- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
69

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. 2 Mars 1872 - Dupuy de Lôme's luftbalong - Kalatschoff's fil-apparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

balongens fyllning. Den var färdig 1:sta Februari på aftonen
och hölls uppspänd hela natten. Kl. 2 på morgonen
nedsläpptes den tillräckligt, för att man skulle kunna fästa fast
båt, roder, fläkt, rör m. m. Förlusten af gas under natten
kunde ej uppskattas, och föregående experiment hade
ådagalagt, att det fernissade sidenet var fullkomligt pålitligt. Vinden
hade tilltagit i styrka, och de meteorologiska bulletinerna voro
allt annat än uppmuntrande. Detta oaktadt beslöt uppfinnaren
sig för att stiga upp, och efter att hafva lagat en liten skada
lemnade han marken kl. 1 eft.m.

Den medtagna ballasten uppgick till nära 16 c:r (680 K.gr.),
och balongen var i fullkomlig jemvigt. 3,70 c:r (157 K.gr.)
ballast utkastades, och den sålunda åstadkomna stigkraften förde
balongen med hastighet uppåt. En stark vind blåste från söder.
Få minuter efter afresan nedsänktes propelleraxeln i sina lager
samt sattes i gång af 8 man på en gång, att börja med sakta,
men derefter med ökad fart. Rodret vändes först åt höger och
derpå åt venster, hvarigenom man erfor dess inflytande på
balongens rörelse. Då skrufven sattes i rörelse, utöfvade rodret
omedelbart önskad inverkan på balongen, och bevisades häraf,
att balongen förvärfvat en tillräcklig hastighet i förhållande till
den omgifvande luften

Experimentet hade ett trefaldigt mål: att ådagalägga
balongens stabilitet, den relativa hastighet, som kunde uppnås,
samt huru balongen lydde roder, vare sig vid en bestämd kurs
eller vid kryssning. En på förhand kontrollerad anemometer
gaf balongens relativa hastighet, och en kompass, fästad i båten,
utvisade rörelsens riktning. För att uppmäta den kurs, som
följdes i förhållande till jordytan, var en liten skifva fästad vid
sidan af kompassen, parallelt med ett vertikalplan och i
riktning mot sanna norr. Skifvans yta var svartmålad, och
vertikalplanets hvit. Genom denna anordning var lätt att erhålla
en sigtlinie, då tillika skifvans vertikala ställning var
tillgodosedd genom sättet för kompassens upphängning. Genom att
observera ett klart fixeradt föremål på marken, då det
passerade under observatom, samt genom att derpå vända skifvan
i riktning mot samma föremål, då det passerat ur vertikalplanet,
kunde sålunda balongens väg afläsas direkte från kompassen.
Samma observation gaf äfven balongens absoluta hastighet.
Dess höjd togs med barometer.

Mellan kl. 1:15 och 2:35 eft.m. togos 8 observationer
af balongens höjd, af temperaturen, af vägen uppmätt i
förhållande till den magnetiska meridianen på jorden, af hvilka 4
togos, då skrufven stod stilla, och 4 då den hölls i gång af
åtta man. Kl. 2:30 eft. m. beslöt man att stiga ned, och kl.
3 tog balongen marken vid Mondécourt, eller precis vid den
by, som på kartan var utpekad genom den utlagda vägen, på
förhand beräknad på grund af riktningen och hastigheten. .

Nedstigningen utfördes med fullkomlig framgång och utan
någon olycka, trots vindens styrka. Mr Dupuy de Lôme anser
sig hafva kommit till följande resultat genom sin profresa: att
balongens stabilitet var fullständig, att den ej visade några
tecken till oscillationer under inverkan af skrufven, då denna sattes
i rörelse af 8 man, att ändringen af tyngden i båten ej
åstadkom någon märkbar rörelse. Den vertikala axeln förändrades
blott – under de mest ansträngande förhållanden – en obetydlig
del af en grad; men i längdriktning uppstod ingen förändring.
Vid jemförelse af balongens riktning, då den fick drifva fritt
för vinden, med den riktning, som gafs åt densamma, när
skrufven var i verksamhet, befanns, att resultanten gjorde med den
normala riktningen en vinkel af 12°. Det är sålunda
konstateradt, att den åt balongen meddelade hastigheten, med 27,5 slag
af skrufven, var 1,13 mil (6 1/2 miles) per timme, då hastigheten
på grund af vindens styrka allena uppgick till 4,51 à 6,42 mil
(26 à 37 miles) per timme.

Med en mekanisk motor af samma vigt som de åtta
männen, hvilka nu drefvo skrufven, skulle en 10 gånger så
stor kraft kunna erhållas, och den balongen sålunda meddelade
hastigheten borde kunna uppgå till 2,30 mil (13,6 miles) per
timme. Med en sådan kraft skulle det sannolikt blifva
utförbart icke blott att erhålla en större vinkel med vindens
riktning, utan äfven att under gynsamma omständigheter få
balongen att gå fullkomligt, som man ville.                 (Engincering.)

Fig. 1
illustration placeholder

Fig. 2.
illustration placeholder

Fig. 3.
illustration placeholder

Kalatschoff’s fil-apparat.

Kalatschoff’s fil-apparat.


Vi hafva redan en gång förut[1] under rubriken
"Meddelanden från utlandet" i denna tidning framställt en liten,
ganska nätt och vid verkstäderna i Berlin rätt mycket använd
apparat för filning och slipning, specielt af hålkelar. Då dylika
apparater allt mera börja vinna insteg vid de mekaniska
verkstäderna för att der i möjligaste mån ersätta det mödosamma
filningsarbetet för hand, är det med nöje vi anteckna hvarje
försök till vinnande af sagde, önskvärda mål; och meddela vi
sålunda i dag efter "der prakt;. Maschinenconstructeur"
beskrifning och teckning å en särdeles enkel inrättning för filning och
slipning.

Teknikern von Kalatschoff i Moskwa har vid den
Wieskofska maskinverkstaden infört en filapparat, som visat sig
förträfflig och så mycket hellre rekommenderas till allmänt bruk,
som den är mycket enkel och lätt att framställa. Principen för
konstruktionen synes vara tagen från inrättningarne för
maskinborstning, hvilka man nu finner hos de flesta hårfrisörer.
Apparaten består, såsom af ofvanstående figg. 1–3 synes, af en
stålspindel a med tvenne handtag b, b, på hvilken en lätt
löpande gjutjernsskifva c är uppträdd. En annan skifva e kan
skrufvas på den förstnämndas naf; och äro kanterna bå båda
skifvorna så afsneddade, att de kunna fasthålla en ring f,
hvilken centreras fullständigt emellan dem. Denna ring utgör det
egentliga verktyget samt är af stål och huggen på den
cylindriska ytan likasom en fil. Det är klart, att ett större antal
sådana ringar af olika form och finhet, motsvarande de olika
slags filarne, finnes för hvarje apparat. Skifvan c har vid
sidan ett spår, i hvilket ett guttaperchasnöre kan inläggas, som
från transmissionsinrättningarne i taket öfverför rörelsen till
apparaten. Så snart snöret spännes, sättes fil skifvan i rotation,
och till följd af elasticiteten i snöret blir apparaten flyttbar


[1] Ill. Tekn. Tidning 1871, N:o 46.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free