85
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
| Teknisk Tidskrift / 1872 85 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >> | ||
| Project Runeberg | Catalog | RSS | Forum | Recent Changes | Comments? | |||
PDF (B/W) - On this page / på denna sida - <b>N:o 11. 16 Mars 1872</b> - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns den
maskintolkade texten
från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1872 ANURA ÅKLÅNGEN. 86 spindeln. Dess andra ände är något koniskt formad med en genomgående öppning b, i hvilken insattes stålverktyget d. Den omgifvande koniska ringen <?, som passar omkring den koniska delen af skaftet a påträdes och fast-göres. Ju hårdare verktyget pressas mot arbetet, desto fastare blir föreningen mellan skaftet och borren. Fig. 4 visar i sektion en inrättning för borrning i snart sagdt hvilken riktning som helst. a är äfven här den centrala borrspindeln, hvars nedre ände upptager verktyget b. Remtris-san c löper rund på handtaget d, fästadt vid ramverket e till hela apparaten, genom hvilket spindeln går. Vid sidan af remtrissan är fästad en konisk kuggtrilla f, som står i ingrepp med det på spindeln befintliga kugghjulet g. Inställningsskruf-ven h är förenad med ramverkets öfre del medelst kilen i och matningen sker på vanligt sätt med muttern j. k är ett handtag vid bakre änden. Fig. 5 visar anordningen af en cirkelsåg, drifven på analogt sätt. a är axeln på hvilken en hylsa b med en utvidgad platta l kan fritt rotera i förening med remtrissan c. Den andra plattan d sitter fri på hylsan 6 och kan medelst muttern e pressas emot plattan l och derigenom fasthålla sågen f. Handtagen g kunna vara fastade vid eller röra sig fritt omkring axeln. Utom de här anförda verktygen har mr Smith enligt samma princip anordnat apparater för filning och Slipning samt för bearbetning på åtskilliga sätt af trä. -------*- Om knallqvicksilfver, dess tillverkning och användning. Af Ph. Neumann. (Forts. fr. sid. 79.) IV. Atmosferilernas inverkan på knallqvicksilfver och blandningar deraf. Möjliga orsaker till sönderdelning. Bästa förvaringssättet. Såvidt man hittills kunnat utröna, sönderdelas knallqvick-silfret icke af den atmosferiska luften, men om det utsättes för solljuset, sönderdelas det och afskiljer metalliskt qvicksilfver. Genom fuktighet förlorar knallqvicksilfret till en del sin exploderande förmåga, och om det i fuktigt tillstånd kommer i beröring med metallisk koppar, inträder, såsom i föregående ka- Flyttbara borr- och såg-apparater, konstruerade af ingeniör J. P. Smith. pitel omnämndes, en sönderdelning. Härigenom skulle man kunna förklara hvarföre k n al J hattarne stundom klicka. Om nämligen knallqvicksilfret uti tändmassan är blandadt med krut, och om i sådant fall massan i knallhat-tarne ej blifvit fullständigt öfverdragen med en passande fernissa, så kan å ena sidan (företrädesvis genom det i krutet befintliga kolet) fuktighet intränga i tändmassan, under det å andra sidan, den till följd af en bristfällig betäckning af fuktighet angripna tändmassan kan komma i beröring med kopparen, hvaraf kapseln är gjord. Härigenom skulle en sönderdelning inträffa hos sådana knallhattar, hvilkas tändmassa ej blifvit tillräckligt noga öfvertäckt med fernissa. Då det emellertid inträffat, att stora partier knallhattar lidit genom en sådan sönderdelning, måste det vara andra orsaker, som frambringat detta resultat, Måhända har man hittills icke egnat tillräcklig uppmärksamhet åt de för massans konservering använda bindemedlens inverkan på kopparen. Så angripes t. ex. kopparen af en lösning af sandarak i sprit, hvarvid ett grönaktigt ämne bildas, som är i stånd att föranleda knallqvicksilfrets sönderdelning. På liknande sätt, fastän svagare, verkar äfven en spritlösning af gummilacka, och det oaktadt användas dylika ämnen till tand-massans öfverstrykning. Uti afdelningen II, "fabriksmessig beredning af knallqvicksilfver", hafva vi redan omnämnt, att knallqvicksilfret genom fel vid beredningen stundom kan utgöra endast 10 proc. af det framställda saltet, under det resten är basisk salpetersyrad qvicksilfveroxid. Skulle det då ej vara möjligt att oredliga fabrikanter stundom skicka ut ett sådant preparat i handeln? Eller skulle det ej kunna hända, att man för att göra ett dåligt preparat känsligare försätter det med sådana ämnen, som i början förhöja men sedan förstöra dess exploderande förmåga, såsom fallet är med kolsyrade salter af kali, natron och ammoniak? För att utröna den verkan atmosferilerna kunna hafva på knallqvicksilfver, skulle vi vilja föreslå, att man gjorde försök med att utsätta det för inverkan af ozoniserad luft, qväfgas, kolsyra och ammoniak samt observera det inflytande, som det ena eller andra af dessa ämnen utöfvar på nyssnämnde preparat. I alla här.delser vore en analys af luften uti förvaringsrummen för knallqvicksilfver, eller der dessa förarbetas, af ganska stort intresse. Nödvändiga vilkor, för att knallhattarne ej skola försämras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
