Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 3. 20 Januari 1872
- Bokbindarearbeten
- Meddelanden från utlandet
- Stående ångpannor vid jernverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andra årgången.
N:o 3. Stockholm den 20 Januari 1872.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: 2,50 rdr per qvartal.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Jakobs Kyrkogata 3, 2 tr. upp.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Bokbindarearbeten från Ward and Sons (illustr.). Meddelanden från utlandet:
I. Stående ångpannor vid jernverk; Preise für den Maschinenbau. Fabriker,
manufakturer och handtverkerier i Sverige 1870, (forts.). Axelbrott på
tyska jernvägar 1870. Maskin för beredning af läder, konstr. af Allard
Ferré et fils (illustr.). Tillgodogörande af affall vid åtskilliga fabrikationer:
I. af A. W. Cronquist, Nytt förfaringssätt för pröfning af petroleums
antändbarhet, af dr Van der Weyde. Notiser. Adresslista. Annonser.
–––––
 |
Bokbindarearbeten
från Ward and Sons, Belfast i Irland.
(Ur »Museum der modemen Kunstindustrie».)
|
Meddelanden från utlandet.
Stående ångpannor vid jernverk. – Preise für den Maschinenbau
von S. Levitus.
Stående ångpannor för vällugnar etc. hafva städse ogerna
användts och hufvudsakligen endast der, hvarest utrymme för
liggande pannor saknats. Orsaken, hvarföre de stående
pannorna kasserats, har man ofta icke gjort sig synnerligen stor
möda med att närmare studera, måhända hufvudsakligast derföre
att de mot dem anförda felen och olägenheterna vid första
påseendet synts för stora. Allmänligen har man sålunda utan
vidare undvikit dem i det längsta, så att säga af gammal vana,
ett förhållande, som vid åtskilliga anläggningar tydligen synes
hafva varit fallet. Emellertid har man på senare tider här i
Tyskland åter börjat närmare studera de stående pannorna samt
anställa direkta jemförelser mellan de olika systemen; och hafva
dessa i allmänhet utfallit till de stående pannornas fördel och
sålunda gifvit anledning till, att vid de tyska jernverken sådana
nu mera mycket ofta användas.
Ett bland de stående pannornas hufvudfel har man antagit
vara, att den undre delen är direkte utsatt för den hetaste
lågan, hvarigenom plåten här blir synnerligen illa medfaren.
Denna olägenhet kan dock, om icke helt och hållet förebyggas,
åtminstone betydligt förminskas, derigenom att man antingen
inleder sjelfva lågan så vertikalt som möjligt och låter den ingå
tangentielt till pannperiferien, eller ock förmuras en tunga af
eldfast sten, så att lågan fördelas åt båda sidorna. De till en
början nödvändigtvis förekommande reparationerna på den undre
delen underlättas betydligt, derigenom att man cirka 5 fot
(1,49 m.) öfver -sulan anbringar en af gjutjernspelare uppburen
ring, hvilken tjenar att stödja öfre delen af murverket. Man
kan då utan fara borttaga de undre delarne och derigenom
göra nedre delen af pannan fri och lätt åtkomlig. En annan
olägenhet, som ofta tillvitas de stående pannorna, är, att de vid
väggarne bildade ångblåsorna – och här pågår naturligtvis den
starkaste ångbildningen – stiga upp utmed dessa, hvarigenom
vattnet hindras att komma i beröring med dem. Att så är
fallet, öfverensstämmer nog med verkliga förhållandet, men
detta har dock ingalunda visat sig såsom en olägenhet eller
förminskat ångproduktionsförmågan. Hvad vidare olägenheten
till följd af det, relativt taget, hastigt sjunkande vattenståndet
beträffar – derföre att mindre vatten förefinnes mellan öfre
och undre vattenstånden – är den af föga betydelse, emedan,
då lågan kommit så högt, den icke vidare har någon så
synnerligen hög temperatur och således ej förmår att särdeles
mycket uppvärma och skada plåten.
En anmärkning åter, som kan göras mot alla pannor, och
således äfven de stående, hvilka ej hafva egna eldstäder utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0021.html
