- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
85

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 11. 16 Mars 1872 - Flyttbara borr- och såg-apparater - Ph. Neumann: Om knallqvicksilfver, dess tillverkning och användning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1.
illustration placeholder

Fig. 2.
illustration placeholder

Fig. 3.
illustration placeholder

Fig. 4.
illustration placeholder

Fig. 5.
illustration placeholder

Flyttbara borr- och såg-apparater,
konstruerade af ingeniör J. P. Smith.

spindeln. Dess
andra ände är något
koniskt formad med
en genomgående
öppning b, i hvilken
insattes stålverktyget d. Den
omgifvande koniska
ringen c, som passar
omkring den
koniska delen af skaftet
a påträdes och
fastgöres. Ju hårdare
verktyget pressas
mot arbetet, desto
fastare blir
föreningen mellan skaftet
och borren.

Fig. 4 visar i
sektion en
inrättning för borrning i
snart sagdt hvilken
riktning som helst.
a är äfven här den
centrala borrspindeln, hvars nedre
ände upptager
verktyget b.
Remtrissan c löper rund
på handtaget d,
fästadt vid ramverket
e till hela
apparaten, genom hvilket
spindeln går. Vid
sidan af remtrissan
är fästad en konisk
kuggtrilla f, som
står i ingrepp med
det på spindeln
befintliga kugghjulet g.
Inställningsskrufven h är förenad
med ramverkets öfre
del medelst kilen i
och matningen sker på vanligt sätt med muttern j. k är ett
handtag vid bakre änden.

Fig. 5 visar anordningen af en cirkelsåg, drifven på
analogt sätt. a är axeln på hvilken en hylsa b med en utvidgad
platta l kan fritt rotera i förening med remtrissan c. Den
andra plattan d sitter fri på hylsan b och kan medelst muttern
e pressas emot plattan l och derigenom fasthålla sågen f.
Handtagen g kunna vara fastade vid eller röra sig fritt omkring axeln.

Utom de här anförda verktygen har mr Smith enligt
samma princip anordnat apparater för filning och slipning samt
för bearbetning på åtskilliga sätt af trä.

Om knallqvicksilfver, dess tillverkning och användning.


Af Ph. Neumann.

(Forts. fr. sid. 79.)

IV. Atmosferilernas inverkan på knallqvicksilfver och blandningar
deraf. Möjliga orsaker till sönderdelning. Bästa förvaringssättet.


Såvidt man hittills kunnat utröna, sönderdelas
knallqvicksilfret icke af den atmosferiska luften, men om det utsättes
för solljuset, sönderdelas det och afskiljer metalliskt qvicksilfver.
Genom fuktighet förlorar knallqvicksilfret till en del sin
exploderande förmåga, och om det i fuktigt tillstånd kommer i
beröring med metallisk koppar, inträder, såsom i föregående kapitel omnämndes,
en sönderdelning.
Härigenom skulle
man kunna förklara
hvarföre knallhattarne stundom
klicka. Om nämligen
knallqvicksilfret uti
tändmassan är
blandadt med krut, och
om i sådant fall
massan i
knallhattarne ej blifvit
fullständigt öfverdragen med en
passande fernissa, så kan
å ena sidan
(företrädesvis genom det
i krutet befintliga
kolet) fuktighet
intränga i
tändmassan, under det å
andra sidan, den till
följd af en bristfällig
betäckning af
fuktighet angripna
tändmassan kan
komma i beröring
med kopparen,
hvaraf kapseln är gjord.
Härigenom skulle
en sönderdelning
inträffa hos sådana
knallhattar, hvilkas
tändmassa ej blifvit
tillräckligt noga
öfvertäckt med
fernissa. Då det
emellertid inträffat, att
stora partier
knallhattar lidit genom
en sådan
sönderdelning, måste det
vara andra orsaker,
som frambringat detta resultat,

Måhända har man hittills icke egnat tillräcklig
uppmärksamhet åt de för massans konservering använda bindemedlens
inverkan på kopparen. Så angripes t. ex. kopparen af en
lösning af sandarak i sprit, hvarvid ett grönaktigt ämne bildas,
som är i stånd att föranleda knallqvicksilfrets sönderdelning.
På liknande sätt, fastän svagare, verkar äfven en spritlösning
af gummilacka, och det oaktadt användas dylika ämnen till
tandmassans öfverstrykning.

Uti afdelningen II, "fabriksmessig beredning af
knallqvicksilfver", hafva vi redan omnämnt, att knallqvicksilfret genom
fel vid beredningen stundom kan utgöra endast 10 proc. af det
framställda saltet, under det resten är basisk salpetersyrad
qvicksilfveroxid. Skulle det då ej vara möjligt att oredliga
fabrikanter stundom skicka ut ett sådant preparat i handeln?
Eller skulle det ej kunna hända, att man för att göra ett
dåligt preparat känsligare försätter det med sådana ämnen, som
i början förhöja men sedan förstöra dess exploderande förmåga,
såsom fallet är med kolsyrade salter af kali, natron och
ammoniak?

För att utröna den verkan atmosferilerna kunna hafva på
knallqvicksilfver, skulle vi vilja föreslå, att man gjorde försök
med att utsätta det för inverkan af ozoniserad luft, qväfgas,
kolsyra och ammoniak samt observera det inflytande, som det
ena eller andra af dessa ämnen utöfvar på nyssnämnde
preparat. I alla härndelser vore en analys af luften uti
förvaringsrummen för knallqvicksilfver, eller der dessa förarbetas, af
ganska stort intresse.

Nödvändiga vilkor, för att knallhattarne ej skola försämras




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free