- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Illustrerad teknisk tidning. 1871 /
407

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 51. 23 December 1871 - C. Puscher: Färgning af faner - Skydd för arbetare vid sliperier m. m. - Notiser - Upplysningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

natronlösning och derefter digererade i densamma under 24
timmar, samt slutligen genom flera tvättningar befriade från
all vidhäftande lut, togo färgerna äfven i det inre. Faneren
erhöllo härigenom i fuktigt tillstånd en läderartad, böjlig
beskaffenhet och måste efter färgningen läggas mellan pappskifvor
samt pressas. Lägger man sålunda preparerade faner i ett
koncentreradt, varmt afkok på blårot (1 del blårot på 3 delar
af kok) under 24 timmar, låter dem derpå torka samt derefter
lägger dem i en varm jernvitriol-lösning (1 del vitriol på 30
delar vatten), så erhålles efter ytterligare 24 timmars förlopp
utmärkt vackra, svarta faner, ända igenom betade, hvilka efter
aftvättning vida öfverträffar pariser-faneren, hvad beträffar
färgens djuphet.

En lösning af 1 del pikrinsyra i 60 delar varmt vatten
och med tillsats af något kaustik ammoniak, tills lukten af
detsamma kännes, färgade de på ofvan beskrifna sätt preparerade
faneren vackert gula, och inverkar ej, då pikrinsyran är
mättad, på polityrens anbringande.

Corallin löst i varmt vatten, till hvilket man först satt en
ringa mängd kaustikt natron och i af vattnets mängd
vattenglaslösning, gifver allt efter den lösta mängden af corallinen en
vackert rosenröd till högröd färg. En vackert högröd färg
erhålles med en varm lösning af fuchsin i vatten, till hvilket
man för framkallande af den högröda anstrykningen satt en
motsvarande mängd vesuvinlösning. Det är nödvändigt, att de
preparerade faneren äfven i dessa kraftiga färglösningar digereras
åtminstone i 24 timmar.

Den enda färg, faneren ända igenom antaga utan föregående
kokning med kaustikt natron, är en mycket vacker silfvergrå,
som erhålles, om man låter dem ligga en dag i en mycket
utspädd jernvitriollösning (1 del vitriol på 100 delar vatten).
(Bay. Ind. u. Gew. Bl.)

Skydd för arbetare vid sliperier m. m.


"Société d’Encouragement" i Paris diskuterade under sitt
senaste sammanträde sättet att medelst ventilation skydda
arbetare från det förderfliga inflytandet af det från slipstenar
uppkommande dammet. Inandningen af detta stoft i lungorna
föranleder årligen många dödsfall. Användning af en liten
skyddande apparat, som skulle upptaga stoftpartiklarne på en
fuktig svamp, har blifvit föreslagen, men arbetarne motsätta sig
begagnandet af någonting, som hindrar respiratienen. Utom
den sålunda uppkommande faran händer det, att stora slipstenar,
drifna med stor hastighet, brista sönder, och ehuru många
sinnrika metoder att uppsätta dem, så att denna sistnämnda risk
förekömmes, blifvit uppfunna, kan frågan ännu ej anses
tillfredsställande besvarad.

Mr Goldenberg, chef för de stora fabrikerna i närheten
af Saverne, gaf societén ett intressant meddelande om de
anordningar, som i detta hänseende blifvit vidtagna i hans
slipverkstäder för att skydda arbetarne mot de faror, för hvilka
de alltid äro utsatta under det de slipa. För att hindra
stenarnes söndersprängande har man öfvergifvit bruket af trä vid
deras uppsättning och i stället börjat begagna gjutjernsplattor.
Stenen pröfvas med en hastighet, som är en och en half
gånger så stor som den vanliga och undersökes noga både före
och efter försöket af de arbetare, hvilka sedan skola arbeta
med densamma, och i hvilkas speciela intresse det sålunda
ligger att se till, det allt är i godt tillstånd. Hastigt gående
motorer föredragas i allmänhet för slipstenars drifvande.

Ventilations-proceduren är fullkomligt rationel och
tillfyllestgörande. Hastigheten, med hvilken luften föres rundt
omkring stenen inom en omgifvande jernmantel, variera mellan 6
och 13 fot (1,78 à 3,80 m.) per sekund. Manteln kan
naturligen förändras till sin storlek, allt efter som stenen vid
begagnandet afnötes.

"Société d’Encouragementi" har äfven utsatt ett pris för
en uppfinning, som afser att skydda dem, som hugga
qvarnstenar mot dampartiklarne. Det är vid La Ferté-sous-Jouarre
som de qvarnstenar sprängas och tillredas, hvilka utsändas i
hela Frankrike och äfven exporteras. Denna industri är ganska
vigtig, och fabrikanterna, varseblifvande den stora dödligheten
bland sina arbetare, subskriberade 5,000 francs till priset. Men
ännu har ej någon tillfredsställande och i verket satt uppfinning
blifvit erbjuden, och kommisionen företager nu med biträde af
mr Catelliers experiment med ventileringen för att öfvertyga
sig om, hvilka resultat härigenom kunna erhållas för att
motverka stoftpartiklarnes skadliga inverkan.

Luftströmmen åstadkoms med tillhjelp af eld och drag.
Tre vertikala öppningar gjordes för trenne arbetare, sysselsatta
med stenens huggning och två andra för dem, som hackade
stenen. Dessa öppningar omgåfvos med apparater af jernplåt,
afseende att uppsamla dammet, i hvilken ställning än arbetaren
under arbetet må befinna sig. Då man gaf luftströmmen en
hastighet af 10 fot (2,96 m.), befanns det, att denna metod var
särdeles användbar för dammets bortförande; de fuktiga
svamparne uppsamlade blott hälften så mycket dam, som draget
borttog. Systemets verksamhet är isynnerhet anmärkningsvärt,
då med tillhjelp af skärmar luftströmmeu koncentreras på den
del af stenen som träffas af slagen. I dessa preliminära försök
finnes möjligen början till en nyttig reform. Det återstår
likväl många praktiska svårigheter att undanrödja, innan idéen
blir användbar. (Eugineering.)

Notiser.


Eldning med kåks. Då man i kaminer eller kakelugnar
använder kåks såsom brännmaterial, bör man för erhållande af
en liflig och värmande eld först sönderknacka kåksen till högst
hönsäggs storlek.

Engelsk tvätt-metod. De sorterade kläderna uppmjukas i
smärre partier, 6–8 skålp, (2,6–3,4 k.gr.) i ljumt
regn- eller flodvatten, i hvilket förut en matsked soda blifvit upplöst.
Sedan de legat så en timme, uppvärmes detta vatten medelst
varmt vatten till 30° à 35°, och kläderna rentvättas den med
såpa, urvridas, insåpas åter samt kokas i 10–20 minuter
likaledes med något soda i vattnet. För mycket smutsiga kläder
erfordras mera soda och längre kokning. Derefter får kläderna
passera tvenne kalla vattenskjöljningar och slutligen genom s. k.
blåvatten. Det bör särskildt framhållas att vid denna metod
ett stort företräde ligger deri, att alltid blott smärre qvantiteter
tvättas på en gång, och vinnes genom enkelheten i
förfaringssättet så mycken tid, att personalen väl hinner taga rent
vatten både till tvättningen och kokningen. Kläderna erhålla på
detta sätt, om de kunna torkas i fria luften, ett vackert och
ljust utseende.

Ny respirator. Professor Tyndall beskrifver i ett föredrag
om dam och rök en respirator, hvilken icke blott, såsom
bomullen, qvarhåller dampartiklarne utan äfven retande ångor
(såsom t. ex. de af brinnande harts), hvilka bomullen ej upptager.
Den består af följande mellan trådnät befintliga lager: med
glycerin fuktad bomull, torr bomull, kolstycken, torr bomull
och bränd kalk. Ordningen, i hvilken dessa lager placeras är
likgiltig. Kalkskiktet kan bortlemnas, om ej kolsyran, som
förekommer i luften behöfver absorberas. Eldsläckningsmanskap,
för hvilka dessa respiratorer ursprungligen äro afsedda, kunna,
då de begagna dem, utan att deraf besväras vistas ganska
lång tid i ett med hartsrök uppfylldt rum.

Upplysningar.


Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarande ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att granska
alla insända förfrågningar, innan.de i tidningen intagas.

Fråga:
Hvar kan god och ren glycerin erhållas och till hvilket pris?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:06:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1871/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free