Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2:a häftet. Maj 1872
- Förbättringar i omkastningsventilerna och placeringen af regeneratorerna å de s. k. Siemens-Lundinska gasugnarne
- Skrufskärning på vanlig svarfstol
- Verktyg för uppbrytande af jernbanskenor, spikar m. m.
- Rengöring af symaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tak. Arbetsrummen å de här framställda ugnarne äro korta,
men ugnar kunna komma ifråga som behöfva sådana af
betydligt större längd. Om svårigheter derigenom skulle uppstå för
regeneratorernas förening till gemensamma slider, kunna dessa
gå rätt upp såsom vanliga skorstenar och förses med hvar sitt
par slider för gas och luft, hvilka äro förenade med länkar för
att kunna förflyttas samtidigt, hvarjemte luft- och gaskanalerna
äfven förenas med rörledningar sinsemellan.
Patentbeskrifningen åtföljes äfven af en ritning å en
puddelugn, der anordningen af regeneratorerna är fullkomligt analog
med den för nu beskrifna vällugn. Skilnaden består egentligen
endast i sjelfva ugnens konstruktion, hvarjemte bottenhällarne
och luftkanalerna här ej ligga så djupt som vid vällugnen, utan
endast betäckas med ett tunnt lager af jernrik slagg.
Skrufskärning på vanlig svarfstol.
(Plansch 4, fig. 7.)
Professor Arzberger gifver i "Polyt. Centralblatt" följande
anvisning med afseende på skrufskärning å en vanlig svarfstol
med ledarspindel:
Då skrufvar skäras på de vanliga svarfstolarne, måste
såsom bekant vid spindelns tillbakagående skärstålet skrufvas
tillbaks från arbetsstycket samt sedermera vid framåtgåendet åter
framskrufvas ett tillbörligt stycke. Denna åtgärd är nödvändig,
på det att stålet vid spindelns tillbakagående ej må onödigt
afnötas eller till och med under vissa omständigheter, då
muttern till ledarspindeln och vexelhjulen hafva s. k. "dödgång",
afbrytas. Vid detta fram- och återryckande af stålet, hvilket
måste upprepas för hvarje nytt skär å arbetsstycket, kan äfven
supportspindelns döda gång blifva till men; hvartill ytterligare
kommer, att för skrufskärning, isynnerhet på en något brukad
svarfstol, fordras en icke obetydlig skicklighet, oafsedt det
tidsödande i detta fram- och tillbakaskrufvande af supporten.
Genom ett särdeles enkelt och nära till hands varande
medel kan dock detta arbete både underlättas och påskyndas.
Detta medel består deri, att man icke fäster stålet direkte i
supporten utan likasom vid hyfvelmaskinerua i en särskildt
rörlig verktygshållare som är vridbar omkring en horizontel, å
supporten fästad axel. Genom denna enkla inrättning som lätt
kan tillskrufvas på hvarje support blir dennas
tillbakaskrufvande vid spindelns återgående öfverflödigt, i det att stålet
kan gifva efter uppåt, likasom fallet är vid en hyfvelmaskins
tillbakagående.
I fig. 7 å pl. 4 är denna anordning framställd. K K1
är den vanliga supporten och p är en på supportsliden inpassad
och med förstärkta skrufvar fästad platta, å hvilken tvenne
öron o äro ai.gjutna uppbärande den horisontela axeln,
omkring hvilken verktygshållaren g kan vridas. Stålet s fasthålles
här på vanligt sätt med skrufvar. Genom denna anordning
kominor visserligen stålet att ligga något för högt, men detta
kan lätt afhjälpas genom dess nedböjande på sätt figuren visar.
Slutligen må uppmärksamheten fästas derpå, att vridningsaxeln o
med afsigt är lagd under nivån för stålets spets, på det att
vid hållarens höjning ingen förträngning må uppkomma mellan
stålet och arbetsstycket.
Verktyg för uppbrytande af jernbanskenor,
spikar m. m.
konstruerad af H. Noot.
(Plansch 4, fig. 8.)
Detta häftyg skiljer sig från de hittills brukliga
hufvudsakligen deri, att med dess egendomligt konstruerade framklo icke
blott jernbanskenor och spikar kunna uttagas, utan äfven starka
bultar som nå blott några linier öfver syllen utdragas med
den i sagde klo anbragta tången, utan att bultarne böjas.
Sjelfva häfstången o (pl. 4 fig. 8) är af trä samt göres af
tillbörlig längd. Den omfattas vid sin gröfre ände af de båda fjädrarne g,
hvilka vid i fasthållas med en genomgående skruf. Dessa fjädrar
utgå från stycket k hvilket vid f slutar i form af en tångkäft och
vid m skjutes genom det rörliga kloet n l e. Förbindningen med
detta sker medelst bulten b, och är bakdelen af kloet l äfven
formad t såsom en tångkäft e, så att denna tillsammans med
käften f bildar en fullständig tång. Kloet är på grund af sin
form passande för utdragande af spikar af alla slag eller för
höjande af jernbanskenor, syllar m. m. Utdragningen af bultar eller
skenspik sker på följande sätt: Man sätter de båda
tångkäftarne e och f på den framstående delen af spiken sålunda, att
häfarmen kommer att stå parallelt med skenan. Genom
häfarmens nedtryckning sluter sig tången fastare omkring spiken,
så att vid fortsatt nedböjning denna ej kan komma loss ur
tången, hvilken nu erhåller stöd mot det bakre knäet n.
Verkan blir således, att spiken böjes ett stycke, hvarefter dess
fullständiga utdragande fullbordas med tillhjelp af det kofot-formade
kloet l. De fyra skrufvarue a, a, e, e förena de båda
täckplattorna m med kloet.
Denna kombinerande tång och kofot är att särskildt
rekommendera vid jernbanbyggnader äfvensom för militära
ändamål, t. ex. vid brobyggnader eller demolisering af bygnader etc.
(Wochenschrift d. N. Ö. Gew.-Ver:s.)
Rengöring af symaskiner.
I "Deutsche Sattler- und Wagenbau-Zeitung" förekomma
följande på alla slags symaskiner tillämpliga föreskrifter att
iakttaga vid dessas rengöring, hvilka förtjena att
rekommenderas till allas begrundande som vinlägga sig om en noggrann
skötsel af dylika maskiner:
Då symaskiner till följd af brist på snygg och sorgfällig
skötsel blifva smutsiga eller efter en längre tids stillastående
hafva rostat, öfverlemnar man dem till en mekaniker eller, om
ej någon sådan finnes att tillgå, till en klensmed för att
rengöras. Denna söndertager maskinen, rengör den och sätter den
åter tillsamman. Vid aflemnandet ser den då ganska snygg ut
och alla stål- och jerndelar glänsa som om de voro nya. Ehuru
nu en sådan rengöring kostar flera riksdaler, så händer dock
ofta, att maskinen icke mera syr så noga som före
rengöringen. I det följande skola orsakerna härtill angifvas.
Af mekanismen i en maskin som skall sy riktigt väl
erfordras, den må nu vara enkel eller komplicerad, den största
harmoni mellan alla dess delar, och måste den mekaniker som
förfärdigar dem besitta den noggrannaste kännedom om det
ifrågavarande speciela systemet. Öfverlemnas nu maskinen till
rengöring åt en mekaniker, som icke är förtrogen med den
specialiteten, så kan han nog verkställa rengöringen och åter
sammansätta maskinen; men huru lätt kan icke den eller den
skrufven gifva anledning till friktion som, huru liten den än är,
städse förorsakar oregelbundenheter; huru lätt uppkommer
icke på ett eller annat sätt ett för stort spelrum, så att
en ofördelaktig inverkan på rörelsen blir ganska märkbar. Det
kan sålunda hända en sådan mekaniker, att den af honom
lemnade maskinen syr sämre, än då den ej var rengjord, och huru
mycket lättare skulle ej detta kunna inträffa hos en klensmed.
Försigtigheten bjuder således att ej låta söndertaga en
symaskin förr, än det är ovilkorligen nödvändigt, ty man kan med
afseende på den exakta mekanismen jemföra symaskinen med
ett vägg- eller fickur, hvars hjulverk ju måste skonas så
mycket som möjligt och icke får beröras. Af detta skäl är det
oafvisligen nödvändigt, att de fabriker eller kommissionärer som
föra symaskinerna i marknaden sjelfva befatta sig med sina
maskiners rengöring och reparation. En vägran att göra detta
sätter affären i misskredit och visar, att det blott är fråga om
maskinernas afsättning utan afseende på deras godhet.
Försätta vi oss nu i dens ställning som har en symaskin
men icke en gång är i stånd att få fatt på en klen smed som
åtminstone kunde gifva något råd, så måste erkännas, att denne
person är i stor förlägenhet. De flesta hus emellertid som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0154.html
