- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. 27 Januari 1872 - Den Nordiska Industri- och Konst-utställningen i Köpenhamn 1872 - Fabriker, manufakturer och handtverkerier i Sverige 1870

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stora antal artiklar, som till utställningen blifvit anmälda, ansågs
uppförandet af ett annex nödvändigt och derjemte lämpligast att dit
förlägga hela konstafdelningen. Detta annex, som kommer att
uppställas på en vacker plats å den gamla bastionen är 70 svenska fot
långt och innehåller i midten en 34 fot bred stor sal efter
byggnadens hela längd och å hvardera sidan ett lika långt, 10
fot bredt galleri. Dessa gallerier äro afsedda att användas
för utställning af gröfre industriprodukter. Dessutom kommer
af den danska komitén ett annex att uppföras bakom stora
byggnaden, hvaruti skola placeras sådana föremål, som ej
kunna inrymmas eller lämpa sig för utställning i någon af
ofvannämnde lokaler.

I den motsatta änden af byggnaden och midt för den ,
svenska afdelningen har Norge sin plats, likaledes genomgående
alla tre våningarne, ehuru till proportionsvis mindre omfång.

Vi lemna för denna gång detta ämne med angifvande af
den klassindelning, som blifvit bestämd för de föremål, hvilka
komma att utställas:

Klass 1. Konstverk: målningar, bildhuggerier;
arkitektoniska, dekorativa och andra ritningar och modeller; konsttryck,
gravyrer och dylika arbeten.

Klass 2. Ritningar och modeller till
civil-ingeniörsarbeten; topografiska arbeten.

Klass 3. Examensritningar och andra arbeten från
tekniska skolor och folkskolor.

Klass 4. Arkeologiska föremål, som kunna bidraga till
upplysning om arbetets historia. Nationaldrägter och liknande
föremål, som utvisa befolkningens lefnadsvanor och arbetssätt.

Klass 5. Papper, rit- och skrifmaterialer; målarearbeten,
vaxduk, rullgardiner och tapeter; bokbinderi- och
portföljarbeten; boktryck, stentryck, kopparstick och träsnitt; fotografier.

Klass 6. Matematiska, fysiska, optiska och kirurgiska
instrumenter; ur; musikaliska instrumenter;
undervisningsmateriel; mynt, mått och vigt.

Klass 7. Lin, hampa, bomull, ull, silke, fjäder, hår och
dylikt samt deraf förfärdigade arbeten, såsom spunna, väfda,
filtade, stickade, broderade, färgade och tryckta saker;
repslagarearbeten, borstbindarearbeten; artificiela blommor; färdiga
klädespersedlar; hattar.

Klass 8. Pelsverk, läder, skinn: guttapercha och
kautschuk samt arbeten deraf, såsom bundtmakare-, sadelmakare-,
skomakare- och handskmakarearbeten.

Klass 9. Trä, horn, ben, kork oeh dylikt samt arbeten
deraf, såsom tunnbindare, svarfvare- och andra träarbeten;
korgmakarearbeten; kammakarearbeten; möbler och
bildhuggarearbeten samt tapetserare- och dekorationsarbeten.

Klass 10. Ler- och stenarbeten, fajens, porslin, glas och
dylikt; stenhuggeriarbeten; föremål af cement och dylikt.

Klass 11. Arbeten i ädla och oädla metaller, såsom
gjutgods, möbler och liknande husgerådssaker af jern; grof- och
klensmedsarbeten; vapen; arbeten i bly, koppar, zink, tenn m.
m.; arbeten af metalltråd; pläter och galvanoplastiska arbeten;
arbeten i ädla metaller.

Klass 12. Maskiner och redskap i allmänhet;
landtbruksmaskiner; landtbruks- och trädgårdsredskapen fiskredskap;
vagnar; modeller till byggnadsarbeten; skeppsbyggeriarbeten och
dylikt.

Klass 13. Malmer och mineraler; kemiska och
farmaceutiska fabrikater; cement; gödningsämnen; färgstofter,
lysningsämnen, talg, vax, oljor; såpa, tvål och parfymer.

Klass 14. Sädes- och frösorter, mjöl och gryn m. m.;
bröd och konditorivaror; konserverade födoämnen; smör, ost,
fläsk och dylikt; vin, spritvaror och öl; ättika; mineralvatten;
tobak.

Fabriker, manufakturer och handtverkerier i
Sverige 1870.


        (Forts. fr. sid. 19.)

Väfnadsfabriker, 1. Bandväfverierna voro 1870 till
antalet 7, alla belägna i Stockholm, och sysselsättande 31 arbetare.
Vid dessa fabriker tillverkades:
Tillverkningsbelopp. Tillverkn.värde.
siden-och ordensband 283047 fot – 2968 st. – 20109 rdr,
halfsidenbaud . . . 19760 fot – – – – 365 rdr,
bomullsband . . . 2865997 fot – 1984 st. – 16605 rdr,
linneband . . . 310240 fot – – – – – 2752 rdr,
diverse band . . . 165352 fot – 17400 st. – 18927 rdr,
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa 3644396 fot – 22352 st. – 58758 rdr.</table>
Sistnämnde summa, 58,758 rdr. öfverstiger med 5,509 rdr
tillverkningsvärdet för 1869, men är 1,235 rdr lägre än årliga
medelvärdet under perioden 1865–69.

2. Bomullsväfverierna voro 1870 till antalet 18 med
1,576 arbetare och använde 676 hästkrafters drifkraft och
2,567 maskiner. Tillverkningarne, bestående af bornullslärft,
kalliko, domestik, fustians, madapolam, moleskin, möbeltyg,
shirting, twills m. m., uppgingo till 50,691,148 fot (15,050,200
m.) och 10,737 stycken, i värde uppskattade till 6,421,287 rdr.
Sammanställas första och sista femårsperioden från och med
1845 till och med 1869, så visar sig att tillverkningen från
den förra, 1845–49, hvilken utgjorde 3,521,701 fot (1,045,650
m.) och 62,164 stycken, värda 636,480 rdr, till den senare,
1865–69, ökats, hvad beträffar beloppet i fot, med 837 proc.
och värden med 693 proc. 1870 års tillverkning öfverstiger
årliga medeltillverkningen för sistnämnda perioden till beloppet
med 17,731,968 fot (5,264,350 m.) och 3,148 stycken samt
till värdet med 1,373,478 rdr.

3. Hel- och halfylle-väfverierna voro 1870 till antalet
6, sysselsättande 221 arbetare, samt anlitande 128 hästkrafters
drifkraft och 195 maskiner, m. m.; och äro från dessa
följande tillverkningar uppgifna:
Tillverkningsbelopp. Tillverkningsvärde.
hel- och halfylletyg 234555 fot – – – – – 125635 rdr,
hel- och halfylleflanell 850 fot – – – – – 340 rdr,
flaggduk m. m. 13932 fot – – – – – 3343 rdr,
dukar och schalar – – – 33667 st. – 155629 rdr,
diverse väfnader 10720 fot. – – – – – 5432 rdr,
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa 260057 fot – 33667st. – 290379 rdr.</table>
Tillverkningsvärdet för 1870 är det lägsta som under något
af de senaste fem åren förekommit, och är 551,930 rdr mindre
än årliga medelvärdet för perioden 1865–69.

4. Klädesväfverierna, hvilka 1870 voro 55 till antalet,
hvaraf 40 ensamt i Norrköping, sysselsatte 4,124 arbetare och
använde 1,182 hästkrafters drifkraft samt 2,414 maskiner, m. m.
Tillverkningarne utgjorde
Tillverkningsbelopp. Tillverkningsvärde.
fint kläde . . . 410 fot. – – – – – 2050 rdr,
medelfint kläde . . . 39462 fot. – – – – – 130479 rdr,
groft kläde . . . 1541660 fot. – – – – – 2664113 rdr,
schalar, dukar, filtar, m. m . . . 3034672 fot. – 7163 st. – 6652625 rdr,
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Summa 4616204 fot. – 7163 st. – 9449267 rdr.</table>
Den för 1870 angifna tillverkningsqvantiteten är högre än
för hvardera af de fyra nästföregående åren anmälda samt
öfverstiger årliga medeltillverkningen under perioden 1865–69
med 953,262 fot (283,030 m.), och har tillökningen från
perioden 1845–49 till den nyssnämnda utgjort omkring 78 proc.
Deremot har värdet af tillverkningen i sin helhet från den
första till den sista af omförmälda perioder stigit med endast
8 proc. Det för 1870 uppgifna tillverkningsvärdet är högre
än något af de förut beräknade medelvärdena med undantag
af det för perioden 1860–64 och öfverstiger med 710,462 rdr
det årliga medelvärdet för perioden 1865–69.

5. Linneväfverierna, hvilka 1870 voro 3 till antalet,
sysselsatte 109 arbetare och tillverkade 1,427,373 fot (423,830
m.) och 9,171 stycken af ett sammanlagdt värde af 523,755
rdr; och öfverstiger detta, hvilket är den högsta hittills
uppgifna tillverkning, den årliga medeltillverkningen för perioden
1865–69 med 718,383 fot (213,290 m.) och 1,828 stycken
samt i värde med 275,175 rdr. Om äfven här de båda
femårsperioderna 1845–49 och 1865–69 sammanställas, så visar
sig, att medeltillverkningen, som under den förra utgjorde 27,928
fot (8,291 m.) och 1,006 stycken, representerande ett värde
af 17,606 rdr, till den senare ökats, hvad beträffar fotantalet,
med 2,439 proc. och med afseende på stycketalet med 629 proc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free