- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
52

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 7. 17 Februari 1872 - Herr J. G. Granlunds motion om anslag till reseunderstöd åt yrkesidkare med flera för inhemtande af teknisk bildning i utlandet - Meddelanden från utlandet: Sax för afklippning af stagbultar - Bönskärningsmaskin - Danks' roterande puddelugn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I sammanhang härmed torde
böra omnämnas, det Kongl.
Maj:t
äfven till riksdagen
inlemnat proposition om
anvisande af anslag till
reseunderstöd för besökande af
internationela expositionen i
Wien dr 1873 jemte andra
dermed sammanhängande
behof.


illustration placeholder

Sax för afklippning af stagbultar.

Meddelanden från utlandet.


II.

Sax för afklippning af stagbultar.

Vid ångpannor, der
ingängade och nitade stagbultar till
större antal förekomma –
således i första rummet
lokomotivpannor –, är det, som bekant,
ett besvärligt arbete med dessa
bultars afskärning, hvilket oftast sker för hand med mejsel,
och som, på samma gång det
är tidsödande, äfven enligt
mångas åsigt inverkar menligt på
stagbultens blifvande tätning.
För att förekomma dessa
olägenheter begagnar man sig af
den i närstående figur återgifna
saxen, hvilken isynnerhet funnit
användning vid härvarande
lokomotiv-verkstäder, der den visat sig vara af särdeles stor nytta.

Verktyget består af en uti en jernhylsa a vridbar ståltapp
b, hvilken af packningsskifvan c tryckes tätt intill hylsans
botten, som utgöres af en särskild fastnitad stålskifva d, lika tjock,
som den ingängade stagbulten bör hafva höjd efter
afklippningen, d. v. s. som erfordras till bildande af nithufvudet.
Genom den ofvanom packningsskifvan mutter-formade tappen
och bottenskifvan, hvilka just utgöra skärstålen, är borradt ett
hål, omkring 1/2 linie (1,5 m. m.) större än stagbultens diameter,
och hvars centrum icke ligger i tappens midt, utan på 4 liniers
(12 m. m.) afstånd från vridningsaxeln eller tappens
centrum. Medelst detta hål trades saxen öfver den
framskjutande delen af stagbulten och tryckes tätt intill pannplåten,
hvarefter tappen omvrides med muttern och en 7 fot (2,08 m.)
lång nyckel ungefär ett fjerdedels slag, under det hylsan vid e
har stöd mot närmast liggande stagbult och sålunda hindras
från att omvridas på samma gång som tappen. Härigenom
blifver den del af stagbulten, som ligger inuti sjelfva tappen,
förd åt sidan och afskuren. Afskärningen sker sålunda under
häfstångsförhållandet 1 : 150, om man antager, att kraften är
anbringad på 1 fots (30 c. m.) afstånd från nyckelns ände.
Skifvan d är fästad vid hylsan med 3 stycken 4 liniers (12
m. m.) nitar, och packningsskifvan fasthålles förmedelst 6
tilldragningsskrufvar af stål samt är dessutom försedd med ett
handtag g, hvarigenom verktyget blir lättare att handtera.
Som båda skärstålen äro utsatta för ganska stark
påkänning, infäller man såväl uti tappen, som bottenskifvan
stålbussningar f, hvilka, då de blifvit utnötta, lätt kunna aflägsnas
och ersättas af nya. Mellan packningsskifvan och hylsan ligga
dessutom mellanlägg af messing, hvarigenom, då dessa affilas,
locket kan tilldragas, när tappen blifvit "glapp".

Till arbetets utförande erfordras tre man, af hvilka en
sköter saxen och de andra nyckeln. Med en dylik sax kan
afskäras 10 à 15 stagbultar i minuten, antingen de äro af jern
eller koppar. Vi hafva varit i tillfälle, att se genomborrade
stagbultar – sådana de ofta förekomma vid lokomotivpannor –
afskurna på detta sätt, och utan att det genomgående hålet af
1 à 1,7 liniers (3 à 5 m. m.)
diameter blifvit hopstukadt eller
bultens geuomskärningsyta
deformerad.

Berlin i Februari
                K. J. W.

Bönskärningsmaskin.


Den i figg. 1 och 2 å
följande sida atbildade maskinen
är en likaså enkel som nyttig
husgerådsartikel, hvilken
underlättar det mödosamma arbetet
vid bönors skärning. Såsom
af figurerna synes, finnas i en
liten plåtkåpa, som fastskrufvas
vid bordet, tvenne valsar, af
hvilka den ena är försedd med
cirkelformiga knifvar och den
andra med motsvarande
inskärningar. Medelst en vef sättas
valsarne i rotation, och
bönorna, sorn först afbrutits i stycken
af lämplig längd, inskjutas
genom en öppning på kåpan
mellan valsarne, hvilka då
sönderskära dem, hvarpå de nedfalla
i ett underställdt kärl. Dessa
maskiner kunna erhållas i
olika storlekar hos W. Hertlein
i Leipzig.

                (Pract. Masch. Constr.)

Danks’ roterande puddelugn.


(Forts. fr. sid. 38.)

I senast utkomna nummer af "the Journal of the Iron and
Steel Institute" äro redan resultaten af de experiment, som i
Amerika blifvit utförda med Danks’ ugn af den förut omnämnda,
för detta ändamål dit utsända komitén; och skola vi i det
följande lemna .några utdrag ur den berättelse, hvilken, oaktadt
ännu åtskilliga analyser och prof ej äro afslutade, komitén
ansett sig böra omedelbart öfverlemna till offentliggörande.

Komiténs ledamöter voro: mr J. A. Jones från
Middlesbrough, mr G. J. Snelus från Dowlais och mr J. Lester från
Wolverhampton. Resan och de utförda experimenten hafva
naturligen förorsakat ganska betydande utgifter, hvilka dock
med frikostighet betäckts af landets jern-industriidkare. Efter
att hafva gifvit en generel beskrifning på sjelfva ugnen med
tillhörande verktyg och maskineri, fortgår komiterade med
redogörelsen för utfodringen af ugnen och dertill använda
materialer, hvaraf vi här återgifva följande resultat för tvenne ugnar:

Ugnen N:o 4.
För första utfodringen åtgick:
jernmalm . . . 3553 skålp.
tjock kalkvälling . . . 544 skålp. – – – –
slagg från puddelklämman . . . 507 skålp. – – – –
För den inre utfodringen åtgick:
pottery-ore . . . 1378 skålp.
ilmenit-bitar . . . 1613 skålp.
jernskrot . . . 117 skålp. – – – –
––––––––––––––––––––––––––––––
Summa använd malm . . . 6544 skålp.
Kol förbrukadt för torkning och utfodringen 7464 skålp.
Resultat af 5 på hvarandra följande skift:
erhållet puddeljern . . . 24651 skålp.
använd malm af olika sorter . . . 5963 skålp.
använd malm af pr c:r puddeljern . . . 24,10 skålp.
användt jernskrot . . . 473 skålp.
användt jernskrot pr c:r puddeljern . . . 1,92 skålp.
använd slagg från puddelklämman . . . 8530 skålp.
använd slagg pr c:r puddeljern . . . 34,20 skålp.
slagg, uttappad ur ugnen . . . 6012 skålp.
slagg pr c:r puddeljern . . . 24,39 skålp.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free