- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
165

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e häftet. Juni 1872 - W. Hoffstedt: Maskin för slipning och polering af jern, stål m. m. - Smidesässja - W. A. Gibbs: Apparat för inbergande af gräs och säd vid fuktig väderlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

visserligen ej så fullständig som önskvärdt vore, hvilket härleder sig
deraf att den är utförd endast efter en hastigt tagen croqui,
rnen den är dock tillräcklig för att visa, principen för samt
hufvuddetaljerna och hufvudmåtten af maskinen.

Fig. 12 framställer maskinen, sedd från sidan, fig. 13 i plan och
fig. 14 från främre änden. Dess grundform liknar en vanlig planhyfvels,
och består den af en prisma A upplagd på tvenne
underlag B. Ofvanpå prisman är ett fram och åter rörligt bord C,
på hvilket arbetsstyckena fästas direkte eller i särskildt anbragta
fästskenor D. Bordets rörelse åstadkommes på vanligt sätt
genom remskifvorna E och E1, mellan hvilka en nollskifva E0
är placerad, den dubbla utvexlingen F, F1 samt ledarskrufven
G. Omkastningen i rörelsen sker derigenom, att de begge
nabbarne a och a1 vexelvis slå an mot bygeln b, hvilken då
medelst stängerna c och d, vinkelhäfstången e och glidstycket f
för remgafveln g än åt den ena än åt den andra sidan.
Omkastningen balanseras såsom vanligt med en kula h, fästad på
armen i, hvilken genom axeln k och häfstänger står i
förbindelse med stången d. Vid sidorna af prismat äro fastskrufvade
tvenne stadiga stolar H och H1, upptill sammanhållna med en
genomgående skruf. Tvärsöfver dessa stolar är anbragt en
vertikal prisma K, som kan medelst vefven L och utvexlingarne
M, M1 efter behag höjas och sänkas, allt efter tjockloken
af arbetsstycket. Sagde prisma uppbär åter tvenne slidstycken
N och N1, hvilka i horizontel led kunna samtidigt flyttas fram
och tillbaka, för hvilket ändamål de äro sinsemellan förenade,
dock så att de äfven kunna arbeta oberoende af hvarandra.
En snörutvexling går från takrörelsen till hjulet l, hvars axel
å ena änden är försedd med en evighetsskruf m, ingripande i
excenterhjulet n, från hvilket excenterstången o utgår till
slidstycket N och således meddelar detta en alternerande,
fram- och återgående rörelse. Frampå de nämnda slidstyckena åter
äro anbragta vertikala ramar P och P1, utefter hvilka
arbetsmekanismen kan flyttas upp och ned medelst handvefvarne Q
och Q1. Sjelfva de arbetande verktygen utgöras af
smergelskifvor S och S1, inneslutna, i kåpor E och E1 för att skydda
arbetaren från de eljest kringflygande gnistorna. Dessa
smergelskifvor sättas i hastig rotation genom särskild remutvexling
till remtrissorna T och T1. V är en snörtrissa, afsedd för
verktygens upplyftande vid bordets tillbakagående, hvilken
tillställning dock torde vara alldeles öfverflödig för här
ifrågavarande användning af maskinen. Vid den åberopade verkstaden
anlitades ej heller denna mekanism.

Af det anförda är maskineris arbetssätt tydligt. De
föremål som skola slipas fästas på bordet C, hvars hastighet kan
bedömas deraf att remskifvorna E och E1 skola göra 210 hvarf
i minuten. Samtidigt sorn bordet rör sig fram och åter rotera
smergelskifvorna med en hastighet af 650 hvarf i minuten, och
hafva dessa dessutom en sidorörelse genom den beskrifna
utvexlingen från snörtrissan l, hvars hastighet bör vara omkring
130 hvarf. Smergelskifvorna komma sålunda att glida öfver
de under belägna föremålens hela yta och aftaga alla dess
ojemnheter, då denna derjemte på en gång blir i mera eller
mindre grad blankpolerad, beroende på finheten hos
smergelskifvorna. Vi voro i tillfälle att se tvenne härdade stål guider
till ett lokomotiv, hvilka under härdningen äfven slagit sig
något sneda, sålunda på en jemförelsevis kort tid planslipas och
poleras så noggrant, att arbetet lemnade intet öfrigt att önska.

Om vi ej missminna oss, var maskinen gjord hos Sharp
Stewart and C:o
i Manchester.                 W. Hoffstedt.

Smidesässja.


konstruerad af Seel and Shaw.

(Plansch 7, fig. 14.)

Ur den engelska tidskriften "Engineering" meddelas å pl.
7, fig. 14, sektionen af en af messrs Seel and Shaw i
Greenfield förbättrad och i England patenterad konstruktion af en
Smidesässja. Teckningen är fullkomligt tydlig, så att endast
några få ord behöfver tilläggas för att framhålla det
egendomliga i konstruktionen. Såsom af figuren synes, delar sig
blästerröret under elden i tvenne armar som på motsatta sidor
utmynna i härden. För formornas bevarande äro dessa omgifna
af vatten, hvilket tillföres genom de båda smala rören. Vid
värmning af större stycken, då en ässja med en forma blefve
otillräcklig, äfven öfver hufvud taget för större ässjor har denna
anordning visat sig praktisk.

Apparat för inbergande af gräs och säd vid
fuktig väderlek.


Af mr W. A Gibbs.

Inga nya uppfinningar torde väl på landthushållningens
område vinna ett så beredvilligt erkännande som ändamålsenliga
inrättningar för den på fältet växande grödans inbergande vid
fuktig väderlek. En dylik apparat har alltid varit efterlängtad
af landtbrukare i alla länder; och torde derföre en hastig blick
på, hvad i detta afseende i England är uträttadt icke vara
utan betydelse för vårt lands jordbrukare.

Den Gibb’ska apparaten, med hvilken vi här önska göra
våra läsare bekanta, gör icke anspråk på obetingad
fullkomlighet, men icke desto mindre framträder den med varma
rekommendationer från tvenne föreningar i England, konstföreningen och
det skottska åkerbrukssällskapet, hvilkas namn borga för en
sorgfällig och samvetsgran pröfning, hvarjemte den i England
lemnat tillräckligt goda, praktiska resultat för att der förvärfva
sig många vänner. Den länge ventilerade frågans om
möjligheten af skördens inbergning under regnväder inträdande i ett
nytt stadium hafva vi förnämligast att tacka den sorgliga
erfarenbeten af regnåret 1867 för. Likasom hos oss var detta
år en skräck för alla landtbrukare; åtrån efter ett hjelpmedel
blef allmän, och till följd deraf utskref nämnde konstförening ett pris
af 50 guineer för den bästa uppsatsen om en lämplig
skördemetod. Vid den derigenom uppkomna täflan tillerkändes detta
pris egendomsegaren W. A. Gibbs från Giwel Park i Essex.
Samma erkännande kom honom äfven till del vid en senare täflan
i Skottland, och sålunda framstod hans apparat som sedan
blifvit ytterligare fullkomnad på en gång såsom den bästa, ja den
enda användbara af sitt slag i England. Kan också vid
densamma göras åtskilliga förbättringar, så synes dock med
densamma det system vara funnet som för framtiden torde komma
att ligga till grund för vidare utveckling på detta område. På
förhand må anmärkas, att uppfinnaren ingalunda tilltror sig
hafva öfverträffat ej heller ersatt naturen med sitt solsken och
sina vindar ined ett billigt medel; han önskar fastmera att
ondast bringa sin apparat till användning, der och så vidt
naturen vägrar sin hjelp. Försöken äro med afsigt anställda under
särdeles ogynnsamma förhållanden. I praktiken låter man höet
och säden så mycket sorn möjligt torka på öppna fältet, och
Gibb’s torkningsmetod tillgripes, först då detta ej förslår, vare
sig skörden nyss är skuren eller nästan torr. I öfrigt kan till
fördel för apparaten sägas, att den är enkel, samt att
torkningsprocessen hela tiden kan observeras.

Förut voro medlen för den torkande skördens skydd högst
ofullständiga, isynnerhet var ett inregnadt höfält, af hvilken
utsträckning det vara må, en tröstlös syn, och hvad säden
beträffade gjorde ofta nog skylar och snesar icke tjenst.
I Englands humledistrikter hafva ibland humlekölnor begagnats, men
deras användning blef en nödfallsåtgärd och var inskränkt till
mycket små qvantiteter. Af.andra kända metoder må
omnämnas de halftorkade kärfvornas uppstappling i smärre högar,
hvarvid ett kägelformigt rum utsparades i midten. "Detta sätt
anlitas mycket i Skottland. Vidare hafva vi den svenska
metoden, då en stör nedsattes i jorden och kärfvorna
uppspetsas på denna, så att de understa komma att stå i temligen
upprätt, ställning och de öfriga att ligga nästan vågrätt.
Stundom upphängas äfven i Sverige och Ryssland kärfvorna öfver
horisontela stänger med eller utan betäckning upptill, och kunna
dessa stänger med fria änden utgå från en midtelstolpe eller


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:23:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free