- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1:a häftet. April 1872 - Smärre notiser - Patenter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gas- och vattenledningar, isynnerhet till ledning af saltlösningar
och dylika, metaller angripande vätskor. Dessutom användas
de med stor fördel till blästerledningar, språkrör, till ledningar
för underjordiska telegraftrådar; till luft- och axelledningar i
grufvor m. fl. ändamål. Tillverkningen af asfaltrören tillgår på
det sätt, att en särskild papperssort, hvars bredd är afpassad
efter rörens längd, efter att hafva blifvit dragen genom smält
asfalt (jordbeck), medelst maskiner vecklas omkring en cylinder,
hvars groflek motsvarar rörens dagöppning. Genom denna
operation fördelas den varma asfaltmassan jemnt. Efter
svalnandet af de sålunda formade rören befrias de från kärnan och
förses inuti med ett olösligt, gas- och vattentätt öfverdrag,
hvarigenom den inre ytan blir glatt och spegelblänk, under det
att den yttre bestrykes med en blandning af asfaltfernissa och
fin qvartssand. Detta fabrikat eger nu en sådan styrka att det
motstår ett tryck af mera än 15 atmosferer, ehuru godsstyrkau
icke är större än 4 linier (12 m. m.). Rören kunna derföre
med fullkomlig säkerhet läggas på de största vattendjup och
lida lika litet genom stötar eller andra rubbningar som af
olika tryck.

Då asfalten fullkomligt trotsar fukt och atmosferilernas
inflytande, måste man anse asfaltrören besitta en så godt
som obegränsad varaktighet. Innan man nedlägger jernrör i
jorden plägar man, såsom bekant, öfverdraga dem med asfalt
för att öka deras varaktighet; men då sålunda till skydd af
jernledningar användes en tunn bestrykning af samma material,
som vid asfaltrören tjenar såsom sjelfva framställningsmaterialet,
så är äfven härutaf klart, att man hos dessa kan förvänta en
mycket hög grad af uthållighet. Häruti förefinnes också en
mera än sextonårig erfarenhet; och derjemte har vid ett
tillfälle en gasledning af dessa rör, som i 15 år begagnats,
proberats med ett tryck af 24 atmosferer utan att dervid lida
den ringaste skada. Frost och andra störande inverkningar
hafva intet inflytande på asfaltrören, och då de derjemte icke
likasom metallrör äro underkastade förstöring genom oxidering
eller anfrätning af de genomflytande vätskorna, så lider äfven
i detta afseende deras varaktighet ej någon inskränkning. Detta
förhållande är isynnerhet att taga i betraktande vid ledningars
anbringande i vissa grufvor. Asfalten är vidare en dålig
värmeledare, hvarföre vatten som ledes genom sådana rör
om sommaren skyddas för värme och om vintern för frost.
Samma egenskap förhindrar äfven den för metallrör så
skadliga utsträckningen och sammandragningen, som ofta föranleder
bristningar och otätheter på rören. Till följd häraf kunna
dessa asfaltrör med mycket mindre kostnad nedläggas i jorden,
hvilket väsentligt bidrager till nedsättning i anläggningspriset
af en dylik ledning.

Rörens ringa vigt, ungefär 1/5 af jernrörs, bidrager äfven
så väl i afseende på transporter som andra förhållanden att
minska kostnaden för deras användning. I England, hvarest
alla sorters metallrör äro billigast, ställer sig kostnaden för
färdiga ledningar af asfaltrör till ungefär 1/4 af kostnaden för
blyrör och till hälften af den för valsade jernrör. En
någorlunda öfvad arbetare kan på en dag hopsätta en ledning af
240–360 fot (71 à 107 m.) 16 liniers (48 m. m.) rör,
emedan rörens lätthet gör det möjligt att kunna hopsätta längre
sträckor ofvan jord, hvilka sedan på en gång nedläggas.

Asfaltrören förfärdigas af 19 olika sorter från 16 till 125
liniers (4,8 à 37 c. m.) inre diameter i stycken af 7 fots
(2,08 m.) längd, samt såsom knä- och krokrör. De
sistnämnda kunna i öfrigt med lätthet förfärdigas vid sjelfva
nedläggningen af rören. Rörens afskärning sker vid behof med
en vanlig träsåg, och kunna de med lätthet förenas med hvarje
sort, möjligen för handen varande metall- eller jernrör. Omvändt
möter ej heller den ringaste svårighet att i asfaltrör inskrufva
metallrör. För att gifva en idé om priset på asfaltrör må
nämnas, att de, inklusive till sammanfogning och tätning nödigt
material, kosta i Wien
16 liniers rör pr fot 0,50 rdr,
25 ,,,,,,,, 0,75 ,,
33 ,,,,,,,, 1,10 ,,
83 ,,,,,,,, 3,50 ,,
145 ,,,,,,,,5,75 ,,

måtten räknade efter inre diametern. Deras hopsättning och
tätning kan på några timmar inläras af hvarje någorlunda
förståndig arbetare.         (Wochenschrift des N. Ö. Gew.Ver:s.)

Det gröna färgämnet i kaffe. Såväl för färgning af
tyger som skinn och till tryckfärger sträfvar man att utbyta de
mera eller mindre skadliga arsenik- och koppar-föreningarne
emot mindre giftiga ämnen, helst ur den organiska naturen.
Bland de ämnen som man i detta hänseende försökt är äfven
färgämnet i kaffe, först beskrifvet af Payen under namn af
klorogensyra. Denna finnes delvis färdigbildad i råa
kaffebönor och kan derur utdragas med utspädd ammoniak, då den
erhålles i lösning af gulgrön färg. Mycket vackrare och med en
skön gräsgrön färg kan den erhållas, om pulveriserade bönor
blandas med i förruttnelse stadda qväfvehaltiga ämnen, och bäst
tyckes färgen framkomma genom att rifva pulver af bönorna
med ägghvita och vatten samt låta denna blandning stå under
några dagar i stillhet i lindrig värme, då färgämnet upplöser
sig i ägghvitelösningen och, om denna försigtigt afdunstas,
gifver en glasartad, mörkgrön massa till återstod. Härvid bör
man tillse att under afdunstningen ingen hinna bildas å ytan,
emedan i sågfall snart nog den gröna färgen öfvergår i
smutsigt brun. Ägghvitelösningen (i förhållande af 1 del krossade
kaffebönor, 3 delar ägghvita och 5 delar vatten) utspädes med
8 delar vatten och användes i sådant tillstånd såsom färgmedel.

Utan beta färgar detta ämne såväl ylle som bomull vackert
men svagt grönt, hvilken färg dock försvinner genom att
neddoppa tygprofvet i kokande vatten och då gifver plats för en
brun färg. Å hvitt handskskinn bibehåller sig färgen något
bättre. Med jernklorid såsom betmedel erhålles en mörkgrön
färg, med tennsalt ljus rostfärg, och med alun blekt blågrön,
Klorbarium gifver bland de försökta betorna den vackraste färgen,
af temligen ren gulgrön ton. Alla de bildade färgerna förstöras
lätt af utspädda gaser och syror, så att färgämnet är ej äkta.
A. W. C.

Patenter,


beviljade af kommersekollegium under år 1872.

Den 26 Mars.

Larkin, Henry, Leighton, Andrew och White, William,
9 år å ett sätt att bereda jern och stål. Ändamålet med denna
uppfinning är att erhålla jern och stål fritt från skadliga
föroreningar. För detta ändamål löses tackjern eller någon
passande jermnalm i saltsyra för att förvandla jernet till en
lösning af jernklorur, hvilken lösning derefter renas genom
fällning, kristallisation och sönderdelning. Klorurens klor
tillgodogöres åter för framställning af saltsyra, hvilken ånyo användes
till lösning af en ny qvantitet jern. Ombud: Patent- och
Agenturbyrån, Stockholm.

Anderson, James, 5 år å förbättringar vid
jerntillverkningen. Upphettningsapparaton består af ett plåtsystem, som
upphettas genom utströmmande gaser, och i densamma finnas
gångar för den inströmmande luften. Genom denna ugn påstås
en riktig fördelning af bränslet och mineralet alltid kunna
fullständigt kontrolleras och genomföras. Genom att i förbindelse
med mineralet och bränslet använda kisel- eller lerföreningar,
utvecklas i ugnens nedersta del åtskilliga gaser hvilka till en
del kunna aflägsnas, hvarvid utströmningen tjenar till
upphettning uf den friska luften. Ombud: kongl, sekret. A.
Wadström.

Andersson, S., 6 år å väfstolar. Genom tillsättande af
vissa delar till de af allmogen använda väfstolarne kan s. k.
konstväfnad frambringas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
Louis Nylanders bekanta väfmetod.

Bergström, J. Gustaf, civilingeniör, och Bergström, J. W.,
mekanisk fabriksidkare, 8 år å brandposter. Fördelarne hos
dessa brandposter bestå deruti: att alla dess inre delar kunna
ur densamma upptagas för att repareras, ompackas, eller nya
dylika insättas utan att marken, som omgifver brandposten,
behöfver det ringaste rubbas. Vidare är den till betydligare
grad frostfri, emedan den ej är omgifven af någon trä- eller
jerntrumma ända ned till ventilen, utan i stället med kolstybb,
hvilken i väsentlig mån förhindrar vattnets frysning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free