- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
77

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 10. 9 Mars 1872 - Verldsexpositionen i Wien 1873 - Egan's bugtade skiffjädrar - Ph. Neumann: Om knallqvicksilfver, dess tillverkning och användning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattas, leksaker med särskildt
afseende fästadt vid sinnenas
utbildning, såsom färgsinnet,
den musikaliska uppfattningen,
öfningen af kroppens lemmar
samt den första sporren till ett
vaknande förstånd; vidare de
första undervisningsmedlen,
abc-böcker, räknetaflor,
tänkespråk i kaligrafisk utstyrsel
på väggarne i barnkammaren,
barnmusikinstrumenter,
barnsånger, bilder och modeller
för den första
åskådningsundervisningen samt
barnböcker af alla slag.
Ytterligare skola här förekomma
inrättningar till förekommande
af skelning, snedhållning,
stamning och bristfälligt uttal;
anordningar för barnens
tvättning och badning;
framställningar af olika sätt att bära
barn samt föra dem under
resor, återgifna i modeller,
figurer eller fotografier och
teckningar; samt slutligen
särskilda näringsmedel, mat och
dryck, för barn i den spädaste
åldern, samt under de första åren medel, som ersätta moderns
eller ammans mjölk, de första nödvändiga farmaceutiska drogerna,
tillredda på ett för barngomen angenämt sätt.

I andra rummet omfattar denna utställning mönster,
modeller, teckningar, fotografier och beskrifningar på byggnader,
inredningar och anordningar af anstalter för barn utan
föräldrar samt för sådana, hvilka tidtals eller helt och hållet
uppfostras utom föräldrahemmet. Dit höra: hittebarnshus,
barnhus, barnkrubbor, gemensama badinrättningar, barnträdgårdar
samt alla gemensama lekplatser och lekar; försörjningsanstalter,
som fördelaktigast böra anlitas de första åren; barnsparbanker
samt stiftelser och anstalter för uppfostran.

Äfven för denna afdelning af utställningen bibehålles den
principen, enligt hvilken hvarje stat, som deltager deri, kan
anordna sina föremål efter en fri plan; men för att jemte denna
frihet för de enskilda utställanie möjliggöra en öfversigt samt
framställningen af en totalbild, är just denna särskilda
paviljong inrättad, i hvilken ett antal alkover erbjuda utrymme för
att framvisa olika, med enhet inredda och anordnade
barnkammare. Således kunna anmälningar om de i det föregående
anförda föremålen, afsedda för småbarnspaviljongen göras
särskildt; och kunna dessa insändas i förhållande till det bestämda
utrymmet samt med vilkor att en derför särskildt tillsatt komité
skall besörja anordningen af utställningen i paviljongen, så att
enhet i det hela uppkommer.                 (Ill. Gewerbezeit.)

Fig. 1.
illustration placeholder

Fig. 2.
illustration placeholder

Fig. 3.
illustration placeholder

Fig. 4.
illustration placeholder

Egan’s bugtade skiffjädrar.

Egan’s bugtade skiffjädrar.


I ofvanstående teckning framställes efter engelska
tidskriften "Engineering" användningen af bugtade, skifformiga fjädrar
enligt en konstruktion af en ungersk ingeniör, A. Egan. Dessa
fjädrar bestå af ett antal skifvor, alla formade med stansar, så
att de erhålla en konkav form och på samma gång ringformiga
böjningar fram och tillbaks. Figg. 1, 2 och 3 visa några
olika sektioner af skifvorna, och fig. 4 angifver deras
användning såsom buffers-fjädrar. Det må dock anmärkas, att det
vid en mängd andra tillämpningar icke är nödvändigt att
uppträda dem på en central bult eller dylikt, emedan de ju äfven
kunna inneslutas i omhöljen eller mellan lämpliga guider.
Skifvorna kunna i öfrigt, såsom af fig. 3 synes, göras olika tjocka
på olika ställen, då ju, om
de aftunnas mot centrum,
elasticiteten ökas. Ett annat sätt
att gifva dem ökad elasticitet
är att göra dem lufttäta i
kanterna samt inpressa i dem
komprimerad luft.

Dylika fjädrar lära rätt
mycket vara i bruk på
österrikiska banor både under
vagnslagren och till buffers, och
hafva de lemnat
tillfredsställande resultat. Deras form
gör det också möjligt att
tillverka dem till ett ganska
moderat pris, hvarjemte skifvornas
borttagande och ersättande
med nya lätteligen utföres.

Om knallqvicksilfver, dess tillverkning och användning.


Af Ph. Neumann.

II. Fabriksmessig framställning
af knallqvicksilfver.


(Forts. fr. sid. 71.)

Vi öfvergå nu till knallqvicksilfrets fabrikation och skola
dervid blifva i tillfälle att meddela några försigtighetsreglor,
hvilka böra iakttagas vid vissa manipulationer, dels för att, så
vidt möjligt är, förekomma explosioner och dels för att skydda
arbetarens helsa.

Bland alla de förslag, som blifvit offentliggjorda med
afseende på materialernas mängdförhållande sins emellan, vilja
vi här blott anföra följande tre, hvilka äro de enda, som synas
oss vara förtjenta af någon uppmärksamhet.

1) 100 vigtsdelar qvicksilfver lösas vid lindrig värme uti
1,000 delar salpetersyra af 1,4 eg. vigt, och denna lösning
gjutes vid en temperatur af 54° i 830 delar alkohol af 0,83 eg.
vigt. I rundt tal kommer således på en del qvicksilfver 10
delar salpetersyra och 8 delar alkohol. (Ure).

2) 1,5 skålp. (640 gr.) qvicksilfver löses i en stor
glaskolf uti 18 skålp. (7,66 K.gr.) ren salpetersyra af 36° Beaumé.
Lösningen göres vid lindrig värme och försättes sedan
småningom med 3 à 3,8 kannor (8 à 10 lit.) sprit, hvarpå vätskan,
om så behöfves, uppvärmes, tills den börjar koka. (Chevalier.)

3) 1 del qvicksilfver löses i 12 delar salpetersyra af 1,36
till 1,38 eg. vigt, hvarpå 16,3 delar sprit af 0,85 eg. vigt i små
portioner tillsättas. Blandningen uppvärmes derpå, till dess
den kommit i kokning och börjat utstöta hvita ångor. Blir
kokningen emellertid för häftig, tillsätter man ytterligare sprit
och fortsätter dermed, ända tills ånyo 16,3 delar äro
förbrukade. (Berzelius.)

Det är efter dessa trenne föreskrifter man vanligen
framställer knallpreparaterna i stort. Den första föreskriften
användes i England, och så vidt vi veta äfven i Preussen vid de
kungliga laboratorierna. Efter den andra arbetar man
sannolikt ännu i dag i Frankrike. Berzelii föreskrift är deremot
mycket kostsam och har derföre erhållit ringa användning.
För vår egen del rekommendera vi den första föreskriften åt
dem, som önska göra knallqvicksilfver, emedan den gifver både
den största och den bästa produkten. Vid denna metod
företager man qvicksilfrets upplösning helst i en glasretort, hvars
hals räcker in i ett förlag af bouteljglas eller stengods, hvari
de skadliga salpetersyrlighetsångorna, som bildas under
qvicksilfrets lösning, förtätas. Den i förlaget kondenserade syran
häller man sedan tillbaka i retorten. Då allt qvicksilfret
blifvit löst och vätskan har uppnått en temperatur af 54°, gjuter
man den genom en glas- eller porslinstratt, i alkoholen, som
blifvit iuhälld i en retort, hvilken bör vara så stor att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:28:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free