårt fädernesland ett ej
så obetydligt steg framåt på de fredliga
idrotternas vädjobana, torde det ej sakna sitt
intresse att med några få ord antyda
ståndpunkten af de fabriksindustrier, som stå i
närmaste samband med vårt landtbruk, och således
äro af största betydelse för jordbrukaren. Vi
göra då början med en af de för landet
vigtigaste, nämligen
I. Bränvins-tillverkningen.
Denna industri, hvars bedrifvande
otvifvelaktigt har ett stort inflytande på landets
jordbruk och boskapsskötsel, då den årligen
omsätter ett kapital af 20 millioner rdr och
betalar till staten en skatt af öfver 11 millioner
rdr, har redan länge befunnit sig på en
jemförelsevis låg grad af utveckling – ett omdöme
som äfven uttalats af utländingar[1]. Orsakerna
till detta förhållande torde närmast böra sökas
deruti, att man så ofta här på ett oriktigt
sätt kombinerat bränvinstillverkningen med
fyllerilasten, och att man trott sig kunna motverka och
undertrycka superiet genom att, om icke precis omöjliggöra,
åtminstone i väsentlig mån försvåra bedrifvandet af
bränvinstillverkningen. Lyckligtvis har dock, sedan man insett det orimliga
häruti och i stället slagit in på den onekligen rätta vägen att
i möjligaste mån förekomma superiet, nämligen befordran af
folkets upplysning och materiela välstånd, en gryning till något
bättre i denna väg börjat visa sig. Erkännas bör också att på
sista tiden ganska mycket åtgjorts såväl af statsmakterna som
af enskilda för höjandet af denna industri. En lämpligare och
mera tidsenlig bränvinsförordning än den af 1855 har af
regeringen och riksdagen blifvit utarbetad; anslag af offentliga
medel hafva beviljats åt för bränvinstillverkningen intresserade
personer för att i utlandet studera och utbilda sig i denna industri
samt sedermera gå landets bränvinstillverkare till hända med
råd och upplysningar. Vidare har härvarande
bränvinskontrollbyrå genom sin chef, friherre A. H. Fock, vidtagit åtgärder
för fabrikationens underlättande äfvensom fullständigare
kontrollering, för hvilket senare ändamål den låtit införskrifva och
försöka tvenne alkohol-mätareapparater från Siemens & Hallske
i Berlin[2].
Äfven på anskaffandet af bättre apparater har man isynnerhet
i år börjat tänka, hvarom det 13:de allmänna
landtbruksmötet i Göteborg bär vittne.
Ordföranden för prisdomarne inom den grupp, som
omfattade sprit, öl, socker, stärkelse m. m.,
professor Carl Siemens från kongl.
Landtbruks- och Skogs-akademien i Hohenheim i
Würtemberg, hade till sagde möte medfört såväl
modeller som ritningar på de nyaste maskiner och
apparater för tillverkning af sprit och öl, öfver
hvilkas användande han äfven vid samma tillfälle
höll föredrag[3]. Vidare var vid detta möte af
fabrikör A. F. Hübinette utställd en kontinuerlig
brännapparat, som ådrog sig en rättmätig
uppmärksamhet och erhöll mötets första pris. –
Vid några af våra brännerier, såsom t. ex. det
i Upsala, har man dessutom börjat begagna
Naegelis (Babos) rörkylare för mäskens
afkylning, hvarjemte man med framgång der användt
svafvelsyrlighet för sädens och potatisens
inmäskning.
Af alla dessa åtgöranden, som redan börjat
bära god frukt, har man att hoppas de bästa
resultat; och skulle i samband härmed på
lämpligt sätt beviljas premier för export af sprit,
så komme säkerligen denna industri att temligen
hastigt uppblomstra, ty utan en ordnad handel
med sprit på utlandet är knappast tänkbart, att
bränvinstillverkningen här i landet kan i någon
väsentligare grad utvidgas. En dylik export
vore vida mera välsignelsebringande för landet
än den nuvarande af säd, hvarom ej torde vara
öfverflödigt att just här nämna några ord.
Från Sverige exporteras nu årligen till
England omkring 3,600,000 centner (153,110
tons) omalen säd. Om till grund för
uppskattandet af mängden och värdet af de
gödningsämnen, som sålunda utgå ur landet, lägges
professor E. Wolff’s kalkyler och prisuppgifter,
hvaraf framgår, att 100 centner (4,253 K.gr.)
innehålla 1,92 c:r (81,7 K.gr.) qväfve, 0,42 c:r (17,9 K.gr,.)
kali, 0,55 c:r (23,4 K.gr.) fosforsyra och 0,10 c:r (4,25 K.gr.)
kaik, så finner man att dessa utgöra ej mindre än
| 36000 . 1,92 = 69120 c:r qväfve | à 70 rdr ... | 4838400 rdr, |
| 36000 . 0,42 = 15120 c:r kali | à 22 rdr ... | 332640 rdr, |
| 36000 . 0,55 = 19800 c:r fosforsyra | à 30 rdr ... | 594000 rdr, |
| 36000 . 0,1 = 3600 c:r kalk | à 5 rdr ... | 18000 rdr. |
| –––––––––––––––––––– |
| Summa | 5783040 rdr |
eller i det närmaste 6 millioner rdr – en i sanning
beaktansvärd summa. Förvandlades deremot denna qvantitet säd först
i sprit och såsom sådan exporterades, blefve förhållandet helt
annorlunda, då, såsom bekant, spriten ej innehåller hvarken
qväfve eller mineraliska beståndsdelar, utan endast den i säden
omvandlade stärkelsen, en beståndsdel som af växterna hemtas
ur luftens gemensamma och outtömliga förrådskammare. Vid
denna tillverkning erhölles omkring 360 millioner kannor mäsk,
hvilka med ett pris af 4 öre per kanna representera ett värde af
14,400,000 rdr, som komme landet till godo, för hvilka
resultats erhållande dock är nödvändigt att bränvinstillverkningen
bedrifves på ett fullkomligt rationelt och tidsenligt sätt. Lägges
slutligen härtill att för en så stor fabrikation cirka 1,100
arbetare dagligen kunde sysselsättas, är det klart hvilka fördelar
vi skulle hafva af den ifrågavarande sädqvantitetens förvandling
i sprit och försäljning till utlandet.
Slutligen några uppgifter om bränvinstillverkningens
verkliga storlek och dermed sammanhängande förhållanden i Sverige.
Under år 1870 tillverkades vid 442 brännerier 15,710,312,5
kannor (41,160,820 lit.) bränvin af 50 procents styrka vid + 15°,
hvarför i skatt erlades 11,002,737,55 rdr. Skattens indrifvande,
kontrollomkostnader, m. m. uppgingo till 368,476,72 rdr eller
[1] Se »Eine Brennkampagne in Schweden, von Walther Schmidt»,
intagen i n:o 14 och följande häften af »Neue Zeitschrift für
deutsche Spiritus-fabrikanten von dr Udo Schwarzmüller», 1871.
[2] Denna apparat finnes afbildad och beskrifven i »Om den
tekniska kontrollen vid bränvins-tillverkningen, m. m.» af C. G.
Zetterlund, och må resultaten med en af dem, som blifvit uppställd å
Enskede, nära Stockholm, här meddelas. Den arbetade från den 2
Nov. 1870 till 1 April innevarande år, och uppmättes derunder med
densamma 56,003,80 k:or bränvin af 50 proc. styrka vid + 15°. Den
direkta och bevittnade uppmätningen af kontrollören gaf 55,944,26
k:or; och har apparaten således angifvit 59,54 k:or eller 1/10 proc. mera,
än hvad kontrollören erhållit -- en skillnad, så obetydlig, att den
faller inom de oundvikliga felens område.
[3] Vi hoppas snart blifva i tillfälle att meddela våra läsare
såväl beskrifning som teckningar å dessa apparater. Red:s anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0413.html
