Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 8. 24 Februari 1872
- Herr C. Hammers museum
- J. H. F.: Några ord om industribolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andra årgången.
N:o 8. Stockholm den 24 Februari 1872.
Tidningen utkommer hvarje Lördag.
Pris: 2,50 rdr per qvartal.
Lösnummer 25 öre.
Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Jakobs Kyrkogata 3, 2 tr. upp.
Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––
Innehåll:
Herr C. Hammers museum (illustr.) Några ord om industribolag. Ett
oskrifvet kapitel om jernets metallurgi, af R. Mallet (slut). Axellager för
jernvägsvagnar, konstr. af öfveringeniör O. Busse (illustr.). Tillgodogörande af
affall vid åtskilliga fabrikationer: III. Affall vid hvitbleckstillverkningen.
Ny metod för beredning af blyhvitt. Ändring af afgiften för patent.
Patenter. Upplysningar. Adresslista. Annonser.
–––––
Herr C. Hammers museum.
Då för närvarande frågan om inrättandet
af ett konstindustri-muséum åter framträdt på
dagordningen – och den skall och måste så
göra, tills den vunnit en tillfredsställande
lösning –, vore det otvifvelaktigt på sin plats,
att äfven denna tidning upptoge detta för vår
industriela utveckling så vigtiga ämne till
diskussion. Vi anse dock icke blott önskvärdheten
utan äfven nödvändigheten af ett dylikt
museum, der studiet af såväl förgångna som
närvarande tiders alster inom de olika
industrigrenarne kunde blifva för våra yrkesidkare rätt
lefvande och välsignelsebringande, så
ovedersägligen och tydligt ådagalagd genom frågans
både oifentliga och enskilda diskutering, att,
hvad vi kunde hafva att säga, endast skulle
blifva ett upprepande eller en omskrifning af
det redan vid flere tillfällen anförda. Saken
synes oss i öfrigt så enkel och klar, att några
resonnemanger öfver densamma knappast
behöfvas. Också lära väl numera få, om ens
någon, finnas, som ej inser nyttan och vigten
af anskaffandet af sådana samlingar, som afses
att inrymmas i det ifrågavarande museet.
Det är numera endast fråga om det
lämpligaste sättet för planens realiserande, och detta
derjemte inom en ej alltför aflägsen framtid.
Den närmaste orsaken till att frågan
just nu åter dykt upp är den, att egaren till
det bekanta, vidtomfattande Hammer’ska
museum beslutit sig för att afyttra detsamma,
alldenstund dess vård och förvaltning med
dess nuvarande omfång öfverstiger en enskild
persons förmåga. Han har emellertid, innan
det utbjudes till utlandet, ansett sig böra först
söka om möjligt bevara det åt fäderneslandet
och derföre hembjudit det till inlösning af
staten. Med anledning häraf har framställts,
huruvida vid bildandet af ett konstindustrielt
museum det ej vore lämpligast och fortast
ledande till målet, om en större eller mindre
del af herr Hammers museum, hvars
konstindustriela afdelning är särdeles rikhaltig, kunde
för detta ändamål inköpas. Mycket har
skrifvits och talats äfven härom[1], och vi kunna
för vår del ej annat än på det varmaste instämma i deras åsigt,
som anse det vara icke blott en oersättlig förlust utan äfven
en verklig skam för landet, om man skulle låta detta gynnsamma
och säkerligen aldrig mera återkommande tillfälle att lägga en
i sanning aktningsvärd grund till ett konstindustrimuséum i
Stockholm gå sig ur händerna.
För att från vår sida i någon mån bidraga
till en allmännare kännedom om de produkter
af inhemsk industri, som herr Hammers museum
innehåller, hafva vi för afsigt att meddela våra.
läsare en och annan afbildning af några mera
framstående föremål och göra sålunda i dag
början med Skomakareembetets välkomma, en stor
pokal, utförd i silfver samt hel och hållen
förgylld och betäckt med rika ciseleringar.
Spetsen af locket är prydd med en figur. Pjesens
hela höjd är 2,03 fot (603 m. m.). Deo är
tillverkad på 17:de seklet, och sedan något
modifierad af Joh. Roland vid ålder-mannen W.
Brewing’s tid (omkring 1720). Den för
historien om de svenska yrkena särdeles vigtiga
sektion af den konstindustriela afdelningen i
Hammers museum, handtverksskråens
välkommor och tillhörigheter, som representeras af
närstående afbildning, är särledes fullständig
och har naturligen för oss ett ofantligt både
kulturhistoriskt och konstindustrielt värde.
Skomakareembetets välkomma,
pokal af förgyldt silfver
från herr C. Hammers museum.
Några ord om industribolag.
Det torde vara allmänt erkändt, att vårt
land i flera afseenden är särdeles väl lottadt
beträffande ett af produktionens vilkor, naturen.
Men då denna är det enda af
produktionsvilkoren, som menniskan ej genom sin drift och
företagsamhet kan skapa, så borde otvifvelaktigt,
om dessa sistnämnda egenskaper funnos i
tillräcklig grad, vårt land företrädesvis vara ett
industriidkande land. Vi veta, att så ej är,
oaktadt många rätt aktningsvärda bemödanden,
hvilka dock varit för få och isolerade för att
kunna utöfva inflytande på nationen i sin helhet.
Man har trott sig finna orsaken till detta
menliga förhållande i bristen på kapital och
företagsamhet. Hvad förstnämnde brist beträffar,
så är det för en nation, som verkligen vill hafva
kapital, endast en tidsfråga att förskaffa sig
sådant; ty kapital skapas genom arbete och
hushållning med arbetets resultat. Med det
senare hafva vi dock, sant nog, ej sysselsatt
oss så mycket som med det förra, och
kapitalbildningen har derföre varit mindre, än den
kunnat och bordt vara. Företagsamheten eller
begäret att använda kapitalet i produktionens
[1] Se bland annat herr C. Ahlborns föredrag
vid Svenska Slöjdföreningens senaste sammanträde,
Ill. Tekn. Tidn. N:o 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0061.html
