- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
146

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a häftet. Maj 1872 - W. H.: Kontinuerlig destillationsapparat - C. E. Bergstrand: Svafvelsyrefabrikationens betydelse för landtbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upptill tillslutna med hvälfda bottnar s och s1. Mellan dessa
cylindrar slingrar sig det spiralformiga röret a, hvarigenom
mäsken uppressas till mäskkolonnen. Cylindrarne omgifvas för
länkens kondensering helt och hållet med kylvatten, hvilket
tilledes från cisternen L genom röret w1 och afledes upptill
genom röret w2. Från nedre delen af cylindrarne utgår röret
t, som för spritångan till imkylaren J. På detta rör är
anbragt en s. k. lanksamlare H, der länken qvarstannar för att
afledas genom röret u till lankkolonnens öfversta afdelning.

Imkylaren J är likaledes af koppar samt har cylindrisk
form. Å densamma finnas inga andra öppningar än de för
spritångans inledande och spritens afledande. Den är omgifven
af ett upptill öppet kylfat v af koppar, till hvilket kylvatten
ledes från cisterneno L genom röret w3, och afledes det upptill
genom röret w4. Å kylfatets botten finnes en mindre öppning
för dess tömning, hvilken öppning tillslutes med en plugg. På
det från imkylarens nedre del utgående röret x är anbragt ett
rätt uppstående luftrör y, upptill helbottnadt och försedt med
en mängd lufthål af endast en linies diameter.

Spriten ledes genom sagde rör x till den s. k. lyktan K,
cylindrisk till formen. Denna är förfärdigad af koppar utom den
öfre delen som utgöres af en glaskupa af öfver tre linier tjockt
glas med en fals nedtill. Denna fals är försedd med en
omslutande, väl fastsatt metallring, medelst hvilken glaskupan
fastskrufvas och fastlåses vid lyktans skålformiga nedre del. Trenne
vid samma metallring fastlödda byglar böja sig öfver glaskupan
och skydda henne från yttre skada. Inuti lyktan är anordnad
en vanlig stjelpbrygga. Spriten afgår slutligen genom röret z
till den på lämpligt ställe placerade sprithållaren.

Af ofvanstående beskrifning framgår tydligt utan vidare
förklaring destillationsprocessens gång.

För att slutligen med bestämda siffror ådagalägga denna
apparats fördelar framför de hos oss mest brukade må resultaten
af några försök anföras, utförda med en vid ett bränneri i
Upsala, nyligen uppsatt kolonnapparat af precis den
konstruktion här ofvan blifvit beskrifven. För utrönande af huru stor
mängd ånga som erfordrades för afdestillering af mäsk, hållande
omkring 4,5 vigtsproc. alkohol, behandlades vid sagde bränneri
Hübinettes kontinuerliga apparat 4,120 k:or (10,800 lit.)
= 25,544 skålp. (10,865 K.gr.) mäsk, hvilken lemnade 280 k:or
(734 lit.) sprit om 77 vol. proc. vid + 15° eller 431,2 k:or
(1,130 lit.) bränvin af 50 proc. Till denna afverkning åtgick
4,547 skålp. (1,934 K.gr.) ånga och sålunda för hvarje 1,000
skålp. (425 K.gr.) mäsk 178 skålp. (75,7 K.gr.) ånga.

Pistorii bäckenapparat afverkades 3,718 k:or (9,740
lit.) = 23,051 skålp. (9,805 K.gr.) mäsk, hvarvid erhölls 270
k:or (707 lit.) sprit à 72 vol. proc. vid + 15° eller 388,8 K:or
(1,019 lit.) bränvin à 50 proc. Den förbrukade ångan uppgick
till 7,011 skålp. (2,982 K.gr.) och sålunda för hvarje 1,000
skålp, mäsk 304 skålp. (129,3 K.gr.) ånga.

Af dessa försök framgår således, alt den kontinuerliga
apparaten konsumerade för ifrågavarande afverkning 126 skålp.
(53,6 K.gr.) mindre ånga och således 41,4 proc. mindre
bränsle än Pistorii apparat. Försöken med båda dessa
apparater fortgick under 6 timmar och repeterades tvenne gånger.

Då man å den kontinuerliga apparaten önskar tillverka
en höggradigare sprit, har man endast att låta
afkylningsvattnet från kylaren verka på kondensatorn, hvilken vid ofvan
anförda försök arbetade utan rektifikationsvatten. Senare
experiment hafva äfven visat, att man till och med utan
rektifikationsvatten kunnat erhålla en vara om 93 à 94 vol. proc.
                        W. H.

Svafvelsyrefabrikationens betydelse för
landtbruket.


Af professor C. E. Bergstrand.

(Forts. fr. sid. 121.)

I den föregående artikeln antydde vi den användning som
svafvelsyran på senare tid erhållit vid tillverkningen af s. k.
superfosfater. Allt efter råämnenas beskaffenhet använder man
från 60 till 100 delar och derutöfver svafvelsyra af 1,5
egentlig vigt till 100 delar af det finpulveriserade fosforsyrehaltiga
mineralet, bergarten eller råmaterialet. Man kan följaktligen
antaga, att af den mängd superfosfater som numera årligen
importeras från England, Tyskland och Danmark utgör
svafvelsyran som på samma gång medelbarligen införes till landet
nära halfva vigten eller åtminstone fullt en tredjedel, ifall
svafvelsyran beräknas såsom s. k. kammarsyra eller med en
vattenhalt af omkring 50 procent. Så vidt vi veta, är importen
af superfosfater tullfri, hvaremot införseln af svafvelsyra är åsätt
en viss tullgift per skålpund. Till följd häraf måste priset å
svafvelsyran inom landet i samma mån blifva högre, och de
svenska superfosfatfabrikanterna kunna derföre endast med
svårighet uthärda konkurrensen, så länge de fortfara att inköpa
behofvet af svafvelsyra och ej anlägga egna sjelfständiga
svafvelsyrefabriker i samband med superfosfattillverkningen. Då
Sverige eger rika tillgångar på svafvelkis, t. ex. vid Falun och
annorstädes, så ligger den tanken nära tillhands, att man inom
landet borde kunna tillverka all den svafvelsyra, som erfordras
så väl tör industrion i allmänhet som särskildt för landtbrukets
behof och för fabrikationen af superfosfater och åtskilliga
andre artificiela gödningsämnen, hvarigenom importen af
svafvelsyra vare sig omedelbart eller medelbarligan skulle kunna i
väsentlig mån inskränkas.

En annan form, hvarunder svafvelsyran finner användning
inom landtbruket, är såsom svafvelsyrad ammoniak och i alla
de gödningspreparater, hvari detta ammoniaksalt ingår såsom
en väsentlig beståndsdel. För framställning af 1 centner
(42,5 K.gr.) vanlig svafvelsyrad ammoniak erfordras omkring
115 à 120 skålp. (48,9 à 51 K.gr.) svafvelsyra af 1,5 egentlig
vigt. Svafvelsyrad ammoniak har visserligen redan i många
år varit begagnadt såsom gödningsmedel inom landtbruket;
emellertid är det egentligen först på sista tiden, som värdet af
detta gödningsmedel blifvit mera allmänt erkändt och
förbrukningen deraf följaktligen börjat vinna en större utsträckning.
Det är nämligen i förening med superfosfater, kalisalter och
andra kemiska gödningsmedel, som den svafvelsyrade ammoniaken
förmår utöfva sin egentliga inverkan på vegetationen. Detta
har äfven ledt derhän, att priset å detta salt på senare tiden
stigit från 10 à 12 rdr ända till 18 à 20 rdr pr centner.
Det ligger alltså i sakens natur, att man oaflåtligen måste se
sig om efter lämpliga råmaterialer för beredningen af ett så
eftersökt och värdefullt gödningsämne; men på samma gång
blir förbrukningen af svafvelsyra äfvenledes större och det är
gifvet, att priset å denna syra i viss mån skall inverka på
priset å det fabricerade ammoniaksaltet.

Svafvelsyrans egenskap att förena sig med ammoniak och
bilda ett salt, som ej förflyktigas på samma sätt som kolsyrad
ammoniak eller ammoniakgas, gör denna syra särdeles lämplig
såsom ett kraftigt medel att förhindra åtskilliga
gödningsämnens försämring, derigenom att qväfve under form af ammoniak
bortgår i luften och försvinner. Man plägar derföre använda
utspädd svafvelsyra för att öfvergjuta gödselhögar och
komposter eller såsom tillsats till ruttnande urin och gödselvatten
eller för att utställa i ladugårdar och andra platser, der
ammoniak-ångor utvecklas och lämpligen kunna tillvaratagas. Ännu
har likväl ej svafvelsyran för detta ändamål erhållit den
allmänna och vidsträckta användning som den tvifvelsutan
kommer att vinna. Den hittills mindre ymniga tillgången på
svafvelsyra och det jemförelsevis höga priset å densamma hafva
bidragit att göra denna användning mera inskränkt.

Vidare eger svafvelsyran för jordbruket en vigtig betydelse,
då den förekommer i förening med kalk såsom svafvelsyrad
kalk eller gips. Sannolikt är, att gipsens användning inom
svenska landtbruket kommer i en framtid att vinna ett större
erkännande, än som för närvarande tilldelas densamma. De
svenska jordarterna äro i allmänhet fattiga på svafvelsyrad kalk,
och gips förekommer endast undantagsvis och såsom en
temligen stor sällsynthet bland Sveriges geologiska och
mineralogiska bildningar. I utlandet är gipsaflagringarne deremot ganska
allmänna, hvarföre man också redan länge der varit i tillfälle
att erfara den fördelaktiga inverkan som gipsgödningen kan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free