- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1. 5 Januari 1872 - Universal-listhyflings-maskin - Emaljering af kokkärl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1.
illustration placeholder


Fig. 2.
illustration placeholder


Fig. 3.
illustration placeholder


Fig. 4.
illustration placeholder


Universal-listhyflings-maskin,
konstruerad af J. Ferrenholtz.

bågformiga urhålkningarne, hvaraf hela ytan består, äro så små,
att de till och med af det mest vanda öga ej kunna urskiljas,
hvarföre ytan synes glatt.

Tiden för uppsättningen och uttagningen af en oval ram
om 4,04 (1,20 m.) och 3,47 fots (1,03 m.) axlar och 25 till 34
liniers (75 till 100 m. m.) trätjocklek kan beräknas till 15
minuter, inclusive maskinens igångsättning och afstannande.
Derpå behöfves för utfräsningen af ramen, hvars omkrets
blir cirka 12,1 fot (3,6 m.) blott 2,5 minuter, och kan således
en ram göras fullt färdig på 18 minuter, under det att vid de
vanliga maskinerna, der matningen sker för hand, blott
tiondedelen uträttas. Härvid blir äfven afnötningen å stålen försvinnande
liten. Erfarenheten har nämligen visat, att afnötningen efter
framställning af 404 till 573 längdfot (120 till 170 m.) lister uppgår
till blott 1/60 à 1/90 linie, då stålen ej slipas. Denna maskins
användning lemnar icke blott besparing i drifkraft, utan
arbetaren lider äfven mycket mindre, än då matningen sker för hand.
Han måste då utveckla en vida större uppmärksamhet samt
kraft, isynnerhet när fibrerna äro mycket förvuxna, då han
dessutom har obehaget af omkringflygande spånor.
                (Deutsche Ind.-Zeit.)

Emaljering af kokkärl.


Frågan, huruvida emaljen å de i Berlin tillverkade
kokkärlen är fullständigt blyfri och således dessas användande ej
vore skadlig för helsan, besvarade dr Ziureck, som utfört de
för polisförordningens upprättande med afseende härpå
erforderliga kemiska undersökningarn e, i "Berliner Polytechnische
Gesell-schaff" med ett längre föredrag, hvaraf vi göra följande utdrag.
Man har sedan långt tillbaka fordrat af emaljen, att den
skall bilda ett tätt, jemnt fördeladt samt vid metallytorna
fast vidhängande öfverdrag; men att den skulle emotstå
inverkan af kokande vatten och maträtter, resp. svaga syror, att
den äfven under inverkan af kokningstemperaturen och vid
derigenom uppkommande utvidgningar hos metallen likväl ej finge
förlora sin vidhäftande förmåga utan ega nog elasticitet
att följa jernets lättare böjningar vid stötar och dylikt, detta
var särskilda fordringar, som aldrig blifvit ställda på emaljen.
Att dessa vilkor emellertid nu uppfyllas, ställer värdet af denna
uppfinning högt öfver alla de förtjenster, som någonsin tillkommit
förut framställd emalj. Den första uppfinnaren häraf kan
svårligen anträffas. Det är möjligt, att emaljen förr existerat i
Belgien och England än i Tyskland, men om den var lika
förträfflig som den tyska nu är, torde vara ovisst. Dr Ziureck
anmärker dock, att den dåligaste och mest blyhaltiga emalj,
han någonsin undersökt, var belgisk. I Tyskland har
tillverkningen af emaljerade kokkärl sin uppkomst från det
kongl, jerngjuteriet i Gleiwitz, hvarest gjutmästaren Cuchull
först efter, den nu allmänt brukliga metoden emaljerade gjutna
kokkärl. Härifrån, der framställningen och användningen af
emaljen behandlades såsom den största hemlighet, har likväl
denna konst utbredt sig till andra verk, och nu produceras
på mera än 50 ställen i Schlesien, Lausitz, Westfalen och
Rhenländerna förträffliga kokkärl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free