Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 51. 23 December 1871
- Hamon's inrättning för fram- och åter-gående rörelses förvandling i kontinuerligt roterande
- C. G. Zetterlund: Några statistiska uppgifter om de vigtigaste industrigrenar, som närmast beröra landets jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 1.
Fig. 2
Fig. 3.
Hamon’s inrättning för fram- och åter-gående rörelses transformering i kontinuerligt roterande.
sektion efter 1–2 å fig. 1) undanröjda. Den är i Frankrike
patenterad af konstruktören A. H. Hamon i Paris. På
en axel A äro tvenne skifvor B och C anbragta, så att de
kunna fritt rotera, af hvilka B är förenad med ett svänghjul
eller någon annan roterande maskindel med stor massa; C
åter har på yttre periferien ett spår, i hvilket en del af
ett omlagdt snöre, en rem eller kedja är fastgjord, hvars undre ände
går ned till tramp an och förenas med denna. Vid trampans
nedtryckning vrides skifvan C omkring ettstycke åt ena hållet. Rörelsen
tillbaks åstadkommes genom en i skifvans inre anbragt och vid
axeln A medelst den fastsittande hysan E fastade spiralfjädern
F. Sålunda åstadkommes vid nedtrampningen skifvans C
rotation i en riktning, hvarigenom fjädern F spännes och vid
trampans lössläppande drifver skifvan i motsatt led; och uppkommer
på detta sätt upprepade oscillationer hos skifvan.
I det inre af skifvan B finnas vridbara, något excentriska
sektorer G fastade medelst bultarne g. Dessa sektorer, hvilka
nå ända till skifvan C tryckas genom fjädrar r i pilriktningen
framåt (i förhållande till C’s rörelse vid trampans nedtryckning)
och verka såsom spärr eller s. k. exenterbromsar. Till följd af
denna anordning öfverföres, då vid trampningen skifvan C rörer
sig framåt, medelst excenterbromsarne rörelsen från denna på
skifvan B. Då C åter på grund af fjäderkraften vänder om,
utlösas bromsarne, och B kan genom den i de med denna skifva
förbundna reglerande massorna uppsamlade arbetet obehindradt
fortsätta rörelsen i samma riktning. En ny trampning gifver
då alltid en ny impuls till skifvans B och den dermed förenade
mekanismens fortgående rörelse.
Genom denna inrättning uppkommer sålunda i jemförelse
med vefrörelsen följande fördelar: Då svänghjulet en gång har
kommit i rörelse, behöfver man ej trampa på en stund, om ej
någon starkare kraftutveckling skall åstadkommas; den från
trampan utgående dragremmen verkar städse på en häfstångsarm
af lika längd och kan sålunda motståndet mot rörelsen lättare
öfvervinnas.
Fig. 3 här ofvan visar ännu en annan anordning, som skiljer
sig från den nu beskrifna, hufvudsakligen deruti att här
sektorerna G äro förenade med skifvan C och verka med sina
bromsytor mot skifvan B.
I stället för tramp kan naturligen äfven hvarje annan fram
och åter rörlig maskindel, som i sig upptagit en tryckkraft,
komma till användning, och torde sålunda denna inrättning af
påtagliga skäl erhålla rätt mycken användning.
(Der prakt. Maschinen Constructeur.)
Några statistiska uppgifter om de vigtigaste
industrigrenar, som närmast beröra landets jordbruk.
Af ingeniör C. G. Zetterlund.
(Forts. fr. sid. 398.)
II. Pressjästtillverkningen.
Denna fabrikation bör egentligen ej bedrifvas annat än i
förening med bränvinstillverkning, ty derigenom uppkommer den
största besparingen såväl för fabrikanten som förståten; men som
tillverkningen af bränvin ända tills i år varit förbjuden under
sommarmånaderna, så har i hela landet ej mera än en enda
pressjästfabrik uppstått, nämligen i Stockholm med en årlig tillverkning
af omkring 24,000 skålp. (10,207 K.gr.). Följden häraf har
också blifvit en rätt ansenlig import af pressjäst, uppgående
förlidet år till ej mindre än 200,000 skålp. (85,060 K.-gr.). Den har
hufvudsakligen kommit från Danmark samt visat sig i väsentlig
grad förfalskad med stärkelse (ända till 33 procent).
Sedan Kongl. Maj:t helt nyligen gjort eftergifter till
förmån för denna fabrikation, så att arbetet dermed med
obetydligare inskränkningar får
fortgå äfven under söndagarne är dock all anledning hoppas,
det pressjästtillverkningen inom landet snart skall tilltaga.
III. Tillverkning af konstgjorda viner.
På de senare åren har vinfabrikationen här i landet gjort
ganska väsentliga framsteg och lemnar nu verkligen utmärkta
fabrikater. I Sverige finnas 6 dylika fabriker, som sysselsätta
15 arbetare och årligen tillverka omkring 142,000 kannor
(372,240 lit.). Af dessa är särskildt Liljeholmens fabrik i
Stockholm framstående, hvars fabrikater erhållit pris vid de
flesta utställningar, sist vid landtbruksmötet i Göteborg förliden
sommar. Vin tillverkningen behöfver dock ännu betydligt
utvidga sig, om någon afsevärd nedsättning i importen af utländska
viner uppgående årligen till omkriag 600,000 kannor (1,572,000
lit.), skall stå att vinna.
IV. Öl-tillverkningen.
Vid landets 346 bryggerier, hufvudsakligen belägna i
städerna och sysselsättande omkring 1,000 arbetare, kan man
antaga att årligen minst 20 millioner kannor (52,400,000 lit.) s. k.
bayerskt öl produceras, hvartill ytterligare komma cirka 500,000
k:or (1,310,000 lit.) porter. Det oaktadt importeras årligen i
rundt tal 17,000 k:or (44,500 lit.) bayerskt öl samt 7,000 k:or
(18,340 lit.) porter. Orsaken till detta förhållande torde väl
sannolikast böra sökas i denna fabrikations rationelare
bedrifvande i flere andra länder, hvarigenom en vara erhålles? med
hvilken de svenska ölsorterna svårligen kunna uthärda
konkurrens. Vi behöfva ej gå längre än till vårt grannland Norge,
så finna vi att der under detta år redan exporterats ej mindre
än 300,000 k:or (786,000 lit.) öl, förnämligast till Brasilien.
En observation, som ej kan undgå att ådraga sig allmän
uppmärksamsamhet, är den. att i alla de länder, der det bästa
ölet tillverkas och hvarifrån den största qvantiteten exporteras
till andra länder, är öltillverkningen, likasom hos oss
bränvinstillverkningen, belaggd med ganska dryga skatter. Detta är
förhållandet t. ex. i Bayern, Österrike, England och äfven i
Norge, i hvilket sistnämnda land skatten till staten utgår med
8 rdr för hvarje 5,3 kub.-fot (139 lit.) malt, som användes för
öltillverkningen. Frågan om beskattning af ifrågavarande
fabrikation är för densamma af ganska stor betydelse, alldenstund
detta säkerligen skulle föranleda bryggeriernas bättre både
anläggande och skötsel, då naturligen också en vida bättre
produkt än nu erhölles. En fullkomlig inkonseqvens ligger väl
också deruti, att alkoholen, då den framställes såsom bränvin,
skall vara belaggd med skatt, men ej då den förekommer i
form af öl. Anordnades dessutom kontrollen af öltillverkningen
i samband med bränvins- och socker-tillverkningen samt
lämpliga kontrollapparater anskaffades, så behöfde ej heller ölskatten
föranleda några nämnvärda kostnader utöfver dem, som nu äro
nödvändiga för endast bränvinsskattens indrifvande; och synes
således ej några rimliga skäl förefinnas, hvarföre öltillverkningen
skall vara befriad från skatt[1].
[1] Se vidare rörande detta ämne: en uppsats i »Tidskrift för
sprit-, öl- och socker-fabrikation»; »Om Landtbruksteknologien» af C. G. Zetterlund, sid. 71 och följande; en motion till riksdagen af
herr Medin; »Anleitung zur Branntweinbrennen» von prof. C. Siemens,
sid. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0421.html
