- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
44

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 6. 10 Februari 1872 - J. O. A.: Grafisk beräkning af areor å tvärprofiler - Ny maltrensningsmaskin - Nyare rön, beträffande explosiva ämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Enligt en annan metod, som understundom är fördelaktigare,
förfares på följande sätt (fig. 2). Man drager från B en linie

Fig. 2.
illustration placeholder

parallel med AC, gör sedan med D till medelpunkt samt 2
till radie en afskärning vid B1, drager AF parallel med B1D
och nedfäller från C den vinkelräta CF, som angifver arean.
Beviset är lika enkelt som i föregående fall, men är svårt att
angifva utan nödiga konstruktionslinier.

Följande metod är mera direkt än föregående, ehuru icke
alltid användbar. Med C till medelpunkt och 2 till radie (fig. 3)

Fig. 3.
illustration placeholder

ritas en cirkelbåge. Genom A drages en linie B1F, som
tangerar nämnde båge; derpå lägges limalen utefter AC och flyttas
parallelt till punkterna B och D, hvarvid afskärningar göres
vid B1 och D1. Linien B1D1 angifver då arean, ty de två
trianglarne ABB1, och ACD1, äro tillsammans lika stora med
den gifna profilen, och som de båda till höjd hafva 2 enheter,
angifves summan af deras ytor af summan af deras baser. Detta
lösningssätt är outförbart då AC är mindre än 2.

Förekommer vid en tvärprofil såväl fyllning som gräfning
(fig. 4), erhålles skilnaden på följande sätt. Med C till

Fig. 4.
illustration placeholder

medelpunkt och 2 till radie beskrifves en cirkelbåge; genom
A drages en tangent AF; derpå lägges linialen utefter AC
och flyttas parallelt till B och D, hvarvid afskärningar göres
AF i B1 och D1 (står å figuren D, hvilket bör vara D1).
Linien B1D1 angifver då skilnaden mellan fyllnads- och
gräfnings-areorna; ty trianglarne ABC och ACD äro lika stora
med två trianglar AB1C och AD1C, hvilkas areor, emedan de
hafva samma höjd 2, angifvas af AB1 och AD1. Skilnaden
mellan deras areor angifves då af D1B1.

Om man utefter en rät linie vinkelrätt afsätter dessa på
något af ofvannämnde sätt erhållna areorna representerande
linier på tvärprofilernas afstånd osh sammanbinder deras
ändpunkter, så erhålles ett slags diagram öfver kubikinnehållet, ty
arean på den figur, som inneslutes mellan den horisontela, den
öfre brutna linien samt två vertikala linier måste, uppmätt uti
den gifna skalan, finna sitt uttryck i ett tal, som angifver
kubikinnehållet mellan de två tvärprofiler, hvilka nyssnämnde
vertikala linier representera. Uppgörandet af ett sådant diagram
kan understundom vara fördelaktigt vid större jordarbeten.

I en följande uppsats skola vi visa den metod, som bör
följas vid beräkningen af mera komplicerade tvärprofiler.
(Forts.)                         J. O. A.

Ny maltrensningsmaskin.


Denna maskin har till ändamål att befria det vid
ölbryggerier erforderliga maltet från frön och dam. Anordningen
härför är, såsom af figuren å nästa sida synes, följande:

Maltet tillföres maskinen genom den å dess öfre del
befintliga fördelningsapparaten tid efter annan i bestämda
qvantiteter. Det kommer då in i en konisk cylinder, som
rundtomkring är inklädd med en trådväfnad. Under roteringen faller
maltet genom den sålunda anbragta sigten i en derunder befintlig
samlingslåda. Föroreningarne såsom halm, qvastqvistar, stenar
m. m. föras så småningom till cylinderns vidare ände, der de
utkastas. Samlingslådan leder maltet i den egentliga
rensningsmaskinen, hvilken består af en cylinder af gjutjern, i hvilken
en axel sättes i rörelse, som medelst en på densamma anbragt
inrättning skiljer fröen från maltet. Derigenom att denna
inrättning är lätt ställbar, blir det möjligt att längre eller
kortare underkasta maltet denna operation, så att äfven malt, som
en längre tid legat uppblandad med frön, kan derifrån befrias.
Maltet äfvensom fröen falla ur sistnämnde cylinder i en trumma, ur
hvilken maltet utkastas, i det den passerar en genom en
ventilator alstrad luftström. Fröen nedfalla genom den nedre
änden af den lutande trumman i ett för dem afsedt rum, under
det att maltet utkommer vid trummans andra ände.

Maskinen arbetar mycket lätt och utan buller. En
hufvudfördel hos densamma är, att den nästan icke alls är
underkastad reparationer, då de arbetande delarne icke äro utsatta
för att belamras med dam och smuts. Dylika maskiner kunna
erhållas från Goetjes, Bergmann und Comp:s fabrik vid
Reudnitz, Leipzig.
                        (Ill. landwirthschaftl. Zeit.)

Nyare rön, beträffande explosiva ämnen.


Efter F. A. Abel, kemist vid krigsdepartementet i Woolwich.

I.

Krut.

(Forts. fr. sid. 39.)

Egendomligt är det förhållandet, att såväl i 10 tums som
12 tums, 25 tons-kanoner de resultat, som erhöllos med först
beskrifna pressionsmätare, fullständigt öfverensstämde med de,
som bekommos med chronoscopet, men att deremot de äldre
krutsorterna L. G. och R. L. G. visade sig helt annorlunda
icke allenast i förhållande till resultaterna af de olika
experimentmetoderna utan äfven inom samma experimentserie med
pressionsmätaren, använd å olika delar af krutkammaren.
Anledningen till detta förklaras af kapten Noble vara en
vågrörelse, som uppkommer i gasblandningen just i det ögonblick,
den bildas, isynnerhet hos ett snabbt afbrinnande krut. Innan
projektilen börjar röra sig i kulloppet, förändras denna
gasblandnings lefvande kraft i tryck mot projektilen och ger
sålunda anledning till ett utomordentligt tryck i krutkammaren
under en kort tid. Man har förut visat genom experiment
vid Woolwich, att, om en laddning trögt brinnande krut
antändes å den punkt, som är mest aflägsen från projektilen, eller
om patronerna äro tilltagna af mer än vanlig storlek, blir den
lokala pressionen lika starkt utvecklad som med snabbt
brinnande krut. Dessa, som det tyckes, små motsägelser
ådagalägga tydligt, att ehuru utvecklingen inom kruttillverkningen
och studiet af krut under senare åren gått raskt framåt, dock
mycket ännu återstår att reda. Sannolikt kommer man derhän,
att hvarje kaliber och art af kanoner erfordrar sitt särskilda
slag af krut.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free