- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. 17 Februari 1872 - Portgaller af smidesjern - C. Ahlborn: En vigtig fråga att taga i betraktande vid inrättandet af ett konstindustrimuseum i Sverige. Föredrag hållet vid Svenska Slöjdföreningens sammanträde den 7 Februari 1872

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra årgången.

N:o 7.         Stockholm den 17 Februari         1872.



Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: 2,50 rdr per qvartal.
Lösnummer 25 öre.

Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Jakobs Kyrkogata 3, 2 tr. upp.

Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––

Innehåll:


Portgaller af smidesjern, komp. af H. R. v. Terstel (illustr.). En vigtig fråga
att taga i betraktande vid inrättandet af ett konstindustrimuseum i Sverige,
föredrag af ornamentsbildhuggare C. Ahlborn. Herr J. G. Granlunds
motion om anslag till understöd åt yrkesidkare med flera för inhemtande af
teknisk bildning i utlandet. Meddelanden från utlandet: II. Sax för
afklippning af stagbultar (illustr.). Bönskärningsmaskin (illustr.). Danks
roterande puddelugn (slut). Nyare rön, beträffande explosiva ämnen: IV
och V (slut). Notiser. Patenter. Adresslista. Annonser.
–––––
illustration placeholder

Portgaller af smidesjern,
komponeradt af H. R. von Terstel.

Portgaller af smidesjern,


komponeradt af H. E. von Terstel.

Portarne på hufvudfasaden till erkehertig Ludvig Victors
palats i Wien afslutas med öfverstycken i gallerform, af hvilka
ett framställes i nedanstående illustration. Teckningen är utförd
af Heinrich Ritter von Terstel, professor vid Polytekniska
institutet i Wien. Särskilda partier, såsom rosetter m. m. äro
förgyllda. Till kompositionen sällar sig detta vackra
smidesjernsarbete till den senare renaissancens förträffliga mönster,
hvilken utöfvade smedsyrket i alla dess grenar med den största
virtuositet och i Tyskland efterlemnade åtskilligt beaktansvärdt.
Klensmedsmästaren Bernt i ofvannämnde stad öfvertog
utförandet af dessa galler och har till fullo visat sig vuxen sin
uppgift.                         (Blätter fur Künstgewerbe.)

En vigtig fråga att taga i betraktande vid
inrättandet af ett konstindustrimuseum i Sverige.


Föredrag hållet vid Svenska Slöjdföreningens sammanträde
den 7 Februari 1872


af ornamentsbildhuggare C. Ahlborn.

Med anledning af den för
närvarande på Svenska
Slöjdföreningens dagordning stående
vigtiga frågan, rörande
grundläggningen af
ett konstindustrimuseum, har
jag tillåtit mig samla några upplysningar
öfver ett ämne, som
står i nära
samband med denna
fråga; och
dervid ej velat
uraktlåta att fästa
föreningens
uppmärksamhet
derpå. Den
berör nämligen en
i Sverige, mig veterligen, lyckligtvis hittills icke utöfvad fabrikation
af åtskilliga, konstindustriens område tillhörande alster, hvilkens
förnämligaste tillhåll är Tyskland, Frankrike och Italien, der
denna slags industri på senare åren till följd af den
ekonomiska vinst, som idkarne deraf skördat, allt mer och mer utbredt
sig och fortfarande synes antaga allt större dimensioner; det
är nämligen förfalskningen af konstindustriela föremål.

De höga prisen å konst- och industrialster från förflutna
tidehvarf hafva i första rummet gifvit anledning till uppkomsten
af denna slags konstindustri, hvilken på senare tider, såsom
redan är nämndt, bedrifvits i åtskilliga länder med stor fördel
och i stort omfång inom nästan alla riktningar. Men nu
ligger den frågan nära, hvarföre dessa föremål, som likna gamla
konstverk ända till förvexling, icke kunna utgifva sig vara, hvad
de äro, alster utaf vår tids tillverkning för att kunna betinga
sig samma höga pris? Hufvudgrunden ligger väl i menniskors
fåfänga, hvilken ger sig tillkänna på ett eller annat sätt, hos
en del äfven i att kunna skryta med egandet af något sällsynt
föremål, som är svårt att erhålla; ty till ren fägnad öfver
formernas skönhet kunna endast få höja sig, utan måste i
allmänhet dessa föremål ega karakteren af att vara en sällsynt
raritet, om de skola anses ega något nämnvärdt värde. Derföre
blir af så många, hvilka icke en gång äro fastade vid dessa
ting till följd af deras historiska intresse, egandet af det svårt
ernådda föredraget framför det, som hvar och en lätt kan
förskaffa sig. Man hör ofta skickliga konsthandtverkare i
utlandet säga, att de äro tvungna till imiterande af det gamla med
dessa tillfälliga yttre kännetecken, emedan detta är det enda
medlet att gifva afsättning åt alstren. Och så inträdde den
sällsamma omständigheten, att den nuvarande konstindustrien
faktiskt i många af sina grenar i dessa länder står på en
ståndpunkt, nära
liknande den
verkligen goda
gamla tiden, utan
att våga
offentligen tillstå det,
för att ej stöta
ifrån sig denna
stora mängd,
hvilken blott
söker efter det
"gamla". För
att visa. det
omfång och den
betydenhet, som
denna industri
redan har
antagit, vill jag här
endast i
allmänna drag
göra en liten
resumé öfver några
få grenar i
denna konstteknik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free