- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 12. 22 Mars 1872 - J. H. F.: Några ord med anledning af professor A. E. Nordenskiölds motion om den tekniska undervisningen - G. A. Stewart: Stockholms Slöjdskola på den internationela utställningen i London 1871 - Utomordentliga experiment med afseende på ångpanneexplosioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

civilingeniörsbildningens hufvudämne, och såsom sådant särdeles vigtigt och
omfattande) att, hvad landtmäteriundervisningen beträffar, intet
afseende fästats på landtmätares behof af undervisning i de för
dem vigtiga ämnena kameralistik, agronomi m. m. så torde
dessa besparade 176 Rdr snart nog försvinna och i fallet draga
andra 176 Rdr med sig många gånger, hvarföre något tal om
besparing, ej ens obetydlig, vidare kan komma i fråga. Denna
här ofvan påpekade, styfmoderliga behandling af några utaf de
vigtigaste fackämnena förefaller oss så mycket mera
besynnerlig, som hela området af de kemiska kunskapsarterna blifvit
med en omsorgsfull noggrannhet tiligodosedt.

Icke en gång rummets enhet (hvilket man dock rimligtvis
borde hoppats) blir en vinst af denna geografiska lösning af
frågan, ty meningen vore att äfven efter omorganisationen bibehålla
samma lokaler, som nu af tillämpningsskolorna begagnas med
undantag för krigshögskolan.

Af hvad som nu blifvit anfördt kan anses följa att den
föreslagna omorganisationen, åtminstone efter den utredning
motionären gjort af frågan, hvarken skulle vara gagnelig eller leda
till besparing eller vara af behofvet påkallad.

Med fästadt afseende på den reala undervisningens vigt och
betydelse vilja vi emellertid antaga på grunder, som vi förut
anfördt, att trots motionärens förslag det ändock skulle kunna
finnas skäl att bevilja ett anslag för att låta en komité af
sakkunniga män taga under ompröfning, icke motionärens förslag,
utan den mera vidtomfattande frågan om ordnandet i sin helhet
af den tekniska undervisningen i landet, tillika med fästadt
afseende på dess samband med den förberedande elementära
undervisningen – ett samband som nu till stort men ej kan
sägas existera. Vilkoret härför vore dock, att någon utsigt
skulle förefinnas att till komitéledamöter erhålla personer, som
voro beredda och villiga att åtaga sig ett utan tvifvel ganska
vidlyftigt arbete utan att för sådant ändamål hafva annan
vägledning än den Hr Nordenskiölds motion möjligen skulle kunna
erbjuda. Men då, så vidt kändt är, icke anledning förefinnes
till ett sådant antagande, så anse vi klokast vara att för
närvarande afslå allt beviljande af anslag, till dess genom
enskildas initiativ frågan i den syftning, vi framhållit, blifvit närmare
belyst och utredd, åtminstone så mycket att något allvarligt
menadt försök att lösa densamma kan ifrågakomma.         J. H. F.

Stockholms Slöjdskola på den internationela
utställningen i London 1871.


I en af våra korrespondensartiklar från förlidet års
utställning i London[1] hafva vi meddelat några utdrag ur de officiela
rapporterna, rörande det svenska undervisningsväsendet. Af
dessa rapporter är det isynnerhet en, mr G. A. Stewarts,
hvilken tydligen ådagalägger en bristande kännedom om
karakteren af och en mängd förhållanden vid en del af våra skolor.
Såsom också i en följande korrespondensartikel[2] omnämnes,
skulle likväl dessa rapporter underkastas granskning, innan de
finge anses såsom officielt gällande. En dylik granskning har
specielt den ofvannämnde rapporten, hvad angår Stockholms
Slöjdskola, undergått, och är det oss ett nöje att kunna
meddela, det resultatet häraf utfallit till sagde skolas fördel, såsom
framgår af ett bref från mr Stewart, hvilket godhetsfullt blifvit
redaktionen meddeladt. Brefvet är adresseradt till en af lärarne
vid Stockholms Slöjdskola, hvilken på statens bekostnad förliden
höst besökte Londonerutställningen för studerande af några
detaljer af det tekniska undervisningsväsendet, sådant det der
var representeradt. Han blef då i tillfälle att lemna
rapportörerna åtskilliga vigtiga upplysningar om sagde skola, och
frukten deraf blef det omnämnda brefvet, hvilket härnedan
återgifves i ordagrann öfversättning:

På eder inbjudning har jag besökt den svenska afdelningen
af den internationela expositionen för att underkasta de der
utställda arbeten af ritningar och teckningar en ny granskning,
sedan dessa blifvit anordnade och placerade på ett för
bedömandet gynsammare sätt, än då min raport första gången gjordes.

Ni har äfven försett mig med underrättelser beträffande
Stockholms Slöjdskolas verkliga ståndpunkt och ändamål, hvaraf
jag inser, att den snarare är en inrättning af en hufvudsakligen
tekniskt industriel karakter än en för de fria konsterna, hvilket
jag förut trott den vara.

Från denna synpunkt betraktadt samt på grund af de
lemnade upplysningarne, har jag nöjet meddela, det jag kan
modifiera mina yttranden om dessa arbeten till följande:

Prof å skolarbeten från Slöjdskolan i Stockholm.

Klotsritningarne med skuggning äro mycket goda, utförda
i stor skala, rent och omsorgsfullt.

Figur-ritningarne efter gips äro goda, men för mycket
skitserade till karakteren.

Ornamentsrituingarne äro omsorgsfullt utförda, men från
mindre goda originaler.

Fruktmålningarne och målningarne efter gipser och
draperier äro mindre betydande.

Profven på modellering i lera och på träskulptur äro
mycket goda, men borde vara af en kraftigare (bolder) karakter.

Maskin- och byggnadsritningarne äro af en god karakter,
rent och klart utförda.

Profven å litografi, gravering i metall och topografiska
ritningar framvisa beundransvärda teckningar. Utförandet inom
de särskilda klasserna är mycket troget, klart och noggrannt
till karakteren.

Den allmänna karakteren af skolans arbeten äro prydlighet,
noggrannhet och omsorgsfullhet. Detta oaktadt synes
inläggandet af en grand mera kraft och effekt vara en önskvärd
utveckling. – – – –

                        G. A. Stewart.
                        Official-Reporter.

Utomordentliga experiment med afseende på
ångpanneexplosioner.


De kanske mest intressanta och omfattande försök, som
någonsin blifvit utförda för vinnande af någon närmare insigt i
ångpanneexplosions-fenomenen, börjades den 22 November 1871
af mr Francis B. Stevens, under uppsigt af "the United
Railroad Company of New Jersey." På mr Stevens uppmaning
anslog detta bolag med frikostig hand och ledt af filantropiska
känslor en summa af tiotusen dollars för att af honom
användas på experiment och undersökningar, rörande orsakerna till
ångpanneexplosioner och dermed sammanhängande omständigheter.

Till fullföljande af detta uppdrag hopsamlade mr Stevens
nio pannor. Sedan han flera gånger pröfvat dem med
hydrauliskt tryck, uppgående till sådan styrka, att de nästan
sprängdes, samt sedan de hvarje gång blifvit reparerade, uppsatte
han dem alla med krigsdepartementets tillstånd på Förenta
Staternas reservgebit vid Sandy Hoak, för att der verkligen låta
dem explodera medelst ånga, hvarvid med största möjliga
omsorg skulle observeras alla omständigheter, då sannolikt
värdefulla upplysningar borde erhållas. Dessa experiment började,
såsom redan är nämndt, den 22 November i närvaro af en
mängd de mest erfarne professorer, ingeniörer, fabrikanter m. fl.,
uppgående till ett antal af omkring femtio.

Den först försökta pannan var en ångbåtspanna af 6,5 fots
(1,93 m.) diameter och 28 fots (8,31 m.) längd med
återvändande rökkanaler, hvilken hade begagnats i 13 år och den 4
November underkastades ett hydrostatisk! tryck af 82 skålp,
per qv.v.tum (5,76 K.gr. per qv.c.m.). Klockan 2 eft.m. brann


[1] N:o 35 af Ill. Teknisk Tidning, 1871.
[2] N:o 37 af Ill. Teknisk Tidning, 1871.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:28:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free