Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. 2 Mars 1872 - Ph. Neumann: Om knallqvicksilfver, dess tillverkning och användning - Patenter - Upplysningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4) Väggarne böra rappas med gips, hvilket måste göras med
omsorg, så att inga stycken af rappningen lossna och
nedfalla på hyllorna, der knallqvicksilfret förvaras.
5) Hyllorna böra vara af gran eller något annat mjukt
träslag, emedan pulvret har svårare att explodera på mjukt trä
än på hårdt.
6) Taken måste vara väl beslagna med läkter, och ingen
våning får finnas ofvanpå verkstäderna.
7) I de verkstäder, der fyllningen af kapslarne eger rum,
får ej mera än åttondedelen af den qvantitet knallpulver, som
anses behöfvas för dagens arbete, inbäras. Pulvret inbäres då
uti en låda af mjukt trä eller läder och placeras under arbetet
på ett trägaller, som blifvit lagdt öfver ett med vatten fylldt kärl.
8) Verkstäderna måste ofta rengöras och soporna kastas
antingen i vatten, eller, hvilket är ännu bättre, i vatten som
blifvit försatt med saltsyra.
9) Man skall betjena sig af så få verktyg som möjligt,
ofta torka dessa och tvätta dem mellan hvarje gång man
använder dem. Det orena, hvarifrån man befriar dem, måste
nedläggas i med vatten fyllda kärl.
10) I verkstäderna skall alltid finnas vatten till hands, och
äfven utanför desamma måste det finnas tillräckligt förråd deraf.
11) I ingen verkstad får man begagna eld. Vill man
uppvärma dem, så må detta endast ske medelst vattenånga,
som blifvit upphettad på ett behörigen aflägset ställe.
12) De verkstäder, i hvilka knallqvicksilfret beredes, måste
ligga ett stycke ifrån det magasin, der spriten förvaras.
13) Golfvet i det rum, hvari granuleringen verkställes skall
vara öfvertäckt med blyplåtar, emedan knallqvicksilfver ej
exploderar på bly. Fönstren skola vara af glas och öfverstrukna
med ett tunnt lager af någon hvit färg, dels för att hålla
temperaturen lägre och dels för att ej till följd af felaktigheter i
glaset, hvarigenom detta kan komma att verka såsom ett
brännglas, en starkare värme må kunna uppstå på enstaka punkter
af lokalen. Taket måste vara så fast, att det kan motstå de
skakningar, som kunna uppstå genom explosioner uti någon af
de angränsande verkstäderna. Har taket den styrka som
erfordras kan man sålunda, då en olyckshändelse inträffar,
åtminstone förekomma en ännu större.
14) Rökning i verkstäderna förbjudes; likaså att arbeta
vid eldsljus.
15) Torkrummets väggar böra beklädes med hyllor af något
mjukt träslag; på den öfversta hyllan får dock intet
kuallpulver uppläggas. Dessa hyllor få vidare ej räcka högre upp
öfver golfvet, än att man kan räcka den öfversta med handen
utan att behöfva uppstiga på någon stol eller trappstege.
16) Sigtar af metall gör man klokast i att ej begagna,
men om man använder sådana, böra deras underkant beslås
med en liten blyremsa.
17) Det granulerade och torkade knallpulvret skall fyllas
på flaskor, hvilka äro öfverspunna med rotting och sedan
förvaras i magasinet.
18) Magasinet bör ligga fullkomligt för sig sjelf och vara
försedt med en åskledare.
19) Under ingen förevändning får något af kärlen tömmas
inne i magasinet.
20) De lådor, i hvilka arbetarne skola nedsätta
knallpulverflaskorna, skola vara af läder och fodrade med ull eller tagel.
21) Verkmästaren och fabriksegaren äro de enda, som hafva
nyckel till magasinet.
22) Verkmästaren måste vara hemma i kemien, så att ej
genom okunnighet något olycksfall må inträffa.
23) Ingen ny fabrik får anläggas, såvida ej förut en
noggrann ritning öfver inredningen blifvit förevisad. Sedan denna i
inredning blifvit godkänd får den ej under något förebärande
ändras, förr än man först erhållit tillstånd dertill.
Den erfarenhet man gjort under de senare åren, har dock
visat, att alla sådana föreskrifter ej förmå tillräckligt skydda
för olyckshändelser, och frågan efter ännu säkrare skyddsmedel
skall derföre ständigt uppdyka. Till följd af explosionernas
våldsamhet omkom alltid den arbetare, som skulle kunnat lemna
upplysningar öfver orsaken till olyckshändelsen; hvilket har
gjort, att man sällan kommit till någon visshet deröfver. Då
den med dessa fabriker förenade faran ofta afskräckt dugliga
kemister, måste fabrikanterna taga sin tillflykt till praktiskt
erfarne arbetare. Sannolikt är dock, att, om det i stället varit,
skickliga kemister, som på så nära håll fått observera
knallqvicksilfrets egenskaper, skulle vi med tiden fått säkrare
uppgifter öfver orsaken till de nu ofta oförklarliga explosionerna.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
