- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Andra årgången. 1872 /
167

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3:e häftet. Juni 1872 - W. A. Gibbs: Apparat för inbergande af gräs och säd vid fuktig väderlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kärfvornas storlek. För hö göres den helst platt d. v. s. 1,58
fot (47 c.m.) bred och 50–54 lin. (15–16 c.m.) djup.

De flesta hittills utförda försök hafva utförts vid Gilwell
Park eller i dess närhet, dock så ofta och så offentligt i
närvaro af opartiska och kompetenta domare, ansedda jordbrukare
från England och Skottland, att de antagits af alla föreningar
och skriftställare inom landtbruksområdet såsom giltiga bevis.
Flere af Gibbs grannar hafva sedermera låtit förfärdiga sig
dylika apparater, och många hafva äfven införts till Skottland och
der vunnit stort bifall. Det första försöket egde ruin i Juni
1869 med en qvantitet gräs från en bergsäng. På fredagen
afslaget utbreddes gräset till lördags afton, då det
sammanfördes i hopar och fick sålunda qvarblifva under vackert väder
öfver söndagen. Måndagen regnade det från tidigt på morgonen
till aftonen och tisdagen på samma sätt ända till kl. 8 på
morgonen. Under ett två timmars uppehåll omskakades höet,
hvarefter det kl. 10 åter började att regna och ända till kl.
half 1 nedströmmade regnet så starkt, att höet snart nog blef
lika vått inuti som utanpå. Kl. half 4 uppskakades höet något
och tvenne lass fördes till torkapparaten. Det blef der på tre
timmar fullkomligt torrt genom användning af 400 skalp. (170
K.gr) kåks. Arbetet hade på långt när icke tagit så lång tid
i anspråk, om icke endast ett rum hade funnits i torkhuset.
Trenne lass qvarblefvo på fältet och torkades på vanligt sätt,
hvilket vädret lyckligtvis tillät. 8 män hade att göra dermed
i 6 timmar, och kostade 10,80 rdr per dag, således 3,60 rdr
per lass, under det att efter Gibb’s beräkning torkningskostnaden
med apparaten uppgick till endast 2,93 rdr per lass.

Vid ett annat tillfälle behandlades tre lass hö på samma
sätt på fältet, likaledes under fredagen och lördagen, så att
det kl. 1 sistnämnde dag under starkt regn uppstapplades och
fick stå öfver söndagen. På måndagen togs apparaten i
anspråk till hela sin vidd samt med tillhjelp af häfstångsinrättningen.
Torkningen tog 3 1/2 timmar i anspråk samt 353 skålp.
(150 K.gr.) kåks. Vidare blef – i brist på ny hveteskörd
– 42 skålp. (18 K.gr.) gammal hvetehalm öfvergjuten med
vatten, tills den vägde 68 skålp. (29 K gr.). På 13
minuter hade halmen sammankrumpit till 36,5 skålp. (15,5 K.gr.).
Åter en annan gång blef ett lass hvete, som enligt
närvarande landtbrukares åsigt ännu behöfde tre dagar för att
blifva fullkomligt torrt, öfvergjutet med vatten och infördt i
apparaten. Den inledda luftströmmen hade en temperatur
af 140°, och vid bortgåendet visade den blott 60°. Ventilatorns
hastighet var 500 hvarf i minuten, och på 20 minuter
var hvetet torkadt. Ännu en annan gång infördes ett lass
hvete som var så vått, att vattnet dröp af kärfvarne, och
torkades detta hvete vid en temperatur af 170° och en hastighet
å ventilatorn af 700 hvarf på 15 minuter.

Hvad beträffar apparatens produktionsförmåga, så antager
Gibbs att med de sist angifna temperatur- och hastighetsförhållandena
och med en torkyta af 40 x 27 fot (12 x 8 m.) i
tvenne rum 256 kärfvar kunna torkas i timmen eller 64 i
qvarten. Hvarje rum inrymmer 64 kärfvar och arbetet fortgår
sålunda utan afbrott. 256 hårdt bundna kärfvar motsvara
öfver hufvud taget afkastningen på 2,83 qv.-refvar (0,25 hectare)
eller ungefär 1/2 tunnland. Sålunda kan på 12 timmar skörden
från 6 tunnland fullständigt torkas; och dock kan apparaten
användas längre, om tiden är knapp, alldenstund man i nödfall
kan arbeta både dag och natt och således per dygn torka
dubbelt så mycket. Både temperatur och hastighet kan dessutom
höjas, hvarigenom den i anspråk tagna tiden förminskas. För
hö ställa sig resultaten enligt Gibb’s uppgifter lika som för
hvete, så att på tvenne timmar skörden från ett tunnland kan
torkas.

Mr Gibbs’ kostnadsberäkningar äro icke gällande för våra
förhållanden, men vi anföra dem likväl, emedan de alltid gifva
några hållpunkter för omdömet. Hvad först lokomobilen
beträffar, kostar den i England omkring 3,600 rdr; och räknar
han årligen i nötning 135 rdr samt för räntor och reparationer
270 rdr eller sammanlagdt 405 rdr, hvilket gör per dag 1,35
rdr, hvarvid likväl antages att lokomobilen användes alla
arbetsdagar under året. Ventilationsapparaten beräknas till 630 rdr,
nötningen till 18 rdr, räntor och reparationer till 17 rdr samt
kostnaden under 6 veckors skördetid till 1,80 rdr per dag.
Torkhuset vill han ej taga in i räkningen såsom en utgift
endast för skörden, emedan det också lämpligen kan användas
för andra ändamål. Då det består af jernplåtar och således
är otillgängligt för ohyra, bör det särdeles väl lämpa sig
såsom spanmålsmagasin. Anskaffningsomkostnaderna beräknas till
1,440 rdr och debiteras skörden derför med 45 öre per dag.
De dagliga kostnaderna blifva sålunda 3,60 rdr. Arbetskostnaderna
åter uppgifvas sålunda. En man kan på 8 minuter
uppsätta 16 kärfvar på rören och således tömma samt fylla ett
rum på ungefär en qvart, då formannen aflastar kärfvarne från
vagnen. Om arbetet fortgår dag och natt, räknar Gibbs 2 man
på dagen och 2 på natten, d. v. s, 4 man à 2,70 rdr = 10,80
rdr per dag. För frakten räknas 9 rdr pr dag, samt för
tvenne maskinister, en på dagen och en på natten, 6 rdr.
Arbetskostnaderna gå således till 28,80 rdr per dag. Arbetet
på fältet, räntor m. m. à 2,70 rdr per tunnland uppgår
för 12 tunnland till 32,40 rdr. Vidare återstå
omkostnaderna för brännmaterialer, hvilka dock bero på skördens
fuktighetshalt. 1,2 skålp. (0,5 K.gr.) kåks afdunsta 9,4 skålp.
(4 K.gr.) vatten ur säden eller höet. Såsom maximum
antager Gibbs 4,700 skålp. (2,000 K.gr.) vatten för skörden på
hvarje tunnland, och behöfvas sålunda 588 skålp. (250 K.gr.)
kåks per tunnland, hvilka i värsta fall kosta i England med
forlön 90 öre för 117,5 skålp, (1 shil. per 50 K.gr.). På 12
tunnland komma sålunda 10,80 rdr, hvilka uppbringa samtlige
dagkostnaderua till 43,20 rdr eller 3,60 rdr per tunnland, Dessa
siffror lära äfven gälla för torkning af hö. Alla dessa
beräkningar behöfva naturligen ändras för våra förhållanden, dock
kan man af det anförda om apparatens driftkostnader draga
ungefärliga slutsatser. Lokomobil begagnas sannolikt endast af
den som förut har en sådan eller kan få hyra en mot en
bestämd afgift per dag. En hästvandring har deremot nästan
hvarje större egendomsegare eller arrendator. Sjelfva apparaten
kan förmodligen hos oss förfärdigas för billigare pris än i England:
åtminstone blir detta fallet med afseende på det använda träet.
Utom golfvet för sädens torkning och elevatorn beräknar Gibbs
tillverkningspriset för densamma i England till 1,080 rdr och
säljer innevarande år apparaterna till detta pris för att gifva åt
systemet en större spridning. Införsel- och arbetskostnader kunna
lätt beräknas efter lokala förhållanden, då man vet, att
apparaten på en timme kan torka skörden från 1/2 tunnland. Under
dessa omständigheter kan hvarje jordbrukare som har lust att
försöka med Gibbs’ apparat sjelf göra sig en föreställning om
de nödiga förberedelserna och kostnaderna. Att försök äro
önskvärda och efter all sannolikhet skola leda till goda resultat,
derom kan icke på grund af erfarenheten i England och det
sätt, hvarpå dervarande jordbrukare efter behörig pröfning
antagit metoden, något tvifvel uppstå.

Af särskild betydenhet är Gibb’ska apparaten der, hvarest
torkning af något slags material är nödvändig för tekniska
behof. För sådana ändamål har den också redan vunnit större
spridning i England än inom landtbruksområdet. Andra
personers omdömen känna vi ej, men uppfinnaren försäkrar, att
resultaten varit helt och hållet tillfredsställande. Särskildt har
apparaten begagnats för torkning af mäsk äfvensom vid
stärkelsefabrikationen, för hvilken den isynnerhet torde komma att blifva
af vigt. För dessa ändamål begagnar Gibbs sig ej af det
dyrbara torkhuset utan helt enkelt af en fyrkantig träränna, som
vid öfre änden der luften inströmmar är vid oeh med svag
lutning sammandrages till den vid nedre änden belägna
afloppsöppningen. I denna ränna hälles det våta materialet, och den
varma luften inströmmar genom ett bleckrör med långt
framspringande sidovingar samt meddelar värmet till massan som
skall torkas genom sållformiga öppningar eller en lång springa.
Genom en särskild inrättning sättes rännan så väl som röret
i en svängande rörelse i motsatta riktningar, så att massan
icke blott beständigt omröres för likformig torkning utan äfven
så småningom ledes till utloppsöppningen.

(Efter Ill. Landwirthschaftl.-Zeit.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:28:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1872/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free