- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2. 13 Januari 1872 - P Thomas' gasbrännare - Vattenfiltrerings-apparat - Om nyare rön, beträffande explosiva ämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delar, såsom pilarne antyda, och från hvilket
gasen slutligen utströmmar genom små hål,
anbragta i den öfre ringformiga delen d (fig. 3).
e är brännaren, bestående af tvenne koncentriska
rör, som äro förbundna med hvarandra genom
tvenne i öfre delen mellan dem anbragta stift.
Det inre röret utvidgas vid mynningen, på det
att lågringen skall blifva tunnare. Det yttre röret
har nedtill, i jemnhöjd med de små hålen på
munstycket c, 6 öppningar af 2 liniers (6 m. m.)
diameter, genom hvilka luften kan få tillträde.
Den undre delen af brännaren omgifves af en
rörlig muff f, likaledes försedd med 6 hål, som
svara emot dem å brännaren. Denna muff
tjenar att reglera lufttillträdet; och kan man ställa
den antingen, såsom fig. 2 angifver, då dess hål
alldeles sammanfalla med brännarens, i hvilket fall
maximum af lufttillträde inträffar, eller också vrides
muffen i den ställning, fig. 1 angifver, så att
bränuarens hål tillslutes mera eller mindre.

Denna brännare gifver, såsom redan framgått
af beskrifningen, en ringformig låga, som på yttre
sidan är i beröring med den omgifvande luften och
på den inre rned den luft, som uppstiger inuti
brännareröret. Förbränningen underhålles således,
oafsedt den luft, som intränger genom brännarens hål
och blandar sig med gasen, genom en dubbel luftström, likasom på
den Berzeliska spritlampan. En nästan fullständig förbränning eger
alltså rum, om lågan är tunn nog; och häraf förklaras, att man med
den Thomas’ska brännaren kan frambringa starkare hetta än med
den vanliga Bunsen’ska, vid hvars låga blott på yttre sidan, der den
kommer i beröring med den omgifvande luften, en fullständig
förbränning kan ega rum, under det att den större inre delen
innehåller ännu oförbrända ämnen, isynnerhet koloxidgas, som
uppkommit genom kolets i lysgasen ofullständiga förbränning i
den i brärinareu inneslutna luften.
                (Bulletin de la societé d’encouragement.)

illustration placeholder

Vattenfiltrerings-apparat,

konstruerad af E. Buffe et C:o.


Vattenfiltrerings-apparat,


konstr. af E. Buffe et C:o.

Teckningen här ofvan framställer i vertikal
genomskärning en af E. Buffe et C:o i London konstruerad
filtrerings-apparat för vatten med högt tryck. Vattnet inkommer från
ledningen genom det med en kran försedda röret A i öfre
delen C af apparaten, går härifrån genom en lös fyllning af
benkol till nedre delen D, hvarest det uppstiger inuti glascylindern
B genom löst anbragta benkol, tills den påträffar de
komprimerade benkolslagren E. Från dessa kommer det slutligen
till det med kran försedda afloppsröret F; och har vattnet
sålunda att genomgå en trefaldig filtrering, hvarigenom det blir
fullkomligt renadt. Då apparaten står i direkt förbindelse
med vattenledningen, lemnar den vid kranarnes öppnande
oafbrutet rent vatten. Hela inrättningen göres af jern och
emaljeras invändigt samt är till det yttre ganska nätt. Rengöringen
af apparaten går på några minuter.
                (Deutsche Ind.-Zeit.)

Om nyare rön, beträffande explosiva ämnen.


Efter F. A. Abel, kemist vid krigsdepartementet i Woolwich.

I.
Krut.

1858 tillsattes i England en komité för att bestämma
sammansättningen af det för Enfield-geväret lämpligaste krutet.
Senare fick denna komité äfven i uppdrag att utsträcka sina
undersökningar till kanonkrut (den svåraste kanon som då
existerade var Armstrongs 110-pundiga). En af medlemmarne i komitén,
kapten Boxer, hade straxt förut framlagt
nödvändigheten i att modifiera krutladdningarne för stora
kanoner, antingen detta sker genom att använda
ett svagare krut eller ett tätare med större korn.
Efter omsorgsfullt öfvervägande af de tillfällen, då
krutet, med hänsyn till den förminskade
hastigheten hos dess explosion, likväl kunde vara
användbart i gevär, lät komitén anställa en serie af
experiment, hvilka ledde till det resultat, att
grofkornigt krut 1860 anbefalldes för gevär och senare
hagelkrut för groft artilleri. Ehuru denna
komités hjelpkällor för experimentens anställande voro
små och ofullkomliga, erhöll den goda resultat,
genom hvilka den icke allenast tjenade såsom
stödjepunkt för den nu verksamma komitén, utan
äfven väckte uppmärksamhet hos kontinentens
regeringar genom de officerare, som 1862 besökte
England.

Under tiden experimenterades i Amerika
ganska vidlyftigt med gevärskrut; och den s. k.
prismatiska formen, hvilken några år efteråt blef
upptäckt i Ryssland, och som sedermera i vidare
utsträckning adopterats i Preussen, synes hafva varit
af amerikanskt ursprung; dock har denna form ej
ansetts fullt lämplig, utan användes för kanoner af
gröfre kaliber ett krut, kalladt Mammoth-krut,
likadant till form och utseende som det engelska Pebble.

Krut är, såsom bekant, en intim blandning af ett starkt
oxiderande medel – salpeter – med tvenne lätt oxiderbara
– svafvel och kol. Den snabbhet, hvarmed krutet förbrinner,
samt verkan af dess explosion äro beroende af det förhållande,
hvari beståndsdelarne ingå i blandningen. Den äldre åsigten
om den förändring, som krutet vid sin verkan undergår, är, att
kolet finnes närvarande för att undergå en fullständig eller
delvis förbränning (till kolsyra eller koloxidgas) på bekostnad af
all salpeterns syrgas; att svaflet tjenar på tvenne sätt, nämligen
dels på grund af sin lättantändlighet såsom antändningsmedel
för hela blandningen, och dels att förena sig med allt i
salpetern varande kalium till svafvelmetall, hvarigenom all syrgas
blefve tillgänglig för kolet. Att denna åsigt endast gifver en
ofullständig åskådning af det kemiska förloppet vid kruts
explosion, är redan länge sedan bevisadt; men klara fakta hafva
äfven tydligen ådagalagt, att snabbheten i explosionen hos en
blandning af dessa tre beståndsdelar är beroende af en förändring
af qvantiteten svafvel eller kol eller af bådas i förhållande till
mängden salpeter.

En jemförelse mellan de olika ländernas krutslag visar, att
några bland dem afvika betydligt från hvarandra med afseende
å ingrediensernas förhållande till hvarandra; och det är ej
något tvifvel, att ju icke dessa olikheter utöfva ett ganska
väsentligt inflytande på krutets egenskaper. Det sätt, hvarpå
träkolet, som användes till krut, blifvit framstäldt, den
temperatur, hvarvid det blifvit koladt, och kolningens längd
utöfva ett stort inflytande på det blifvande krutets
beskaffenhet. Genom försök, verkställda vid Woolwich, har vid
åtskilliga krutslag, som i öfrigt voro fullkomligt lika, blifvit
ådagalagdt, att häftigheten af dess inverkan tilltager i samma
förhållande som summan af de gasformiga beståndsdelarne
(räknade efter qvantiteten af syrgas och vätgas), hvilka blifvit qvar
efter kolningen. För flere år sedan har man funnit i
Frankrike, att ett vid mycket låg temperatur (högst 300°) framställdt,
lätt antändligt kol (charbon roux) gaf ett mycket häftigt
verkande krut, som till följd af sin förstörande inverkan å
eldvapnen kallades poudre brisante. Då visste man ej, att skenbart
små skiljaktigheter i sammansättningen och de fysiska
egenskaperna samt lättantändligheten hos kolet kunde vara orsak till
så stora förändringar hos krutets verkningar. Af krutets
beståndsdelar inverkar ett förminskande af svaflet eller salpetern
till nedsättning af den häftighet, hvarmed krutet exploderar.
Detta motverkas af ett svagt brändt och derföre lätt
antändbart kol.

Tillräckligt är sagdt för att visa, det krutets egenskaper i
väsentlig mån bero af dess beståndsdelars blandningsförhållande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free