- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. 5 Januari 1872 - Återblick på det förflutna året. Forts. - Studerbord med bokhylla - Nytt jätteföretag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En annan föreslagen kominunikationslinie, som äfven är af
stor betydelse för jerntillverkningen, nämligen bergslagsbanan från
Stockholm, går äfven med raska steg in på verklighetens
område. Sedan dessa nu omnämnda banor, hvilka otvifvelaktigt
komma att bilda pulsådror för en storartad industriel
verksamhet, blifvit färdiga och i sammanhang dermed
kommunikationerna med utlandet såväl vesterut som österut blifvit ordnade
i öfverensstämmelse dermed, är äfven hindret för en ordnad
samfärdsel mellan det öfriga Europa samt de andra
verldsdelarne i hufvudsak öfvervunnen, och afsättningen af våra
produkter blir då i allmänhet åtminstone ej beroende af bristande
kommunikationer.

Frågan om ordnandet af trafiken med utlandet står sålunda,
hvilket ju också är naturligt, i ett oupplösligt samband med
utvecklingen af vår jernhandtering. Det, som under förra året
i detta afseende blifvit åtgjordt, inskränker sig till de
misslyckade försök, man med ångbåten "Sofia" gjorde att skapa en
vintertrafik mellan Stockholm och Baltishport, samt förberedande
åtgärder tör bildandet af ett bolag, som har för afsigt att
anlägga en jernbana till Nynäs, såsom uthamn till Stockholm. Att af
de mindre gynnsamma resultaten med "Sofias" expedition sluta
till omöjligheten af en dylik trafiks ordnande, är dock
säkerligen förhastadt, isynnerhet som meningarne äro mycket delade,
rörande lämpligheten såväl af det använda fartyget som af den
valda trafikleden. Samfärdseln med vår östra granne är af allt
för stor betydelse för hela vår industri, för att ej ytterligare
ansträngningar för vinnande af en hela året om öppen trafik
skulle böra göras. För vår del hoppas vi ganska mycket
på den instundande sommar i Moskwa blifvande polytekniska
utställningen
, hvilken utan tvifvel skall för en mängd af våra
industriidkare ådagalägga, hvilket stort fält de på den ryska
marknaden kunna erhålla för sina varors försäljning; och blir
insigten härom en gång spridd, skall man nog ej sky hvilka
uppoffringar som helst för ett lämpligt ordnande af den nämnda
trafiken. Särskilt taga vi oss friheten fästa landets bruksidkares
uppmärksamhet derpå och uppmana dem, att hvar och en i sin
genre uppträda såsom exposanter vid Moskwa-utställningen,
hvilken är ett "gif akt", som tillropas oss från Rysslands
innebyggare sjelfva.

Vi hafva här uteslutande uppehållit oss vid den
hufvudjerntillverkningen, och detta emedan den är landets svenska
industri och tillika en representant för alla andra
industrigrenar. Om dessa senare gäller således med få modifikationer
det, som blifvit yttradt särskildt om jernhandteringen. Den
oförtrutna verksamheten har trädt i dagen på alla håll dels
genom uppkomsten af nya fabriker och verkstäder; dels genom
äldres utvidgning. Våra mekaniska verkstäder och
skeppsvarf, våra väfverier och spinnerier, våra kemiskt tekniska
fabriker, m. fl., alla hafva de haft att glädja sig åt en hos oss
ej så vanlig omsättning på sina fabrikater. Vi kunna derföre ej på
det nya året önska landets industriidkare något bättre än en fortsatt
utveckling af deras respektive yrken, liknande den som under
det förflutna året kommit dem till del. Måtte en lika frisk
vind genomblåsa hela den industriela verksamheten detta år
som det flydda och gifva anledning till förkofran och
utveckling af redan befintliga verk samt äfven uppkomsten af nya!
Skulle försynen äfven detta år gynna vårt land med rika
skördar, är ej något tvifvel om, att så sker; men må den då också
bevara oss från något onaturligt framåtskridande i hvilken
riktning som helst, så att dylika företag ej komma att grundas på
äfventyrliga och svindlande spekulationer, hvarpå i Tyskland
för närvarande gifves så mångfaldiga varnande exempel! De
nyttiga lärdomar vi derifrån kunna hemta äro ganska många,
och skola vi derföre vid tillfälle taga dem i närmare
betraktande. Måtte emellertid "den gamla svenska trofastheten och
solidariteten i affärer" ej blott vara ett talesätt utan fortfarande
blifva grundtanken i alla industriela företag, så att vi ej få
skäl att önska oss de hårda åren tillbaka såsom en väl
behöflig hämsko på det ytterliga lättsinne, som ofta nog just på
det industriela gebitet träder i dagen och verkar så mycket
ondt både i moraliskt och materielt hänseende!

Studerbord med bokhylla.


komp. af arkitekten M. Jsæus.

Teckningen å föregående sida framställer ett studerbord att
begagna i bokrum. De mest brukade böckerna finna plats
i den ofvanpå bordet befintliga hyllan, hvars öfverstycke
prydes med vapen- eller namn-sköldar eller klocka m. m. samt
ofvanpå en bröstbild af någon älsklings-författare. Den undre
delen utgöres af sjelfva bordet i pulpetform med å sidorna
anbragta plattor för skrifmaterielens, lampans m. m. undanställande.
Afskrankningen under bordet är afsedd att användas såsom
papperskorg. Alltsammans är af matt ek med undantag af de
fördjupade orneringarne, knapparne, kanterna m. m., hvilka
äro svarta och blanka.

Nytt jätteföretag.


I hvilken tid vi lefva! Vi som se det ena jätteverket,
projekteradt af menniskosinnet och fullbordadt med möda och
arbete, uppstå efter det andra, kunna derom ej göra oss ett
riktigt och fullständigt begrepp. Men hvad skulle en person från
förra århundradet säga, om han plötsligt stege ur sin graf och
såge alla de under detta århundrade uppkomna storartade
företag, hvilka gå så långt öfver de dödliga menniskornas
dåvarande möjlighetsberäkningar, som månen är aflägsen från jorden.
Och isynnerhet är det kommunikations-anstalterna, dessa
pulsådror för all utveckling, hvilka gjort ej ens anade framsteg,
uppnått oberäknade mål samt öfvervunnit obeskrifliga svårigheter.
Låtom oss kasta blickarne omkring oss! Der hafva vi först
jernbanorna i allmänhet. Vi äro redan vana vid, att de pustande
lokomotiverna draga från stad till stad och medföra tunga laster
af personer och gods; och tidningarne omtala såsom någonting
alldagligt, att åter en sträcka af åtta eller tio mil blifvit
öppnad, som indrager ett nytt landskap i handelsgebitet, upplifvar
dess industri och skapar korta förbindelser med aflägsna orter.
Och dock huru skulle ej en menniska från förra århundradet
förvånas, såge han också blott de allra första miniatyr-banorna.
Men till och med vi, som ej numera kunna tänka oss verlden
utan jernvägar, då vi ju redan såsom barn helsat det
förbiilande lokomotivet med jubel, förundra oss ganska mycket, när
vi läsa om, huru amerikanarne skapat den tusen mil långa
Pacific-banan, som genomskär en hel verldsdel från öster till vester
och likasom förenar de båda oceanerna med hvarandra; äfven
vi förvånas, då vi se ett jernbantåg klättra uppför Rigi,
likasom vore detta en mycket simpel sak och blott i sin ordning;
äfven vi häpna, då menniskosnillet med sin ihärdighet
genomborrar Mont Cenis väldiga klippor, och då vi se bantåg brusa
genom de konstgjorda hvalfven, som nu på den kortaste
vägen förbinda de båda staterna Frankrike och Italien, hvilka
eljest skiljas från hvarandra genom himmelshöga berg. Hvad
skulle Napoleon I säga derom, han, hvars fruktansvärda tåg
öfver alperna erbjuder en historisk verldshändelse på samma
gång som en fasansfull tafla!

Sålunda kunde vi fortsätta ännu en god stund med
uppräknandet af redan fulländade verk af menskligt snille,
mensklig ihärdighet och arbetsamhet; vi kunde hänvisa på
Suez-kanalen, som nu åtskiljer tvenne sedan långliga tider
sammanhängande verldsdelar för att vinna en oberäknelig lättnad i
samfärdseln; vi kunde anföra telegrafnätet, som omspinner hela
verlden och ej ens afskräckes af oceanens oerhörda djup och längd.
Men allt detta är ju redan fakta, och vilja vi derföre leda våra
läsares uppmärksamhet på ett nytt, storartadt förslag, och tala
om dess omfång samt med detsamma följande fördelar, då det
en gång blir fullbordadt.

Detta på allvar framkastade förslag är Eufrat-jernbanan.
Indien är och blir för England, såsom den första handels- och
industri-staten samt såsom det land, hvilket har den största
export i verlden, en lifsfråga. Att försvara monopolet på detta
af alla slags produkter så öfverrika land mot alla angrepp, de
må nu komma inifrån eller utifrån, måste städse utgöra de
brittiska statsmännernas omsorg. Till denna omvårdnad om den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free