- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. 5 Januari 1872 - Innehåll - Återblick på det förflutna året - Studerbord med bokhylla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra årgången.

N:o 1.          Stockholm den 5 Januari          1872.


Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: 2,50 rdr per qvartal.
Lösnummer 25 öre.

Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Jakobs Kyrkogata 3, 2 tr. upp.

Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––

Innehåll:


Återblick på det förflutna året. Studerbord med bokhylla, komp. af arkitekten
M. Isaeus (illustr.). Nytt jätteföretag. Kolstybbs användande i
masugnar, efter J. v. Ehrenwarth. Universal-listhyflings-maskin,
konstr. af J. Ferrenholtz (illustr.). Emaljering af kokkärl. Notiser.
Annonser. Anmälan.
–––––

Återblick på det förflutna året.


Det nyss ändade tidskiftet har på det industriela områdets
alla grenar företett en tafla af lifaktighet och
framåtskridande, som ej annat kan än glädja hvar och en, som nitälskar
för sitt fäderneslands utveckling. Hvarthän vi än vända oss
möta tillfredsställande och om
goda ekonomiska resultat vittnande
uttalanden öfver alla för vårt land
vigtigare industrigrenar, hvilket är så
mycket mera beaktansvärdt,som ej
någon af dessa fått stå tillbaks till
förmån för de andra. Vi hafva
derföre ej skäl att uppehålla oss vid
någon särskild af dessa, men
kunna dock ej underlåta att dröja en
stund vid betraktandet af en af
våra hufvudnäringsgrenar,
jerntillverkningen.

Tillgodogörandet af våra snart
sagdt outtömliga tillgångar på utmärkta jernmalmer har de senaste
åren ej lemnat goda resultat, och
man börjar på den utländska
marknaden allt mer och mer
göra sig oberoende af det
visserligen utmärkta men allt för dyra
"svenska jernet". Orsakerna
härtill hafva, såsom bekant, varit flera,
på hvilka det här blefve för
vidlyftigt att ingå. Nog af, våra bruksidkare hafva så småningom lärt sig
inse dem, och det förflutna året
har i sina annaler fått anteckna
det första steget till ett bättre i
detta afseende. Vi mena bildandet
af Bångbro Aktiebolag. Många
förslag i samma anda som detta,
och hvilka afse jern- och
ståltillverkningens bedrifvande i en större
skala samt enligt nutidens
fordringar, hafva tid efter annan
framkommit, men nämnde bolag är det
första, som förflyttat dem in på
verklighetens område, och skall det
nog i sinom tid följas i spåren af
flera andra. Anläggandet af större
bessemerverk jemte förädlings verk
är och blir hos oss dagens lösen
inom jernhandteringen, och kunna vi sålunda hoppas på att
snart nog klagomålen öfver den inskränkta tillverkningen,
såsom ett skäl till bristande afsättning, skola försvinna.

Men det är ej nog med att tillverka, man måste också i
tid se till att afsättning står att vinna, då en tillräcklig
qvantitet färdiga produkter en dag kommer att finnas; och
äfven härutinnan har det flydda året visat sig verksamt. Man
är nämligen numera öfverallt ense om nödvändigheten af lättade kommunikationer såsom ett lifsvilkor för all industri och
särskildt för jern- och stål-tillverkningen, hvilken oftast
bedrifves i de inre, aflägsnare delarne af landet, och sålunda
i första rummet är i behof af billiga och lätta transportmedel.
En större lifaktighet, än som i
detta hänseende under förra året
utvecklats, har sannolikt aldrig, om
vi taga ländernas resurser i
betraktande, någonstädes blifvit
bevittnad. Knappast en enda trakt
af vårt land finnes, der
undersökningar icke pågått om anläggandet
af jernvägar, ofta nog i flera
riktningar; och en del af dessa hafva
till och med börjat utföras. Det
mest storartade förslaget, och för
landets jernindustri specielt af
största intresse, i denna riktning är
otvifvelaktigt den s. k. "stora
bergslagsbanan", om hvilken vi för ett
år sedan yttrade våra tvifvel,
huruvida den inom en snar framtid
skulle kunna förflyttas från
fantasiens till verklighetens område.
Det är oss derföre så mycket mera
ett verkligt nöje att nu erfara, det vi
då sågo realiserandet af denna
storartade tanke att förena Bottniska
viken med Vesterhafvet medelst en
direkt jernbana, genomkorsande
flera af våra förnämsta bergslager,
ur för mörk synpunkt. Sedan
nämligen vissa väsentliga förändringar
med sträckningen af banans
sydligaste del blifvit föreslagna, har
tecknandet af aktier i "Nordvestra
Bergslagens jernvägs-aktiebolag",
som i första hand afser
anläggandet af linien Falu–Ludvika–Kihl
med bibanor, så långt framskridit,
att åtminstone denna del af
anläggningen kan anses betryggad –
ett i sanning glädjande tidens
tecken, så mycket mera som härvid
kommer att anlitas uteslutande
inhemska kapitaler.

illustration placeholder

Studerbord med bokhylla,

komp. af arkitekten M. Isaeus.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free