- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4. 27 Januari 1872 - Lysgasens användning för kokning och uppvärmning - Ny metod att framställa stål - Notiser - Upplysningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utom de omnämnda koknings- och
uppvärmningsinrättningarne finnes en mängd likartade, men alltid efter samma
principer konstruerade apparater, hvars beskrifning skulle blifva
för vidlyftigt. Till dessa kunna räknas: Kemp’s af Bunsen
förbättrade regulator, som har till uppgift att uppnå en
fullkomligt jemn temperatur, och mycket använd i kemiska
laboratorier; D. O. Edward’s s. k. "atmopyre", en apparat för
alstring af mycket höga temperaturer, och hvilken äfven
begagnas för kemiska analyser; den Heropath’ska
gaslödningslågan och den Griffin’ska blästerugnen, i hvilken alla vanliga
metaller kunna smältas; den Deville’ska gasugnen, hvaruti man
kan bringa omkring 400 skålp. (170 K.gr.) platina i flytande
tillstånd på 6 timmar, hvarvid förbrukas ungefär 420 kub.fot
(11 kub.m,) gas och lika mycket syrgas; den Gore’ska
gasugnen, som behöfver 35 à 47 kub.fot (0,92 à 1,23 kub.m.)
gas i timmen för att på 20 till 30 minuter smälta nära 0,6 skålp.
(0,25 K.gr.) koppar eller 0,4 skålp. (0,17 K.gr.) gjutjern; och
slutligen den på allra sista tiden synliga och särdeles
ändamålseniig befunna Perrot’ska gas-smältugnen.
                (Deutsche Ind.-Zeit.)

Ny metod att framställa stål.


"Engineering and Mining Journal" anförde nyligen följande:
"Vi gå nu en ny utveckling af stålindustrien till mötes. En
stor aflagring af jernmalm är upptäckt i grefskapet York,
hvilken besitter den ganska anmärkningsvärda egenskapen att,
behandlad med lämpligt gjutjern i en puddelugn, genom en
ganska enkel manipulering gifva ett godt stål. Malmens
förhållande till tackjernet måste helt och hållet rätta sig efter dettas
egenskaper samt efter den kolhalt, som önskas hos det
blifvande stålet. Enligt den hittills vunna erfarenheten kan af 80
proc. godt tackjern och 20 proc. malm framställas ett utmärkt
stål. Alla, som äro förtrogna med de nyare metoderna för
tillverkning af stål, veta att uppskatta värdet af upptäckten utaf
denna malm. Den är i närvaro af de mest erfarna fackmän
pröfvad vid de förnämsta jernverken i grefskapet York och har
vid alla tillfällen visat sig särdeles användbar.

Det vid försöken erhållna stålet nyttjades till stålhufvade
jernvägsskenor, hvilkas afprofning gifvit vid handen, att en
qvadrattum af skenprofilen är i stånd att bära 1120 c:r (47,61 tons),
hvilket ju kan betecknas såsom ett högst värdefullt resultat.

Den kemiska analysen af malmen visar att jernet utom dess
manganhalt är förbundet med kisel och aluminium. Malmen
är mjuk och kan lätt lossas med spade, men hårdnar fort i
luften. Professor Serley her uppskattat malmlagrets drägtighet
till 15 millioner tons. Några månader efter upptäckten har
en stor uppståndelse bland jernverksegarne framkallats, hvilka
önskn erfara något närmare om malmens behandling; beträffande
hvilken dock intet mera kan för ögonblicket sägas, än att den
försiggår i puddelugn".

Notiser.


Ny användning af slagg. Vid senaste sammanträde å
Franklin Institute i Philadelphia visade mr Coleman Sellers
prof på ett material, hvilket vi tro nu för första gången blifvit
tillverkadt och användt för praktiska behof. Produkten eger
stor likhet med bomull, hvilken den utan tvifvel vid vissa
tillfällen kan med fördel ersätta, men vid närmare granskning
befinnes den mera lik spunnet glas, hvilket det också i
verkligheten är. Detta material uppkommer genom att leda en
ångstråle genom en ström af flytande slagg, hvarvid denna
utblåses i fina trådar, stundom två à tre fot långa. Dessa något
elastiska trådar sönderdelas vidare i en mängd finare, och då
färgen hos ämnet är hvit, blir namnet "mineralull" särdeles
passande, isynnerhet då det förekommer i kompakta massor.
Detta materials anmärkningsvärda oledande förmåga i förhållande
till värme, äfvensom den stora qvantitet luft, det kan innesluta,
synes göra det mycket’lämpligt såsom ett icke värmeledande
ämne att begagna omkring ångpannor och ångrör – en
användning, hvars praktiska värde man tör närvarande håller på
att undersöka.

Fosforbrons. Några nyligen inför en komité af franska
akademien utförda experiment för utrönande af denna nya
legerings egenskaper och förtjenster, hafva utfallit med mycket
goda resultat. Ett af dessa experiment var sprängningsförsök
med en 6-pundig kanon af fosforbrons, jemförd med en likadan
kanon af vanlig metall, gjuten vid det kungliga gjuteriet i
Liège. Resultatet visade, att den sistnämnde kanonen hade
brustit, då den nya ännu med full säkerhet kunde begagnas.
Den använda bronsen åstadkoms genom att till metallen efter
gamla kanoner sätta något fosforkoppar. Af den stora hårdhet,
seghet och styrka, som detta material äfven enligt flera andra
försök visat sig ega, synes man kunna sluta till en ganska stor
användning för detsamma i en framtid. Såsom exempel på dess
användning för maskiner må nämnas, att ett par kugghjul till
ett universal-valsverk varit i bruk i 10 månader, då kuggarne
voro utnötta, men ingen af dem brustit eller spruckit. Det
har likaledes blifvit med fördel användt till kolfvar för
hydrauliska pressar, excenterringar för lokomotiv, pistonstänger och
bultar till ångcylindrar m. m.

En krumcirkel, som samtidigt med diametern mäter
cirkelrunda förmåls omkrets
erhålles, om cirkelns ben
utsträckas åt motsatta sidan och afståndet mellan spetsarne på denna
sida göres 3,1416 (a) gånger så stort som mellan dem på
krumsidan. Om således diametern af en axel uppmätes med detta
instrument på samma sätt som med en vanlig krumcirkel,
angifver afståndet mellan de andra, längre skänglarnes spetsar
direkte omkretsens storlek utan vidare räkning.

Upplysningar.


Under denna afdelning lemnas allmänheten tillfälle att
medelst framställande af frågor, som falla inom det tekniska
området, och dylika frågors besvarande ömsesidigt gagna och
utbilda sig. Redaktionen förbehåller sig dock rättighet att granska
alla insända förfrågningar, innan de i tidningen intagas.

Frågor:

Huru beredes smergelskifvor till slipning och polering?
                        Mfj.


Af hvem och till hvad pris tillverkas s. k. spiraltermometrar for
varmbläster,
och till huru hög temperatur kunna de begagnas?
                        Mfj.

Huru beredes på enklaste sätt flytande, lim?
                        Prenumerant.

Huru skall hvete-stärkelse behandlas för att öfvergå i gummi?
                        Prenumerant.

Svar:

Mfj. Tillverkningen -af smergelskifvor är beskrifven i N:o 12 af
Ill. Teknisk Tidning, 1871, sid. 93.

OBS.! Herrar ingeniörers,
konstruktörers, fabrikanters,
verkstadsegares, m. fl:s

uppmärksamhet fästes vid, till redaktionen,
för att bereda tillfälle till en hastig och
allmän spridning af kännedomen om
någon ny uppfinning eller i öfrigt intressant
och allmännyttig konstruktion och
tillverkning, med beredvillighet öppnar
tidningens spalter för dessa och biträder vid
beskrifningars uppsättande utan annan
ersättning än för anskaffandet af träsnitt
till den illustration, som möjligen erfordras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free