- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
142

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a häftet. Maj 1872 - Apparat för beredning af lysgas utaf kololja - Verldsexpositionen i Wien 1873

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cisternen. Ett dylikt rör afleder äfven tjäran från
kondenseringsröret F.

Gastillverkningen försiggår på följande enkla sätt: Kärlet
A fylles med olja som i en genom kranen reglerad ström
nedrinner i tratten på sifonröret B och sålunda inkommer i
retorten C, å hvars upphettade botten oljan genast öfvergår i
gasform, hvarefter den genom rören E och F inledes i cisternen
G, passerar der genom vattnet och afgår slutligen genom röret
H till gasbehållaren. Inga särskilda reningsapparater behöfvas,
och den lilla qvantitet tjära som bildas (hvilken jemte andra
möjligen förekommande mindre föroreningar är så liten, att den
ej ens kan tagas i beräkning) afledes genom de förut
omnämnda rören. I händelse några fasta ämnen skulle
medfölja oljan, afsätta dessa sig på retortens botten och bortskaffas
med lätthet genom luckan å retortens hals. Oljan får ej börja
insläppas i retorten, förr än denna blifvit tillräckligt upphettad,
hvilket kontrolleras dermed, att blyet vid muffen å öfre delen
af retorten är smält. Såsnart detta observerats kan
gastillverkningen genast börjas.

Hvad nu beträffar den erhållna oljegasens egenskaper,
må först omnämnas, att den är en mycket kolbunden vätgas,
hvilken icke har någon obehaglig lukt och är så ren att
förbränningsprodukterna endast blifva kolsyra och vatten. Vidare
är den något tyngre än atmosferisk luft och samlar sig ej i större
massor, örn den får fritt utströmma utan att förbrinna, utan
sprider den sig i luften och bortföres af minsta luftdrag,
hvarigenom någon fara för explosioner knappast blir möjlig. Oljan
är ej heller explosiv. Oljegasen brinner bättre vid lågt än vid
högt tryck, hvilket gör att läckage vid ledningar och dylikt
blir mindre än för stenkolsgasen. I öfrigt må resultaten af
några vid Salford anställda Jemförande försök anföras i
afvaktan på de experiment som med dessa apparater komma att
med det snaraste här utföras, och hvaraf vi ej skola underlåta
att i sinom tid meddela våra läsare resultaten.

Oljegasens lyskraft är betydligt starkare än stenkolsgasens,
såsom framgår af de anförda jemförande försöken i Salford.
Stenkolsgas, utströmmande ur en brännare (n:o 0), ställd på
1,5 kub.-fots (39 lit.) förbrukning i timmen, gaf en ljusstyrka
motsvarande 2 1/2 spermacetiljus, under det oljegasen med samma
brännare gaf en ljusstyrka af 18 1/2 spermacetiljus. Detta prof
visar, att förhållandet mellan stenkolsgasens och oljegasens
lyskraft blir ungefär 1 : 7, men då konstruktörerna sjelfva erkände,
att Salfords stenkolsgas for tillfället ej var så god som vanligt,
antogs förhållandet vara 1 : 6.

Rörande apparatens produktionsförmåga äfvensom
kostnaderna för tillverkningen meddelas, att först och främst
gasproduktionen af olja går mycket fortare än af kol, i det att en retort
som producerar 600 kub.fot (15,720 lit.) kolgas i timmen kan
på samma tid åstadkomma 2,500 kub.fot (65,500 lit.) oljegas,
motsvarande i lyskraft 10,000 kub.fot (262,000 lit.)
stenkolsgas, om man antager att oljegasens lyskraft endast är 4 gånger
så stor som stenkolsgasens. Utgående från detta antagande,
ehuru direkta försök visat den förras lyskraft vara 6 gånger
så stor som den senares, blir produktionskostnaden, alla
omkostnader inberäknade, för den gas som åtgår till 200 lågor,
brinnande 5 timmar dagligen under året, 9,45 rdr (10 shil.
6 pence) per 1,000 kub.fot, hvilken kostnad, jemförd med den
qvantitet kolgas som skulle åtgå på samma tid, dock reduceras
till endast 2,36 rdr (2 shil. 7 1/2 pence.) per 1,000 kub.fot.
Här i Sverige ställer sig beräkningen naturligen något
annorlunda, beroende på högre kolpriser, frakter, tullumgälder etc.,
så att priset per 1,000 kub.fot oljegas enligt samma
beräkningsgrund blir 12 rdr, och jernfördt med Stockholms gaspris som
för närvarande är 6,50 rdr endast 3 rdr.

Råmaterialet för detta belysningsmedel är äfven särdeles
billigt, nämligen för närvarande omkring 38 öre pr svensk
kanna, hvarjemte oljan är lätt, så att transportkostnaderna ej
blifva särdeles stora i jemförelse med dem för stenkol.

Apparatens bestånd tyckes ej heller lemna något öfrigt att
önska, i det att, såvida ej någon tillfällig skada uppkommer,
retorten ytterst sällan behöfver ombytas, hvilket ådagalägges
af sådana apparater som redan någon tid varit i gång (under
4 år), utan att retorten behöft ombytas. Kostnaden för insättande
af en ny retort är för öfrigt 18 à 54 rdr, allt efter retortens storlek.

Af det anförda synes, att apparaten är särdeles enkel och
lättskött, att tillverkningen är så enkel, att en arbetare eller en
något försigkommen pojke kan sköta det hela. Detta
sammanlagdt med oljegasens anförda egenskaper gör, att dessa
apparater böra blifva särdeles användbara vid en mängd tillfällen, då
vanlig stenkolsgas blir för dyr att tillverka eller till följd af
sina föroreningar är omöjlig att använda. Sådana fall äro t. ex.
vid större landtegendomar, fabriker, jernvägsstationer, större
hus, m. m. som ligga för aflägset ifrån större gasverk för att
från dessa erhålla sitt lysmaterial. Apparaterna hafva också
utomlands erhållit en ej så ringa spridning.

Patentinnehafvareus ombud här i Sverige är ingeniör E.
Widberg, Stockholm, 17 Malmskilnadsgatan.

Verldsexpositionen i Wien 1873.


IV.

Specialprogram för Landtbruks-, Skogshushållnings- och
Trädgårdsodlings-afdelningen.


A) Landtbruk.

Alla folk känna en viss stolthet öfver sin jords skatter,
och icke endast öfver dem som jorden frivilligt erbjuder utan
ännu mera öfver dem som genom konst måste aftvingas
densamma. Det ligger ett moment af makt i det lätta förfogandet
öfver allt hvad den fysiska menniskan behöfver, och ett icke
mindre finnes i det säkra förlitandet på det som den intelligenta
menniskan förmår. Derföre ser man framstående industriela
folk med en desto behagligare sjelfkänsla framföra och utbreda
sina jordprodukter, ju längre deras industri, deras handel äro
framskridna. Det är välbehaget hos den rike mannen som vill
visa, att hans rikedom icke hvilar på svaga fötter.

Derutaf komma dessa talrika landtbruksutställningar, hvilka
blifvit de nuvarande kulturfolkens olympiska spel, och öfver
hvilkas nytta vid den sista Smithfield-utställningen talades så
träffande ord. Ja, det har förekommit, att man för att erhålla
en öfversigt öfver agnkulturens framsteg icke afvaktat
tidpunkterna för de allmänna internationela utställningarne, utan
uppkallat landt- och skogshushållarne i hela verlden till en
täflan, hvars gräns var den odlingsbara jorden, hvars mål var
sjelfkännedomen och hvars resultat var framåtskridandets
påskyndade utbredning, man skulle kunna säga, dess popularisering;
och försöken, ehuru sällan upprepade, hafva alltid lyckats
(Paris, Hamburg).

Med förundran se vi af historien, att det en gång gafs
stater som inneslöte sina framsteg inom kinesiska murar. Äfven
nu äro egennyttans principer icke obekanta, men mera
högsinnadt och humant uppfattade finna de icke nu sitt uttryck
i sjelfvisk isolering utan i en sträfvan att låta individens
produkter komma allmänheten och de enskilda folkens förvärfvade
egendom den stora folkfamiljen till godo. Sålunda är
händelsen, att jordens produkter, isynnerhet säd och trävaror, i dag
i folkens handel lemna de högsta siffrorna och åt
kommunikationslinierna de mest gifvande artiklarne.

Under det att dessa synpunkter icke undgå den större
jordegaren utan snarare andligt och materielt höjt densamma,
är det påfallande, att den mindre jordbrukaren mera än något
annat stånd, hvars verksamhet är begränsad inom den lilla
kretsen af en familj eller ett hushåll, är benägen att missakta sitt
yrke. Verldsutställningen bör för honom vara en skola och en
spegel. Det kommer derföre framför allt an på att utaf den
del af verldsutställningen som rör landt- och skogshushållningen
göra icke ett blott beundradt skådespel utan en allmän,
verksam uppeggelse samt en lättbegriplig och vältalig förespråkare
för den rationela kulturen. Detta mål uppnås endast derigenom,
att denna del af utställningen hopbringas och ordnas efter de
grunder som motsvara de antydda åsigterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free