- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. 16 Mars 1872 - Brefpress af gjutjern eller brons - H. Frauberger: Betraktelser öfver den moderna guldsmedskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra årgången.

N:o 11.         Stockholm den 16 Mars         1872.



Tidningen utkommer hvarje Lördasg.
Pris: 2.50 rdr per qvartal.
Lösnummer 25 öre.

Hufvudredaktör och ansvarig utgifvare:
Civilingeniör W. Hoffstedt.
Adress: Jakobs Kyrkogata 3, 2 tr. upp.

Annonspris: 10 öre pr petitrad. Tidningens
expedition: Norra Smedjegatan N:o 28.
–––––

Innehåll:


Brefpress, komp. af ritlärare Högg (illustr.). Betraktelser öfver den moderna
guldsmedskonsten, af H. Frauberger. Verldsexpositionen i Wien 1873: II.
Verldshandelns framställning. Resumé öfver några vanligen förekommande
mätningar å faltet utan användning af instrumenter, af ingeniör J. O.
Andersson (illustr., forts.). Flyttbara borr- och såg-apparater, konstr. af
ingeniör J. P. Smith (illustr.). Om knallqvicksilfver, dess tillverkning och
användning, af Ph. Neumann (slut). Gamla och storartade granitarbeten.
Notiser. Patenter. Upplysningar. Adresslista. Annonser.
–––––
illustration placeholder
Brefpress af gjutjern eller brons,

komponerad af ritlärare Högg i Heilbronn.

(Ur »Gewerbehalle».)

Betraktelser öfver den moderna guldsmedskonsten.


Af H. Frauberger.

Nedanstående, ur tidskriften "Kunst und Gewerbe"
hemtade uppsats, torde äfven hos oss ej sakna tillämpning,
hvarföre den här må återgifvas; så mycket hellre som äfven genom
densamma ytterligare ådagalägges betydelsen och
nödvändigheten af det snara inrättandet af ett konstindustrimuseum för
utbildande af våra yrkesidkares smak genom uppvisande af
mönstergilla modeller och ritningar. Uppsatsen lyder:

Om man underkastar det sista årtiondets guldsmedsarbeten
en uppmärksam betraktelse samt en sorgfällig undersökning, så
visa sig i allmänhet inga glädjande resultat; och. dessa måste
så mycket mera beröra åskådaren, som sedan lång tid
antika, medeltids- samt nyare tiders alster af guldsmedsyrket,
hvilka blifvit samlade i museer, på ett frikostigt sätt erbjuda
guldsmederna tillfälle till ett beqvämt studium. Hvar och en,
sorn betraktar de moderna verken och tillika är underrättad
om de hjelpmedel, som nutidens guldsmeder hafva till sitt
förfogande, måste omedelbart falla på en jemförelse mellan de
moderna alstren på detta gebit med de tidigare – och
hvarhelst en sådan jemförelse göres, förlora de förstnämnda i
konstvärde.

Såsom ett första och mest i ögonen fallande resultat af
en dylik undersökning finner man torftigheten i det tekniska
förfaringssättet vid
sidan af formernas
rikedom.
Huru många
fordringar och önskningar
tillfredsställer man ej
genom gjutning med
cicelering, genom slipning
och foliering, Det
finnes på detta område
tekniska förfaringssätt,
genom hvilka verk
framställas, och äfven sådana,
medelst hvilka det
förfärdigade smyckas. Äro
äfven de förstnämnda ännu
i allmän utöfning, så kan
man säga detta vid de
senare blott om
graveringen. Filigramsarbeten,
niellerade, emaljerade och
tuscherade varor förekomma deremot högst sällan, hvartill mycket bidrager, att
guldsmedsarbetena (äfvensom andra fina metallvaror) äro artiklar, som
måste följa de lagar eller snarare den laglöshet, som modet
föreskrifver. Just af detta skäl fordras hastigt nog de största
formela förändringar, hvilka blott genom en bekant och länge
utöfvad teknik äro möjliga, men icke der, hvarest ett redan
glömdt förfaringssätt åter måste införas, eller der en nyligen
införd metod ännu måste underkastas försök och pröfning, och
hvars sorgfälliga utförande i öfrigt erfordrar mycken tid.
Återupptagandet af de i forn- och medel-åldern ofta och
konstmässigt utöfvade arbetssätten skulle snart äfven blifva modet
till nytta, på samma gång härigenom konstvärdet höjdes. Men
derpå tänker man föga, och synes fabrikanternas och
köpmännens blinda vinningslystnad vara ett hinder härför. De ställa
sig af detta lumpna skäl under publikens toffelvälde, i stället
för att söka uppfylla den ur civilisationens synpunkt höga
uppgiften att förädla publikens srnak. Derom hafva de dock
sällan något begrepp numera, då pretensionerna äro större, men
lättare att tillfredsställa – penningar är lösen och vinning den
magnet, som utmärker arbetets gång.

Detta baksteg har sin grund i guldarbetarens ofta nog
beklagansvärda ställning; han kommer icke direkte i beröring
med publiken utan blott indirekt genom köpmän, som kalla sig
juvelerare, och hvilka blott äro genomträngda af
köpmansintressen, en rask omsättning af varor, upptäckandet och
fyllandet af ögonblickets kraf, allt med en ofta nog oproportionerlig
vinst. Frankrike gör nu för tiden email cloisonné, email
champlevé, genomskinlig och opak emalj samt de bästa emaljfärger;
Italien förfärdigar filigramsarbeten, Ryssland niellerade och
tuscherade varor, Spanien damaseerade arbeten, men orienten,
der publiken handlar direkte med guldarbetarne, alla dessa
saker. Österrike och Tyskland köpa prydnader för menniskor
och boningar af främmande folkslag med helt annan karakter!

Såsom ett andra resultat af undersökningen af de moderna
guldsmedsalstren
framgår, att lyxen utöfvar
ett förderfligt inflytande
på smaken, hvarigenom
det materiela värdet
blir måttstocken för
uppskattningen.
Detta
värde kan yttra sig i
massan af ädel metall
eller i ädelstenarnes
dyrbarhet. Man ser nu
(isynnerhet i Wien) en
mängd stora silfverfat
och kärl, tunga och
massiva samt prydda medelst
relief och gravering.
Detta erinrar mycket om
den romerska
kejsaretiden, då lyxen genom
bekantskapen med orienten
och den lätt förvärfvade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free