- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
33

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 5. 3 Februari 1872 - Bokskåp - Robert Mallet: Ett oskrifvet kapitel om jernets metallurgi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra årgången.

N:o 5.         Stockholm den 3 Februari         1872.


Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: 2,50 rdr per qvartal.
Lösnummer 25 öre.

Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Jakobs Kyrkogata 3, 2 tr. upp.

Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––

Innehåll:


Bokskåp, komponeradt af prof. F. W. Scholander (illustr.). Ett oskrifvet
kapitel om jernets metallurgi, af R. Mallet (forts.). Tillgodogörande af affall
vid åtskilliga fabrikationer: II, af A. W. Cronquist. Specialprogram för
framställning af olika sätt att tillgodogöra affall vid verldsexpositionen i
Wien 1873. Danks roterande puddelugn (illustr.). Nyare rön, beträffande
explosiva ämnen, efter F. A. Abel: I, Krut (forts). Om svenska, plogarne
vid landtbruksmötet i Göteborg. Adresslista. Annonser.
–––––
illustration placeholder

Bokskåp,
komponeradt af prof. F. Scholander.

Bokskåp,


komponeradt af professor
F. W. Scholander.

Bland kronprinsessans af
Danmark bröllopspresenter var
äfven, såsom bekant, ett
bokskåp, hvaraf härjemte gifves
en afbildning. Ritningen till
detsamma är utförd af
professor F. W. Scholander,
skulpturarbetet af herrar H. Nerpin
och A. Lundmark och
snickeriarbetet af herrar E.
Bohman
och K. Edberg,
Emaljerna och vaserna äro från
Gustafsbergs och Rörstrands
fabriker.

Ett oskrifvet kapitel
om jernets metallurgi.


Af Robert Mallet.

De äldsta stycken jern,
smidda af menniskohand, som
bevarats till vår tid, äro
sannolikt bladet till en sax, funnet
af Belsoni under grunden till
en granitsfinx vid Karnak; en
plåt eller möjligen knifklinga,
funnen af öfverste Howard
Wyde och inbäddad i
murverket till den stora Pyramiden
samt upptäckt efter en der
utförd sprängning; och större
delen af en såg, uppgräfd af
mr Layard vid Nimrod. Alla
dessa finnas nu i British
Museum i London. Antages
Pyramiden hafva existerat redan
2,000 år före vår tideräkning,
samt att de metallurgiska yrkena
i Egypten behöft några
århundraden för att uppkomma och
förbättras, måste detta blad,
inbäddadt i det kolossala
murverket till Pyramiden, häntyda
på jernets och stålets bearbetning vid en tidpunkt af mellan 4,000 och 5,000 år före den
närvarande tiden. De myckna verktyg, som blifvit utförda i
Egypten, visa äfven, att öfverflöd på dessa båda materialer
äfven måste hafva funnits. Ehuru Egypten ännu påstås vara
det land, hvarest de tidigaste historiska minnesmärken,
äfvensom historiska och quasi-historiska berättelser om vår ras
blifvit anträffade, så hvarken
följer häraf, ej heller synes
sannolikt, att detta lands tekniska
konst härledts eller utvecklats
helt och hållet inom dess egna
gränser. Vaggan för dess konst,
likasom dess innebyggares, har
stått någon annorstädes, och
allting tyder på ett österut
beläget ursprung.

Utan att ens försöka att länk
för länk följa kedjan i beviset
härför – i flera afseenden
tydligt, men i många punkter
äfven dunkelt – våga vi tro,
att kunskapen om jernets
bearbetande kommit till
Egypten öster ifrån samt hade, om
icke sitt ursprung, sin tidigaste
period i Central-Asiens
högländer. Sålunda, om man
medgifver den någon tid för
spridningen söderut och
vesterut, var jernets
bearbetning-bekant i Asien för 5,000,
kanske 5,500 år sedan. Detta
gifver dock ej några
anvisningar om den verkliga
uppkomsten af denna konst, likasom
ej heller om sjelfva
upptäckten, hvilken måste hafva
föregått. Någon Tubal Cain måste
hafva funnits, som först
upptäckte, att de spröda och
glanslösa styckena af en tung,
röd- eller brunaktig sten eller
kompakt lera kunde genom
upphettning och hamring förvandlas i ett
tillstånd, då massan blef
tyngre, hårdare och segare och ej
kunde utsträckas annat än
genom slag, då den var varm,
samt att den, då den afbröts
eller slipades på en sten,
visade en hvit yta af metallisk
glans. Det är dock
sannolikare, att det funnits många
Tubal Gaius, d. v. s. många
sådana af hvarandra oberoende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free