- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
23

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3. 20 Januari 1872 - Van der Weyde: Nytt förfaringssätt att pröfva petroleums antändbarhet - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hållpunkt för en jemförande pröfning af de olika slags oljorna,
för hvilket ändamål det bäst lämpar sig att använda ett
graderadt rör, för att kunna direkte uppmäta qvantiteten af de i
oljan befintliga flyktiga ämnena.

Denna metod är icke utsatt för osäkerheten hos det
vanliga pröfningssättet, vid hvilket en oren och farlig olja till följd
af långsam och så småningom försiggående upphettning kan
synas vara af bättre qvalitet; ty då pröfningen försiggår i ett
svagt luftdrag, bortföras ångorna omedelbart efter bildandet,
hvarigenom deras antändande naturligen blir omöjligt. Det
nya förfaringssättet åsidosätter det farliga användandet af all
eld, medgifver en större noggranhet samt tillförlitlig
uppmätning, så att intet fel kan uppstå.

Detta petroleumprof är basseradt på det faktum, att alla
ångor, som petroleum afgifver, äro brännbara, samt att, om
kerosen eller dylika preparat af rå petroleum vid den angifna
normaltemperaturen af 44° afgifver ångor, det ej är nödigt att
undersöka, huruvida dessa kunna antändas eller ej; utan är det
tillräckligt att samla dem i ett lämpligt kärl, hvarigenom
vinnes den särskilda fördelen, att man kan mäta de utvecklade
ångornas mängd, då det ej till följd af tillfälligtvis öfver
vätskans yta framstrykande luftströmmar kan förloras någonting af
ångorna.
        (Se. American.)

*

Notiser.


Timmer i grufvor. Då trävirke i Tyskland blir allt
dyrare och dyrare, har man redan länge sökt ersätta detsamma
vid byggnader i grufvor med gamla jernvägsskenor, hvilka ännu
erhållas till ett temligen moderat pris. Detta byggdadssätt är
isynnerhet mycket anlitadt i kolgrufvorna nära Zwickau i
Sachsen, hvarest för detta ändamål den årliga konsumtionen af
gamla räler för närvarande uppgår till ett värde af minst 2,700,000
rdr. På andra ställen har man med ifver bemödat sig att bevara
timret från förstöring, genom att impregnera det med sådana
ämnen som klornatrium, kopparvitriol, zinkklorid, karbolsyra,
stenkolstjära m. m. Det synes såsom om de organiska ämnena,
t. ex. tjära, kreosot, karbolsyra m. fl. på sista tiden vunnit
mera förtroende i de tyska grufvorna. Åtminstone i preussiska
Sachsen, Öfverschlesien, vid Ibbenbüren i Westfalen samt
Thuringia och Saarbrücken i Rhenprovinsen begagnas de mycket
och med fördel. Andra grufvor, t. ex. de i Harzbergen,
föredraga zinkklorid, som der erhålles för godt pris och befinnes
vara särdeles verksamt.

Köldens verkan på gjutjern. I ett tryckeri i Paris, hvars
pressar drifvas med en 12 hästkrafters ångmaskin, uppställd i
en slags glaspaviljong, inträffade under den sista, der rådande
stränga kylan följande händelse. Sedan maskinen den 8
sistlidne December kl. 2 e. m. afstannades, var den hela
eftermiddagen och följande natten till kl. 8 på morgonen den 9 utsatt
för en köld af nära 6° under fryspunkten. Då den skulle åter
sättas i gång, vidtog maskinisten den försigtigheten att först
vrida den rund ett hvarf för att öfvertyga sig, att ej någon is
bildat sig i cylindern. Resultatet häraf var tillfredsställande,
men så snart ångan påsläpptes och maskinen gjorde sitt första
slag, kunde ej ramverket, som af kylan betydligt
sammandragits, ej motstå påkänningen, utan sprang sönder i trenne stycken.

För behandling af de vanligast f örekommande fläckarne å tyger
gifver dr L. Rigler i sitt nyligen publicerade arbete: "Leitfaden
der Haushaltungs-Lehre" följande på ett öfverskådligt sätt
anordnade föreskrifter:
Fläckar af På hvita tyger. På färgade På sidentyger.
bomullstyger. ylletyger.
Mekaniskt vidhäftande delar. Piskning, borstning och vattenstrålar från en viss höjd på den afviga sidan af tyget.
Slem, socker, gelé. Tvättning med ljumt vatten.
Fett. Tvättning med tvål eller lut. Tvättning med ljumt såpvatten. Försigtig tvättning med tvål eller kaustik ammoniak. Benzin, eter, ammoniak, lera, magnesia, krita, äggula,
Oljefärg, fernissa, harts. Terpentinolja, sprit, benzin och derpå tvål. Benzin, eter, tvål, svagt och försigtigt.
Stearin. Stark och ren sprit.
Växtfärger, rödvin, frukt, rödt bläck. Svafvelångor eller varmt klorvatten.Tvättning med varmt tvålvatten eller kaustik ammoniak. Likasom för färgade bomulls- och ylletyger, men svagt och försigtigt.
Alizarinbläck. Ju äldre fläckar, desto mera koncentrerad vinstenssyra. Om färgen tillåter, utspädd vinstenssyra. Likasom vidstående, men försigtigt.
Blod- och ägghvitehaltiga fläckar. Tvättning med ljumt vatten.
Rost och galläpplebläck. Varm harssyra, utspädd saltsyra, derpå tennspån. Vid äkta färg försökes upprepade gånger med citronsyra. Likasom för bomullstyger; vid naturfärgad ull äfven med utspädd saltsyra. Inga försök utan att det onda förvärras.
Kalk, lut och öfver hufvud alkalier. Vanlig tvättning. Starkt utspädd citronsyra, hvilken med fingerspetsen bör fördelas droppe för droppe på den fuktade fläcken.
Syror, ättika, surt vin, jäst, sur frukt, etc. Vanlig tvättning, för frukt äfven med varmt klorvatten. Allt efter ömtåligheten hos tyget och färgen mera eller mindre utspädd ammoniak, som fördelas med fingerspetsen droppvis på den fuktade fläcken.
Garfämne från kastanier, frukt eller gröna nötskal och läder. Bleklut, varmt klorvatten, koncentrerad vinstenssyra. Allt efter känsligheten och färgen hos tyget mera eller mindre utspädt klorvatten, som med en lapp anbringas varmt och droppvis på den fuktade fläcken och derpå åter afspolas.
Tjära eller vagnssmörja, blandad af fett, harts, kolpartiklar och träättika. Tvål, terpentinolja, afvexlande med fallande vatten. Ingnidning med svinfett, derpå intvålning, då tyget får ligga en tid, allt omvexlande med tvättning med vatten och terpentinolja. Likasom vidstående, men mycket försigtigt; i st. för terpentinolja benzin och högt fallande vatten, blott på baksidan af fläcken.
Ytans skadande genom svedning. Gnidning med i varmt klorvatten doppade lappar. Om möjligt omfärgning och ruggning. Ingen hjelp.

*


illustration placeholder

Herrar Annonsörers uppmärksamhet fästes vid fördelen
af att i adresslistan å följande sida införa sina adresser.





<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free