Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 51. 23 December 1871 - Sveriges industriela verk - Förening för kontroll af ångpannor i Bayern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ehuru uppfinningen var närmare 50 år för tidig för att vinna
någon afsättning. Såsom exempel på konstgjutning må anföras
den stora bas-relief af jern, vägande omkring 54 centner
(2,297 K. gr.), som uppsattes på frontespisen af Göteborgs
rådhus och ansågs "för ett bland de bättre arbetena i sitt slag
och vann mycken uppmärksamhet". Herr Wilcke nedlade stora
omkostnader vid verkstaden samt uppförde flera bostäder och
verkstadsbyggnader. Den nuvarande kontorsbyggnaden var då den
egentliga verkstaden med smedja å nedre botten, svarf- och
filverkstad 1 trappa upp samt modellverkstad 2 trappor upp.
Trots alla dessa sina bemödanden synes han ej hafva
skördat någon ekonomisk vinst på verket, utan nödgades år
1833 afträda detsamma till sina kreditorer, hvilka sålde det
till herrar Åmark och Lundholm och dessa åter till herr C. R.
Roth, under hvars tid den första ånghammaren i riket, "S:t
Eriks ånghammare" kallad, der uppfördes. Men snart ombyttes
åter egare, i det att verkstaden inköptes af herrar Telander och
Hammar, hvilka i väsentlig mån utvidgade densamma och sålunda
kunde börja gripa sig an med mera storartade arbeten, såsom
ångbåtsbyggnader, större ångmaskiner, m. m. Dessa herrar
lyckades dock ej heller att drifva rörelsen såsom affär, utan
måste till följd af konkurs från träda verket, hvilket då, 1858,
inköptes af grosshandlare A. W. Frestadius, som behöll det
till sin död 1868, då det öfvertogs af hans arfvingar, hvilka
förlidet år bildade ett aktiebolag, verkstadens nuvarande egare.
Såsom föreståndare har hela denna senare tid fungerat ingeniör
E. A. Ollman. Herr Frestadius lät i det närmaste helt och hållet
ombygga verkstaden samt i icke obetydlig skala utvidga
densamma. Den har år ifrån år erhållit tillbyggnader och
förändringar till sitt bättre, så att den numera i de flesta afseenden
kan framstå såsom en fullt tidsenlig mekanisk verkstad, och
torde derföre en, om äfven flygtig vandring genom densamma
vara af intresse.
Vid inträdet på verkstadsgärden ligger till venster den
egentliga maskin-verkstadsbyggnaden, i hvars nedra våning de
större arbetsmaskinerna äro uppsatta. Besökaren mötes här af
den rastlösaste verksamhet. Längst upp i den stora
maskinsalen arbetar oafbrutet ångmaskinen för att hålla alla
arbetsmaskinerna i rörelse; der svarfvas en kolossal propelleraxel
af ett material, hvars godhet kan bedömas af de kontinuerligt
sammanhängande svarfspånorna, ofta af fabulös längd; här hyflas
subassementet till någon större ångmaskin; der borras de
ansenliga cylindrarne till någon af verkstadens utmärkta
sjömaskiner, m. m., utom utförandet af alla de i samband med dylika
större arbeten stående mindre detaljer. Innanför detta rum
samt i fri kommunikation dermed är den höga, ljusa och
rymliga uppsättningsverkstaden belägen, der vi för tillfället observera
under arbete maskinen till en 120 hästkrafters ångbåt, de massiva
kanonlavetterna till ett par kanonbåtar, m. m. En trappa upp
är den likaledes ljusa och rymliga filverkstaden med en mängd
små, nätta svarfstolar, borr- och hyfvelmaskiner, samt der
bredvid modell-verkstaden, försedd ined nyare tiders
träbearbetnings-maskiner. Vid sidan af denna äro kontor samt ritlokaler
belägna. Nu komma vi åter ut på gården, der anblicken af en
större plåtbro med sina smäckra, vackra former, sina
tvärförbindningar, stag, etc. möter oss, lemnande ett vackert exempel
på jernets användning till dylika konstruktioner inom
brobyggnadskonsten. Midt framför bron inträda vi i smedjan, der allt
smidesjerns affall m. m. åter sammansmides till för
maskindetaljer användbara ämnen under den förut omnämnda "S:t Eriks
ånghammaren". Tvenne flamugnar för paketernas vällning äro
här uppförda, från hvilka värmet tillgodogöres vid genereringen
af ångan till hammaren; likaså ugnar för värmning af gröfre
plåt, som skall bockas eller formas på något visst sätt. Från
smedjan göra vi ett besök i gjuteriet, beläget till höger om
denna, och påträffa vi der bland annat åter en af dessa
kolossala ångmaskinscylindrar, som med afseende fästadt å deras
jemförelsevis invecklade form, äro verkliga mästerstycken af
gjutkonst.
Längre ned på gården och utefter kajen vid
Liljeholms-viken ligger den stora, förliden sommar utvidgade
plåtverkstaden jemte klensmedjorna med dithörande ångmaskin och
arbetsmaskiner, såsom klipp- och stans-maskiner, bocknings-maskiner,
nitnagel-maskin etc. I omedelbart samband med denna
byggnad står det för ett par år sedan ombyggda och utvidgade
båtskjulet, der tvenne större ängbåtar ligga på stapeln.
Utanför ligga de begge kanonbåtarne "Gerda" och "Fenris" i det
närmaste färdiga att levereras. Ett stycke längre bort finna vi
en mängd stensprängare, för det mesta straffångar från
Långholmen, sysselsatta med bortsprängning af stora bergmassor för
anläggning af ett nytt båtskjul.
Så kort och ofullständig denna lilla beskrifning af
verkstaden än är, bör den vara tillräcklig för att visa, det Bergsund
kan ställas i främsta ledet bland våra mekaniska verkstäder.
Såsorn ytterligare bestyrkande detta påstående må slutligen de
under innevarande år utförda eller ännu under arbete varande
större arbetena här anföras. Följande ångbåtar och
ångmaskiner äro levererade: "Södra Sverige" med 100 hästkrafters
maskin, "Gefle" med lika stark maskin, "Stockholm" med 120,
"Åkers kanal" med 25, "Upland" med 30 och "Thor" med 25
hästkrafters maskin. Vidare äro aflämnade en maskin på 30
hästkrafter till "Garibaldi", en på 40 med panna till ett
träfartyg i Carlshamn, två på 50 till träfartyg i Oscarshamn,
en på 40 med panna till trä-ångfartyget "Stockholm", en på 60
till "Wingåker". Kanonpansarbåten "Fenris" har blifvit byggd
och är färdig atr levereras. Till kanonbåten "Gerda" fattas
blott tornet, hvartill plåt väntas från England från Brown et
C:o i Sheffield. Ångfartygen "Göta" och "Hernösand III" äro
båda bordlaggda och det förstnämnda färdigt att gå af stapeln.
Tillsammans äro 17 sjöångmaskiner förfärdigade under året, den
minsta på 25 och den största på 120 hästkrafter. 30 ångbåtar
hafva undergått större och mindre reparationer. Spanten äro
i det närmaste bockade samt maskinerna under arbete till 3:ne
120 hästkrafters ångbåtar, hvilka komma att uppsättas på den
nya stapelbädden. För statens jernvägars räkning hafva 2:ne
broar blifvit uppsatta, äfvensom spårvexlar, vattencisterner och
vattentorn levererade. Under arbete äro dessutom flera större
broar för Östra och Norra Stambanorna. Ännu flera broar äro
beställda, likasom äfven af åtskilliga rederier flera större och
mindre ångbåtar, af hvilka en del ej skola levereras förr än
1873.
Tillverkningsvärdet har, sedan grosshandlare Frestadius
nköpte verkstaden, utgjort i rundt tal:
| 1858 – – 184,000 | rdr, |
| 1859 – – 356,000 | ,, |
| 1860 – – 360,0 0 | ,, |
| 1861 – – 410,000 | ,, |
| 1862 – – 502,000 | ,, |
| 1863 – – 537,000 | ,, |
| 1864 – – 604,000 | ,, |
| 1865 – – 550,000 | ,, |
| 1866 – – 617,000 | ,, |
| 1867 – – 629,000 | ,, |
| 1868 – – 620,000 | ,, |
| 1869 – – 805,000 | ,, |
| 1870 – – 1,090,000 | ,, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
