- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
156

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e häftet. Juni 1872 - Maskinarbete och dess betydelse för menniskoslägtets utveckling - F. G. A. Dahl: Byggnadsdetaljer i brändt tegel - Om gips och dess användning inom byggnadskonsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kan sluta, ett förutsatt vilkor för maskinindustrien. Derföre
kunna fabrikerna blomstra, endast der befolkningen är tät, d. v.
s. då konsumenternas antal är stort. Om man derföre redan i
forntiden hade uppfunnit och användt maskiner, skulle ändock
deras utbredning äfvensom fabriksindustrien af nyss anförda skäl
blifvit temligen inskränkt. Den nuvarande industriela
verksamhetens lifsvilkor är verldshandeln, den allmänna rättssäkerheten
och en hög utveckling af transportväsendet – allt saker som
forntiden saknade.

Finare tryck, såsom kopparstick och dylikt tryckas ännu
i dag för hand, emedan hvarje blad fordrar en noggrann tillsyn;
konsumtionen är. ganska begränsad, och köparen betalar gerna
högre pris för ett omsorgsfullt utfördt arbete. Tidningar,
biblar, stereotyperade arbeten, stora abonnementsskrifter etc.
tryckas deremot medelst snällpress. Den förbättrade Bauerska
maskinen, hvarmed "Times" tryckes, aflemnar 10,000 exemplar i
timmen.

Finare linneväfnader åter äfvensom de berömda
gobelinstapeterna förfärdigas nu likasom fordom för hand; likaså de
ryktbara indiska shalarne, hvilka äfven på den sista
Pariserutställningen, trotsande all europeisk teknik, togo priset. Fintvätt
ombesörjes fortfarande mestadels af tvätterskor i stället för af
maskiner, emedan hvarje särskild däck härvidlag måste
uppmärksammas. Om fotografien trodde man i början allmänt, att
den fullständigt skulle utrota porträttmåleriet. Detta har ej
skett, emedan den endast afbildar mekaniskt, då deremot en
skicklig målare är i stånd att på duken återgifva karakteren.
Detta gäller om all verklig konst. Maskinen kan ej återgifva
det andliga.

Det är onekligt, att maskinindustrien i betydande mån
bidragit till arbetsfördelningens vidare utveckling, eller med
andra ord att den tvungit menniskohanden att äfven producera
stora massor, derigenom att man antingen sönderdelade de
särskilda arbetsprocesserna hvar för sig och öfverlemnade hvar och
en åt en särskild hand; eller också geografiskt skilde de olika
grenarne af industrien, allteftersom de på den eller den
trakten kunde med större fördel bedrifvas. Till och med
landthushållningen har ej blifvit oberörd af arbetsfördelningen. I England
delar sig urmakareyrket för närvarande i 102 olika grenar,
hvilka alla särskildt läras. I Leipzig sönderfaller
pianoforte-fabrikationen i 9 olika yrken. I Wolwerhampton lärer
verkligen förekomma, att en låssmedsarbetare som i tio år arbetat
i sitt yrke ej kan förfärdiga en nyckel, af det skäl att han
aldrig filat annat än vissa delar deraf. Paris yrkesstatistik
uppgifver 415 olika yrken inom stadens område. Af dessa
omfatta 17 näringsmedel, 21 byggnadsväsendet, 32 husgerådsaker, 21
beklädnader, 36 spånad och väfnad, 7 hudar och läder, 14
vagnar, sadeltyg och militärisk ekipering, 33 kemiska och
krukmakarearbeten, 33 metallarbeten, mekanik, och klensmedsvaror,
35 ädla metaller, juveler o. s. v., 27 tryckning, gravering och
papper, 15 lådor, korgar etc. och 34 så kallade "artides de
Paris". – Enligt Birminghams yrkeskalender finnas uti denna
stad särskilda guld-, silfver-, metall-, perlemor-knappmakare;
särskilda hammarmakare, bläckhornsmakare, särskilda mästare
som tillverka hundhalsband, dosor för tandpetare, stigbyglar
metkrokar, sporrar, packnålar etc. Ensamt med
gevärstillverkningen sysselsätta sig en mängd olika yrkesidkare.

Inom den engelska landthushållningen finnas ganska få
större sjelfständiga sysselsättningar. Man gör dock en skarp
skilnad mellan åkerbruket och boskapsskötseln, äfvensom
mellan de olika brancherna af den senare. Sålunda sönderfaller
husdjursskötseln i hornboskaps- och fårafvel, och vid hvardera
af dessa båda grenar hafva de personer som i och för djurens
skötsel blifvit anställda sina vissa, skarpt begränsade
förrättningar. Näringsgrenarne äro för öfrigt uti England merendels
afsöndrade provinsvis. Så äro t. ex. nästan alla
linnevarufabriker koncentrerade vid Leeds och Dundee, yllefabrikerna
deremot vid Leeds, och dessa återigen fördelade på sådant sätt, att
flanellerna nästan uteslutande tillverkas vid Halifax men
yllemattorna mellan Leeds och Huddersfield. Bomullsfabrikerna
ligga vid Manchester och Glasgow, krukmakerierna i Stafford,
verskstäderna för grofva jernvaror i sydliga Wales, för stålvaror
omkring Birmingham, för knifsmide omkring Scheffield o, s. v.

Den genom maskinindustrien raskt fortdrifna
arbetsfördelningens ändamål är naturligtvis att närma handens arbetsförmåga
till maskinens. Detta mål uppnås äfven genom arbetets delning, ty
derigenom utbildas dels en hög virtuositet hos arbetaren och
dels vinnes en betydlig besparing i tid och arbete. Alla
krafter, hvarje förmåga hos arbetaren kunna derigenom
tillgodogöras. Hvar och en kan få sin plats, gubbar och barn,
skickligare och mindre skickliga. Barn kunna med sina spensligare
fingrar spetsa dubbelt så många nålar som äldre personer.
Nålfabrikationen i England erfordrar sådan olika grad af
skicklighet hos arbetaren, att hans lön differerar mellan 45 öre och
ända till 18 rdr pr dag. Om alltså den skickligaste arbetare
ville ensam förfärdiga nålar, måste han delvis låta sig nöja med
blott 1/40 af den aflöning han annars kan uppnå.

Enligt Adam Smith kunna spiksmeder dagligen förfärdiga
2,300 spikar, (enligt Rau ända till 3,000 skostift); en smed
som endast då och då arbetar med spiksmide kan blott göra
800 till 1,000, och nybörjare endast 200 till 300 dagligen.
En van filhuggare gör ända till 200 hugg i minuten. En
skicklig kammakare förfärdigar dagligen 60 till 70 kammar af sådan
finhet, att 40 till 50 tänder gå på hvarje tum. Åtta lüttiska
tegelslagare, hvilka arbeta gemensamt tillverka dagligen 48,000
tegel. Barn som i synålsfabrikerna användas att slå in
nålsögat uppnå slutligen en sådan skicklighet, att de kunna göra
ett hål i det finaste hår och deruti inträda ett annat hårstrå.
Utan denna genom arbetsfördelningen framkallade skicklighet,
utan dessa stora resultat i produktionen skulle menniskan
redan på tusende ställen vara undanträngd af sin lärare
maskinen.

Maskinen och menniskohanden arbeta tillsamman, de
komplettera och understödja hvarandra. Maskinen har på tusen
ställen befriat menniskan från ett själsdödande arbete. Den
har, likasom elementerna i den fria naturen blifvit menniskans
bäste vän.                 (Der prakt. Maschinen-Constructeur.)

Byggnadsdetaljer i brändt tegel.


Studier af arkitekten F. G. A. Dahl.

(Plansch 6.)

De å pl. 6 framställda studierna, äro teckningar å några
detaljer från Palazzo Municipale i Piacenza i brändt tegel,
hvilka med den stigande användningen af dylika orneringsmedel
icke torde sakna sitt intresse för flera af våra läsare. Fig. 1
visar ett fönster i 1/50 af naturliga storleken samt fig. 2
tillhörande detaljer i 3 gånger förstorad skala. Fig. 3 är ett
stycke af en arkad inåt gården likaledes i 1/50 af naturliga
storleken med detaljer i figg. 4–6 3 gånger förstorade.

Om gips och dess användning inom byggnadskonsten.


Gipsen, en förening af kalk och svafvelsyra med vatten,
bestående vanligen på 100 delar af 32,56 delar kalk, 46,51
svafvelsyra och 20,93 vatten, var redan bekant hos de gamle
romarne, alldenstund Plinius omnämner en sten, som på grund
af densamma tillskrifna egenskaper måste vara identisk med
vår tids gips. Denna förekommer i utbildade kristaller, ofta
i fet lera, hvarjemte den anträffas i olika former, från
klyfbara skifvor till fjällformig struktur, i stora vidsträckta lager,
såsom t. ex. i trakten af Berlin och isynnerhet vid Speerenberg,
hvarest lagerna hafva flera hundra fots mäktighet. På större
djup förekommer här gipsen i förening med salt samt lemnar
derpå rum för det renaste stensalt, hvilket förefinnes med en
utsträckning af mera än 100 fots mäktighet. I salinen Rehme
vid det preussiska Minden bildas gipskristaller af öfver en half
tums storlek, och lika stora kristaller förekomma i kalksten
från Thüringerwald samt i musselkalk från Siweckenberg vid
Quedlinburg. Lagringar af gips påträffas bland annat vid
Osterode på Harz, Löwenberg i Schlesien, Rüderdorf vid Berlin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:07:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1872/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free